Aktuellt om budget och skolfrågor

I samband med budgetarbetet i kommunstyrelsen finns många önskemål att ta hänsyn till. Det handlar om det ekonomiska läget, kraven på god ekonomisk hushållning och alla behov och önskemål som finns pga lagkrav och från gotlänningarna. Till höstens beredning har vi fått nya pengar 2010 till kommunen i form av förbättrade skatteprognoser, samt ett riktat statsbidrag från regeringen 61 miljoner. Dessa extra pengar har vi nu beslutat använda för att mildra effekterna av de besparingar vi måste lägga ut i somras. Dessutom har vi kunnat medge ytterligare anslag till BUN bl a förskoleverksamhet, gymnasieutbildning och till fortbildning. Budgeten har inte medgett några skattesänkningar i år, men vi behöver inte heller höja skatten.

Under den senaste tiden har vi också haft många spännande frågor att ta ställning till i politiken. Speciellt har jag följt utvecklingen av matorganisationen inom kommunens verksamheter och en ny policy för måltiderna. Jag är väldigt nöjd med att vi kom fram till det beslut som nu tagits i Ksau. Särskilt eftersom det har föregåtts av en bred dialog och många har haft möjlighet att tycka till under tiden om utredningsförslagen. Nu slår vi fast att maten skall vara tillagad lokalt, så långt möjligt ska den vara lagad från grunden, närpoducerad och så nära dem som ska äta maten som möjligt. Vi kommer också att handla upp måltidsverksamhet på några ställen.

En annan stor fråga har handlat om skolans resultat och ledning på Gotland. Där kan jag konstatera att det finns olika syn på det arbete vi utför. Själv tittar jag gärna lite extra i det utvärderingsmaterial som professionella utvärderare av skolverksamhet från SKL tagit fram.
I våras tog vi nämligen beslut om att delta i Skolkompassen - Sveriges Kommuner och Landstings förbättringsarbete i 20 skolkommuner. I den utvärdering av kommunernas nuläge som gjorts efter ett antal gemensamma kriterier fick Gotland en glädjande tredjeplacering efter bland andra Lomma, som av Lärarförbundet nyss utnämnts till årets skolkommun (där hamnade Gotland på den bättre tredjedelen).

Positiva omdömen gäller t ex kommunikation med medborgarna, tillgänglighet till hemsidan, bra resultat i enkäter och utvärderingar och att vi bedriver ett medvetet utvecklingsarbete. Utvecklingsområden som pekas ut är bl a strategier för skolprocesser under en årscykel, ärendehantering och att bättre ta tillvara resultaten av utvärderingar och enkäter i arbetet med skolutveckling.

Jag tycker allt det här känns väldigt bra, och det är också ett bevis på att den politik vi i Alliansen står för den här mandatperioden ger resultat!

Korallen i Visby

Igår var jag i Västerhejde för en invigning av lokaler för två nya förskoleavdelningar. Många barnfamiljer flyttar in, får jobb och får alltstörre behov av förskola. Mitt anförande vid invigningen lät så här:

Jag tycker det är väldigt roligt att få vara med er när ni inviger nya förskolan Korallen! Här blir det jättefint! Det är spännande få se hur det har blivit sen vi i BUN beslutade om era nya lokaler och avdelningar. Jag vill att alla gotländska barn ska erbjudas en bra förskola.

Förskolan ska ge alla barn förutsättningar att vara med i verksamheten. Barnens förmåga och vilja att lära sig nya saker, att växa och utvecklas är en del av förskolans arbete. Att ta tillvara barnens eget engagemang och nyfikenhet är också en viktig uppgift som förskolan har.

Den viktigaste arenan för barns utveckling och lärande är leken. Jag har nyligen fått veta att Skolverket kommer med förtydliganden till förskolans nya läroplan om lekens betydelse. Man vill stärka arbetet med språk och matematik i förskolan genom att lyfta fram leken och skapandet i förskolans läroplan med egna mål.

Här finns engagerad och duktig personal, lärare och rektor för att jobba med detta. Ett stort föräldraengagemang bidrar också till framgångar och barnens trivsel kommer som en naturlig följd av detta. Och här på nya Korallen finns alla förutsättningar.

Så nu knyter vi ihop banden mellan Snobben och Korallen och inviger den nya förskolan!

Invigning Atheneskolan

Som inbjuden gäst deltog jag vid Atheneskolans flytt till nya lokaler idag i Visby. Solen sken, massor av föräldrar och elever och personal fanns på plats. Här är mitt anförande:

Jag tycker det är väldigt roligt att få vara med er när ni inviger nya skolan på Visborg. Vi ser en ny stadsdel växa upp här på området idag. Många samhällsfunktioner flyttar in och nu finns er skola på plats här i området – Atheneskolan.

Det är spännande, tycker jag, att få vara med idag och se vad ni har åstadkommit genom engagemang, målinriktat arbete och gemensamma mål, som Atheneskolan visat prov på under åren som gått. Min önskan är att alla gotländska barn ska ha en bra skola, oavsett om den är kommunal eller fristående.

Skolans viktigaste uppdrag är att ge alla elever kunskaper och färdigheter så de får de bästa förutsättningar att växa upp och leva i vårt samhälle. Att få gå ut grundskolan med goda betyg är en bra start för våra ungdomar.

Därför ar det viktigt att kunskap värderas högt i alla våra skolor på Gotland. Höga förväntningar på varje barn och elev utifrån mål och kunskapskrav ger goda förutsättningar för att lyckas.

Barnens förmåga och vilja att lära sig nya saker, att växa och ta ansvar är en del av skolans demokratifostran. Att ta tillvara elevernas eget engagemang och vilja är också en nyckel till framgång.

När man har engagerad och duktig personal, lärare och rektorer når man långt. Tillsammans med ett stort föräldraengagemang får en skola ett bra framgångkoncept och barnens goda resultat och trivsel kommer som en naturlig följd av detta.

Och jag förstår att allt detta finns på Atheneskolan. Som en symbolisk gåva till kunskapsuppdraget från Gotlands kommun vill jag överlämna några böcker till ert nya fina bibliotek!

Gotlandssatsning på rökfri gymnasieskola

Jag deltog idag vid starten av ett projekt om en rökfri gymnasieskola på Gotland. Samtliga skolor (kommunala och fristående) ingår i projektet i samarbete med bl a Non Smoking Generation och Folkhälsoinstitutet. Mitt inledningsanförande:

Det är roligt och viktigt för mig att få inleda dagens seminarium om hur man får en rökfri gymnasieskola! Jag har med min bakgrund i skolan och också i politiken jobbat särskilt med just dessa frågor, och känner det som mycket angeläget.

Vision Gotland 2025, Gotlands regionala utvecklingsprogram, har som ett av fem övergripande mål att gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Det är ett högt satt mål. Att ha goda hälsoförutsättningar har betydelse för våra liv, nu och för framtiden. Men det är ännu viktigare att vi bevakar så att våra barn och ungdomar får tillgång till lika goda förutsättningar som vi vuxna att kunna välja hälsosamma levnadsvanor.

I Gotlands kommuns folkhälsopolitiska program har man tagit fram delmål för det gemensamma arbetet för att nå målet i Vision Gotland 2025. I programmet anges att verksamheter som vänder sig till barn och ungdomar ska arbeta hälsofrämjande för att underlätta och ge förutsättningar för bra levnadsvanor. En av dessa hälsosamma levnadsvanor är en tobaksfri uppväxt.

Mellan åren 2003 och 2005 utvecklade Gotlands kommun tillsammans med Järfälla kommun, Kronobergs läns landsting och A Non Smoking Generation ett tobaksförebyggande arbete i flera olika delar med stöd från Statens Folkhälsoinstitut. Totalt berördes ca 5 000 elever i årskurserna 7 – 9. Utifrån de erfarenheter som då gjordes önskar vi vidareutveckla ett tobaksförebyggande arbete i gymnasieskolan. Liksom tidigare stöds projektet av Statens Folkhälsoinstitut.

Vi önskar hitta den metod som gör att våra gymnasieungdomar vill välja en tobaksfri livsstil så att vi i framtiden kan säga att vi har en tobaksfri gymnasieskola. Vi vill värna elevernas arbetsmiljö och hälsa lika väl som vi idag värnar medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa i Gotlands kommun genom att ha en rökfri arbetstid.

Vi är många aktörer som kan göra detta möjligt, skol- och fritidspersonal, föräldrar, tobakshandlare, politiker och tjänstemän m fl och inte minst våra ungdomar, som med det får en erfarenhet av att jobba med konkret demokratiarbete. Alla är lika viktiga.
Jag vill också säga - Välkommen Niklas Odén - som ska hjälpa oss att ta steget till en Tobaksfri gymnasieskola.

PRESSMEDDELANDE

Har idag sänts till lokala media:

Regeringen tillkännager idag att man anslår 10 miljarder extra till kommuner och landsting i höstens budget. Vi moderater och övriga allianspartier tycker inte att det är rimligt att skära i välfärden på grund av krisen. En ansvarsfull krishantering får inte innebära att välfärden och människors grundläggande trygghet drabbas.

Satsningen innebär konkret ca 60 miljoner kr för Gotland 2010. Genom det här tillskottet kan vi upprätthålla verksamheternas kvalitet samtidigt som de negativa effekterna av lågkonjunkturen dämpas i kommunen.

-Genom alliansens välfärdssatsning i höstens budget tar vi ansvar för att hantera krisen. Vi förstärker åtgärderna för att dämpa sysselsättningsfallet och motverkar arbetslösheten samtidigt som vi värnar välfärden för alla, säger kommunalrådet Lena Celion (m)

-Det är en ansvarsfull politik som värnar välfärdens kärna och lägger en långsiktig grund för att Sverige ska kunna återhämta sig ur krisen, anser kommunalrådet Gustaf Hoffstedt (m)

Skolbesök i skolstarten

I samband med skolstarten gjorde jag besök i två av de skolor som har upplevt stora förändringar, fast av olika skäl. På morgonen var jag vid Stenkyrka skola och gick runt i skolan ooch hälsade på elever lärare, och såg på de nya lokalerna.

Stenkyrka har i år även Tingstäde skola där (år F-3) och av det skälet har det byggts till en ny skoldel, ett led i den organisationsförändring som vi gjort, "Skola Gotland 2008" Fantastiskt fina lokaler och trevlig stämning.

Därefter åkte jag till Garda för att se hur det fungerade med nya lokaler i paviljongerna som satts upp under sommaren. Garda skola drabbades ju av eldsvåda i juni, och på mycket kort tid har man alltså fått till ett helt "nytt" provisoriskt skolhus. Alla jag pratade med var mycket nöjda och glada över att få vara tillbaka i skolområdet.

Det känns bra att veta att man nu ser fram emot ett skolår med bra förutsättningar på de båda skolorna.

Allt bättre resultat i de gotländska skolorna

I den senaste sammanställningen av grundskolornas resultat på Gotland (Måttbandet) kan vi nu se en tydlig tendens till att resultaten blir allt bättre.Våra satsningar med kunskapsfokus, krav och förväntningar på skolorna börjar visa sig.

År 2007 fick 87 procent av niorna på Gotland gymnasiebehörighet. Nu har den ökat till 90 procent. Nästan var fjärde elev fick inte fullständigt betyg (alla ämnen), jämfört med i år var femte.

Årets "rookie" måste vara Fårösundsskolan, som från att tidigare haft ganska låga resultat nu stormar fram och ligger i topp, både när det gäller elever som blir behöriga till gymnasiet (98 %) och som får betyg i ALLA ämnen (93 %). Genomsnittspoängen för Fårösundselevernas betyg är 213 och bland de högsta på Gotland. Men det har också föregåtts av ett stort arbete under förra läsåret. Rektorn uttryckte sig så här om bakgrunden till framgången:
-- Det ligger ett stenhårt lagarbete bakom förbättringen, med ett otroligt fokus på läroplanen och målen där varje lärare gjort ett jättejobb, säger rektor Eva-Karin Rönnfors. - Det krävdes någon form av omstart och då fattade jag beslutet att vi skulle återgå till ett mer strukturerat arbetssätt med rutigt schema. Som ordförande i BUN gläds jag verkligen över deras resultat och hoppas på ett nytt framgångsrikt läsår.

Skolan är till för våra barn och elever, och med en bra undervisning går trivsel och goda resultat hand i hand.Det går att göra mer, och fler skolor kommer säkert göra samma resa som Fårösund, och här kan vi lära av varandra! Målet för våra skolor är fortfarande att alla elever ska kunna få utvecklas efter sin förmåga och ges möjlighet att uppnå målen. Vi ska lära oss av framgångsrika skolkommuner, till exempel Haninge och Lomma, och vi ska under det här läsåret fortsätta göra våra egna analyser och dra slutsatser av dessa, för att förbättra verksamheten på Gotland.

Snart är det slutdumpat

Ännu en insändare från Margareta Pålsson och mig publicerad i gotlandsmedia:

Sista veckan innan sommaruppehållet sa Riksdagen ja till regeringens nya havsproposition. I inriktningsbeslutet görs stora satsningar på att göra havet renare och få stopp på övergödningen.

En förändring som vi tycker är särskilt bra för Gotland, är att Naturvårdsverket fått i uppgift att utreda hur en lag ska utformas som gör det olagligt med toalettutsläpp från fritidsbåtar. Dessutom kommer Sverige att arbeta för internationella regler som förbjuder detta även från handelsfartyg.

Att släppa ut avföring och andra vidrigheter från båtar är otrevligt i största allmänhet, men även miljöfarligt. Det göder våra redan övergödda hav och sprider olika desinficerande kemikalier samt rester av läkemedel. Kemikalier och läkemedel som exempelvis förstör många djurs möjlighet att reproducera sig.

Toalettutsläpp stinker och att det varit tillåtet ända tills nu stinker nästan lika mycket. Skönt att vi har en regering som tar tag i problemen och inte bara talar om dem.

Lena Celion (M)
Kommunalråd Gotland

Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Åstorp

Vi litar på Sveriges rektorer

Följande artikel har jag tillsammans med moderaternas skolpolitiska taleskvinna fått publicerad i gotländska media:

När Ekot frågade Sveriges rektorer vad de tycker om att ge skriftliga omdömen redan från första klass svarade hela 90 procent att de tycker det är bra. Omdömet ska tydliggöra för eleven, föräldrarna och skolan om eleverna uppnår målen i skolan eller inte.

Vidare anser nio av tio rektorer att de skriftliga omdömena är ett bra stöd för elevens kunskapsutveckling. För visst är det så, risken blir mindre att någon enskild elev hamnar på efterkälken om klassläraren varje år måste skriva ner vad eleven kan eller inte kan i förhållande till målen. Behövs extra arbete med vissa områden kommer detta att bli uppenbart för alla inblandade.

Socialdemokraterna tycker att reformen är dålig och påstår, att Alliansregeringen ger underkänt till sjuåringar. Inte heller det håller landets rektorer med om. Nästan lika många, strax under 90 procent, tycker inte att skriftliga omdömen går att likställa med betyg.

Våra egna erfarenheter av undervisning och besök på skolor är, att skriftliga omdömena sätter igång en diskussion mellan lärarna om vilka kunskapsmål som ska nås och hur arbetet går. Det tror vi är bra. Alla verksamheter mår bra av att utvärderas och diskuteras av dem som utför arbetet. Lärarna är den viktigaste resursen för att utveckla den svenska skolan!

Trots de uppenbara fördelarna med skriftliga omdömen redan från första klass och trots att nio av tio rektorer tycker att reformen är bra, så envisas alltså (S) med att fördöma den. Frågan är vem man ska lita på när det gäller skolan – Sveriges rektorer eller Socialdemokratiska partiet.

För första gången gick Sveriges elever på sommarlov med ett tydligt kvitto på vad de kan respektive vad de behöver förkovra sig på.

Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Åstorp
Skolpolitisk talesman

Lena Celion (M)
Kommunalråd Gotland

Ökat intresse för EU-valet

Den senaste tiden har intresset för EU-valet ökat. Fler förtidsröstar, fler pratar EU-frågor och EU framställs på ett mer positivt sätt i insändare och media. Vi har nytta av en gemensam politik på många områden, och vi kan vara med och påverka.

Det är bra, för vi kan inte längre skilja på inrikes- och utrikespolitik och placera in EU-frågorna i det utrikespolitiska facket. EU är idag en del i av inrikespolitiken men i den politiska debatten verkar det ibland som om det inte kommit fram tillräckligt bra.

60% av kommuners och landstings verksamhet påverkas av beslut tagna i EU. Det framkom av en utredning vi gjorde i Kommunförbundet redan inför förra EU-valet, då jag själv satt i EU-s Regionkommitté. I mitt utskott i Regionkommittén hanterade vi frågor som bl a berörde den åldrande befolkningen i Europa, skapandet av en hållbar arbetsmarknad i Europa där alla involveras, samt det livslånga lärandet.

Nu står EU-valet och det svenska ordförandeskapet inför dörren och det har förhoppningsvis blivit startskottet för en mer vitaliserad permanent EU-debatt i Sverige framåt. Och den debatten tar vi moderater gärna! Därför är det viktigt att vi får många moderater till parlamentet den 7 juni.

Dialogmöte om förskolan

Idag inleddes de första av fem dialogmöten om Förskola 2010 på Gotland i Roma och Eskelhem. Meningen är att vi i BUN/BUF ska samla in synpunkter från föräldrar om den framtida förskoleverksamheten och hur en förskolegaranti skall kunna utformas.
Själv var jag i Roma där ett antal föräldrar och personal från trakten hade samlats. Efter en inledande information från en av våra chefer inleddes diskussionen. Många synpunkter kom fram och dessa kommer tillsammans med tankar från övriga möten att bilda underlag för BUNs beslut om inriktning och resurser i höstens arbete.
Hoppas bara det kommer fler på övriga tillfällen - imorgon kväll blir det Rute och Hemse.
Dessutom finns alltid möjligheten att gå in på BUFs hemsida och skriva in förslag.

Invigning av Graip Idrottscenter

Lördag 23 maj invigdes ny ishall och gräsplan i Slite. Jag höll ett invigningsanförande, och anförde bland annat dessa ord:

Hjärtligt välkomna till Invigningen av Graip Idrottscenter! Det är en stor händelse för Slite och Gotland – nu har vi fått vårt efterlängtade nya idrottscenter, en mötesplats för många idrotter och evenemang!

Vilken härlig dag för oss alla! Det känns speciellt roligt för mig som kommunalråd att få hålla vara med om invigningen, eftersom jag själv också har verkat inom idrotten både som gymnastiklärare i Slite och som utövare och ledare - här i IK Graip.

Idrottslivet har alltid varit mycket aktivt i Slite och på norr, och företagsamheten kan man verkligen inte klaga på -engagemanget är stort.
Under många år har sliteborna tagit utvecklingen av samhällsliv och idrott i egna händer. Tennisklubben har verkat för att det finns fina tennisbanor, andra föreningar har rensat badstranden, golfklubben har byggt golfbana och färdigställer nu ett nytt klubbhus med restaurang, Graip har hållit Othemsvallen i gott skick, det finns numera en scen i hotellparken och mycket annat, tillsammans med kommunen!

För ett tjugotal år sedan byggdes den nya idrottshallen här borta, med justa mått för i stort sett alla idrotter, och gamla och nya idrotter blommade upp. Den används väldigt mycket, och även om vissa idrotter minskar, så ökar andra, och utövarna består.

Och nu kommer det allra senaste – en fantastisk allaktivitetshall och en ny konstgräsplan, och de har redan börjat användas. Det har varit en sann fröjd under våren att se all aktivitet här i området! Stort tack för det!

Målsättningen har varit att få en miljövänlig hall som kan hålla is året runt och vara en allaktivitetshall, som även kan erbjuda andra evenemang, vilket bevisats genom bl a Hushållningssällskapets julmarknad där ca 5000 personer besökte hallen och gav den högsta betyg.

Nya ishallen bidrar alltså till en bättre miljö. Det är utmärkt att vi har en ishall som använder spillvärme från cementfabriken för att frysa isen. Det innebär också att vi på Gotland i fortsättningen kan hålla sommaris till rimliga kostnader.

- - -

Hela idrottscentret, med hall och konstgräsplan, har också gjort så att idrottsföreningen Graip seriöst gått framåt och att samhället Slite och övriga norra Gotland växt i gemenskap genom det engagemang alla visat. Redan i sommar finns många sevärda arrangemang inbokade. Skate Island kommer hit och erbjuder tillfälle att se konståkning på hög nivå, Solna AIK spelar match här, flera klubbar har hockeyläger mm

Så här stod det i ett informationsblad förra året:
”Det är fest och förväntan i Slite. Flaggorna vajar. Alla talar om det. Hur skall det gå…? Hur ligger dom till…? Vi ses ikväll i Hallen. Är Janne i målet igen? Kan han vara med?
IK Graip har match. Kön till biljettluckan är lång för dom som inte har säsongskort med fritt inträde till alla matcher. Parkeringen är full och matchbussen från Fårösund och Lärbro har just kommit in, full av supportrar.”

Nu är det här fullt möjligt!Jag vill därför från Graip Idrottscenter AB och oss alla tacka alla dem som varit inblandade i tillkomsten av idrottscentret:
-Alla frivilliga som lagt ner ca 23 000 arbetstimmar, från norra Gotland, men även en del från södra delen
-Alla företag som ställt upp med material och arbetskraft och framför allt de stora företagen GEAB och Cementa
-Alla privatpersoner, aktieägare, organisationer, kyrkan samt Gotlands kommun och EUs Leader+ som satsat pengar i projektet
-Alla som arbetat med anläggningen, med organisation och administration för att få centret att bli så här fint
-Samt alla andra som inte räknats upp här, men som bidragit på olika sätt

Riksidrottsstämma på Gotland

Den 15-17 maj höll Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarna sin stämma här på Gotland. Vid inledningen av denna, som gick i medeltida stil, höll jag följande anförande:

Välkomna till Gotland Idrottens Ö!
Idrottsminister Lena Adelsohn-Liljeroth
Ordförande Karin Mattsson-Weijber
Övriga mötesdeltagare

Det är en stor ära att få hälsa er välkomna till Gotland, Visby och till ert möte här på vår ö! Det känns speciellt roligt för mig eftersom jag själv har verkat inom idrotten både som gymnastiklärare, aktiv utövare och ledare under många år.

Gotland har 57 000 invånare och ungefär 23 000 av dem bor i Visby. Andra större samhällen är Hemse och Slite. Från norra Fårö till södra ön, Hoburgen är det nästan 18 mil. Tvärsöver ungefär 4. Vi har ca 80 mil kust där man kan bada- fiska- segla och allt det där som gör tillvaron så skön. Vi är både kommun, landsting och region, och har därför bara ett fullmäktige. Nu har vi en borgerlig allians med m-c-fp och kd i ledningen av ön.

Med bildspelet ni nyss sett vill vi ge en bild av vad hela Gotland har att bjuda på. Vi vill visa bredden av vad Gotland har att bjuda på både historiskt och i dagens näringsliv, attraktivt boende över hela ön samt givetvis vår vackra natur och vårt rika förenings- och kulturliv. Gotland är en attraktiv mötesplats och vi betonar mer än gärna de unika värden som Gotland erbjuder. Gotland ska beröra och vara magiskt, det är vårt varumärke. Vi lanserar oss som matön, kulturön och utbildningsön

I det roliga arbetet med att föra fram Gotland som den naturliga mötesplatsen så är det en ära för oss att få stå som värdar för det finaste av alla idrottsmöten - Riksidrottsmötet. Jag vet att flera av era specialförbund redan har valt Gotland som mötesplats med lyckat resultat och till er övriga, som ännu inte gjort så, vill jag bara säga: Välkomna tillbaka till Wisby.

Ett viktigt Gotlandsevenemang som idrotten deltar i varje år är Almedalsveckan. Jag vill påstå att det är ett av landets bästa tillfällen för intresseorganisationer, företag och politiken att mötas.

Som våra gäster är Ni en del i utvecklingen av Idrottens Ö. Vi har inte bara idrottsevenemang året runt som lockar besökare vi är också en attraktiv plats för olika former av träningsläger.

På Gotland är idrotten en viktig faktor i vårt tillväxtarbete, Den gotländska idrotten har på ett föredömligt sätt tagit ett stort ansvar för frågor kring vår regionala utveckling. Idrotten är en mycket positiv medkraft i ett utvecklingsarbete av en region.

Den gotländska idrotten bidrar på många olika sätt till att lyfta fram Gotland och stärka vårt varumärke
Besöksön - genom att skapa nya reseanledningar och mötesplatser
Boendeön – ett aktivt idrott- och fritidsliv blir i dag allt viktigare i valet av boendeort.
Etableringsön – Idrotten bidrar även till valet av plats för var jag skall bedriva min näringsverksamhet och stärker varumärket Gotland.
Andra som stärker vårt varumärke är våra elitlag så som Visby Ladies, Endre IF, Visby IBK med flera

Idrottsfrågorna är ofta på agendan hos oss i kommunen. Det är folkrörelse, folkhälsa och underhållning för våra invånare. Många kommuner har också idrottsgymnasier, liksom vi här på Gotland.

Dessutom finns det ett nytt intresse regionalt att investera i satsningar kring idrottsverksamhet, anläggningar och evenemang tillsammans med näringslivet. På Gotland ser vi för närvarande på möjligheterna att på detta sätt etablera en Arenahall söder om Visby – nära havet.

Miljöfrågorna påverkar också idrotten. I Slite, ni vet där Håkan Loob växte upp, inviger vi nästa vecka ett stort idrottscenter med bl a en ishall som använder spillvärme från cementfabriken för att frysa isen

Nu kanske ni tror att ni hamnat mitt i medeltiden här, med tanke på Visby, Hansestaden, världsarvet och våra dräkter, men vi har faktiskt en särskild vecka också för medeltiden, Dessutom har vi en vecka i juli Stångaspelen, för de urgamla gutniska idrotterna, t ex pärk och varpa, på södra ön

Som ni förstår så finns det så mycket mer att se och göra på Gotland än vad ni hinner med under dessa dagar. Jag hoppas naturligtvis att ni vill komma tillbaka hit. Och jag vill avsluta med att önska er givande mötesdagar för er här i Visby.

Idrottscentrum i Slite

För andra helgen i rad har jag idag kollat på idrott vid Slites nya idrottscentrum, och det har varit full fart på hela området!

Innebandymatcher i idrottshallen, fotbollsmatcher på konstgräsplanen - VIF Gute-FG förra helgen och Graip ikväll. I ishallen spelades rinkbandyns seriefinal med Stålmännen vs Polisen, där tyvärr mina söners Stålmän förlorade. Förra helgen spelade hemmalaget Graip två kvalmatcher i hockey mot ett fastlandslag, och vann båda.

Mycket händer framöver på sportfronten och i slutet av maj kommer det att vara stor invigning av anläggningen med matcher och efterföljande fest för eldsjälar, sponsorer och aktieägare. Ett riktigt lyft för Slite!

Förändringarna i förskolan

Det som nu händer med världsekonomin och i Sverige, gör att vi är inne i en mycket kraftig lågkonjunktur, som ger oss betydligt sämre ekonomiska förutsättningar de närmaste åren, och detta påverkar oss naturligtvis också oss på Gotland. Det är naturligtvis inget som någon av oss önskat, men vi drabbas, precis som alla andra kommuner i Sverige. Vi måste göra stora förändringar i kommunens verksamheter. Det som till slut avgör utbudet, är hur mycket pengar kommunen får in i form av skatter och statsbidrag, och som kan fördelas till bl a förskola/skola åren framåt (ung 1/3 av kommunens kostnader).

Förskolorna på Gotland, både de kommunala och de enskilda, gör en jättebra insats för Gotland och våra barn! Vi har en god servicenivå på Gotland, så även när det gäller barnomsorg. Jag har därför full förståelse för den oro som finns bland föräldrar inför de förändringar som kommer. Det som planeras inför hösten har ännu inte trätt ikraft, utan behandlas på respektive enheter. Många av Gotlands förskolor har idag redan uppnått antalet barntimmar, vilket innebär att det inte heller kommer att ske någon förändring när det gäller fler barn i gruppen, och andra avdelningar har ledigt utrymme.

Det är också nödvändigt att vi arbetar vidare med frågan om tillgänglighet. Vi har att följa lagen om att erbjuda barnomsorg till föräldrar som återgår i jobb, både åt dem som bor här idag och dem som flyttar hit. Detta måste vi lösa. Vi utreder därför för närvarande organisation, placeringstider, scheman, lokaliseringar mm.

BUN beslutar om ekonomiska ramar, styrkort och vissa riktliner. Därtill finns skollagar och läroplaner som reglerar innehållet i förskola/skola. Med jämna mellanrum gör så nämnden uppföljningar av kvalitet och resultat, även i form av årliga kvalitetsredovisningar och årsredovisning, och det kommer att bli än viktigare framöver.

I övrigt sköts verksamhetsfrågorna av rektor och personal. När det gäller vardagsarbetet i våra verksamheter hoppas jag föräldrar har förtroende för vår kompetenta personal och ansvariga rektorer och tar upp praktiska problem direkt om det händer något. Vi har en fortsatt utmaning att bibehålla och utveckla en hög kvalité i våra verksamheter trots föränd­rade ekonomiska förutsättningar så att BUF/BUN kan vara en av framgångsfaktorerna för Gotland.

Jag anser att det är självklart att en utbildningsorganisation är en lärande organisation som ska utvecklas hela tiden. BUN har beslutat att öka andelen pedagogiskt utbildad personal för en fortsatt god kvalitet och vi får snart en tydligare läroplan för förskolan. Förskolelyftet, som kommer från regeringen till hösten, ger möjlighet till utökad fortbildning för befintlig personal. Jag vill med detta understryka att vi i nämnden noga följer vad som sker i förskolan, och nämnd och förvaltning skall naturligtvis ge gotlänningarna den information behövs i detta arbete. Gotländska föräldrar måste kunna känna förtroende och trygghet med alla våra verksamheter.

ByggGotland

Jag har nyligen invigt och öppnat samrådet om översiktsplanen för Gotland – ByggGotland - på Almedalsbiblioteket i Visby. Samrådet håller på fram till sista april, och det är fritt för alla att vara med och tycka till, t ex via http://www.gotland.se/.

Den övergripande visionen om Gotland är:
…Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust.” För att nå dit krävs ett gemensamt engagemang från alla oss som på ett eller annat sätt lever och verkar i det gotländska samhället.

Översiktsplanen är både det övergripande och det grundläggande dokumentet för den fysiska planeringen i kommunen, ett viktigt instrument i kommunens strävanden mot en hållbar samhällsutveckling på Gotland.

Översiktsplanen är vägledande för kommunens förvaltningar och myndigheter, andra myndigheter och enskilda och alltså ett av flera konkretiseringsdokument för det regionala utvecklingsprogrammet, Vision Gotland 2025, som har antagits av Gotlands kommun under 2008. Och den handlar också om balansgången mellan utvecklingen av Gotlands resurser och bevarande av Gotlands värden.

Det finns många vägar för att nå visionens mål. En av de viktigaste och effektivaste är kommunens möjlighet och skyldighet att planlägga användningen av mark och vatten på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för den önskade utvecklingen. Det innebär bland annat att planera för bostäder åt alla, att skapa goda livsmiljöer, att möjliggöra tillväxt och skapa arbetstillfällen genom planering av områden för industrier, handel och annan verksamhet, att tillgodose behovet av goda kommunikationer och att främja en långsiktigt hållbar utveckling såväl på landsbygden som i våra tätorter.

Det finns ett antal utvecklingsfrågor som är speciellt viktiga för Gotlands framtida utveckling:

· Hur stärker vi förutsättningarna för att uppnå en positivare befolkningsutveckling än idag och målet om 65000 inv?

· Hur skapar vi en framtida utveckling i samklang med bevarandet av Gotlands unika natur- och kulturmiljöer?

· Klimatfrågorna kommer att kräva en ny syn på den kustnära planeringen!

· Hur kan turismen utvecklas?

· Hur ska vatten- och avloppsfrågorna lösas i ett långsiktigt perspektiv!

· Vindbruket kommer att bli en allt viktigare del av den rena och förnyelsebara energiförsörjningen på Gotland. Hur ska vi bruka den i samklang med andra intressen?

Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse som ligger till grund för bearbetningen av planförslaget, som senare i höst kommer att ställas ut, för att därefter förhoppningsvis antas vid den här tiden nästa år.

Det är min och kommunens förhoppning att samrådsförslaget skall väcka intresse och engagera så många som möjligt, skapa debatt och leda till idéer och förslag i vår gemensamma strävan att förvandla visionens mål till verklighet.

Förskolan på Gotland

Det finns alltid problem med att nå ut med information. Jag är glada att man efterfrågar mer information vilka förändringar som görs i förskolan och vi besvararade en ledare i gotlandsmedia så här:

När det gäller förskolan i höst, så har information gått ut vid flera tillfällen om vilka förändringar som behöver göras, bland annat i samband med budgetbesluten i höstas och i anslutning till varslen på nyåret. Skolorna har under tiden också informerat internt och till föräldrar. BUF har resurser för drygt 1900 heltidsplatser i förskolan i år. Rektor har fått pengar till en tjänst för 5,5 heltidsbarn, men inför hösten blir det 5,79 barn. Dvs en grupp med 3 vuxna får 17,3 barn/grupp ( idag 16,5).

BUN har också beslutat att öka andelen pedagogiskt utbildad personal för en fortsatt god kvalitet och vi får snart en tydligare läroplan för förskolan. Förskolelyftet, som kommer från regeringen till hösten, ger möjlighet till utökad fortbildning för befintlig personal. Vi vill med detta understryka att vi i BUN noga följer vad som sker i förskolan, och nämnden och förvaltningen skall naturligtvis ge gotlänningarna all information som kan behövas i detta arbete. Gotländska föräldrar måste kunna känna förtroende och trygghet med alla våra verksamheter.

Diskussion om framtidsfrågor på norra Gotland

Norrmoderaterna höll igår årsmöte i Slite (12/2) med sedvanliga förhandlingar.

Efter årsmötet följde en livlig diskussion om Gotlands framtid tillsammans med fyra inbjudna gäster med norranknytning.

Under hand kom det fram att det finns en stor potential på östra och norra Gotland. Mycket är redan på gång, men möjligheter finns att bli mycket bättre, med snabbare beslutsvägar och smidighet i ärendehantering och administration. Entreprenörens/eldsjälens engagemang och vilja behöver tas tillvara snabbare och bättre, ärendena måste gå framåt. Vi behöver också mer transparens i den kommunala förvaltningen, mer serviceanda och en vilja att utveckla hela Gotland.

Byggfrågor med planer och va-lösningar tar väldigt lång tid. Bygglovsgarantier kan vara en bra början, och också att pröva att säga ja innan man säger nej, som en deltagare uttryckte sig. Alla överklaganden som fördröjer byggen mm är också en del i att utvecklingen går långsamt idag.

Effektivare möten som leder till beslut är ett annat tydligt utvecklingsområde. Företagare behöver också beslut som håller, för att kunna satsa ekonomiskt och få bankgarantier. Riskkapital behövs ofta och den pågående lågkonjunkturen är ett annat hinder. Det fanns också en oro för vad som händer Gotland som egen region – blir vi för små för att orka?

Det finns också mycket att lära av andra kommuner. För att kunna uppnå målen i Gotlands Vision 2025 krävs att dessa hinder undanröjs och att arbete sker med att göra hela kedjan smidig, för att underlätta för våra entreprenörer framöver.

Kulturministern i Visby på Skapande skola

På Gotland är vi med i satsningen Skapande skola, som regeringen anvisat 55 milj kr 2008-2009 i sin budget. Därför var vår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på Södervärnsskolan i Visby under fredagen för att se hur det går för oss och prata med elever, lärare och kulturarbetare. För mig som ordförande i BUN var det väldigt roligt att kunna vara med och att Lena fick höra hur positivt satsningen mottagits i våra skolor.

Projektet riktas till årskurs 7-9, eftersom det är där man sett att behoven varit störst. I sjuorna arbetar man med olika former av berättande, i årskurs åtta runt teaterskapande och niorna lär sig modern dans. Elever, lärare och kulturen har tillsammans tagit fram ansökningen 2008, och nu ligger man i startgroparna för att sända in en ny ansökan för nästa omgång.

Nu hoppas jag att våra duktiga gotländska lärare får visa upp sig vid seminarier på fastlandet, vilket representanter från kulturråd och departementet föreslog.

Jul och nyår - igen!

Tänk vad tiden går fort! Vi har nu firat julhelgen med familjen och snart är det nyårsafton då vi skall vara tillsammans med goda vänner.

Det bästa med helgerna är att det finns tid att komma ikapp sig själv, och ordna upp en del av det som man inte hunnit med under hösten. Jag har läst några böcker i kvällsmörkret, ätit mycket god julmat och gått några promenader. Julvädret har varit fantastiskt och den lilla snö och rimfrost som kommit har gjort att ljuset blir så där klart och vackert på dagarna som det bara blir på vinterhalvåret.

Nu vill jag också önska alla mina vänner lika sköna helgdagar och önska ett Gott Nytt År 2009!

Pressinformation BUN 26 nov 2008

BUN har haft sammanträde och beslutat om 2009 års internbudget. Vid den efterföljande presskonferensen gick jag ut med följhande pressinformation:

BUNs internbudget - 1 221 miljoner kronor (1,221 miljard)
Effektiviseringskrav 22 miljoner

BUN har idag fastställt budget för år 2009 och gett förvaltningen ett antal tilläggsuppdrag. Styrkortet, som framhåller behovet av en hög kvalitet för att nå bättre resultat, skall fortsatt vara styrande för allt som sker i våra verksamheter så att alla skolor och förskolor på Gotland blir framgångsrika skolor.

Ett underlag av nödvändiga åtgärder för att få balans i budgeten har tagits fram av förvaltningen, som nu också har att genomföra en stor del av dessa. 34 miljoner är ursprungskravet för 2009 för våra effektiviseringar, som bl a föranletts av demografiska förändringar, ökade kostnader i förskolan, ett generellt sparbeting (finns i alla kommunens nämnder) på 6 milj.

För att jämna ut helårseffekten använder vi BUNs buffert om 8 milj och även det egna kapitalet tills besked kommer från KS om omställningspengar. Vi ger tydliga uppdrag att se över lokaler, chefer, administration, overheadkostnader, vikarier och obehöriga lärare för att sänka kostnaderna. Vi tillför skolan ytterligare 3,3 miljoner kr samt förskolan 1 miljon för att bibehålla en god kvalitet.

På grund av ett vikande elevunderlag i grundskolan och gymnasieskolan har resurstilldelningen nu anpassats - nästan 300 elever färre i grundskolan och mer än 50 elever färre i gymnasieskolan 2009. Allt kan inte göras från vårterminens början, men allt som kan göras måste göras för att underlätta mot slutet av året. Tyvärr har vissa enheter redan idag underskott, som också måste hanteras av berörda chefer.

Till exempel kan antalet barn i en grupp i förskolan öka från 0,5 till 1,0 barn, beroende på hur små grupperna varit innan. Vill man göra mindre grupper hänger det på lokalfrågan (tilldelning av resurser ges för 5,8 barn per personal). På fritids ökar barnantalet från 12,2 till 13,0 per vuxen. Enligt tillgänglig statistik från SCB/SKL 2007 har vi en hög personaltäthet idag; 4,5 i förskolan mot 5,5 i riket och 12,9 i fritidshemmen att jämföra med 19,2 i riket.
Vårdnadsbidraget införs också för de minsta barnen den 1 januari för en ökad valfrihet.

I skolan vill vi ha behöriga lärare för olika ämnen och stadier. Tjänster kan delas/samordnas mellan skolor och år 6 kan i vissa fall ha undervisning på högstadieskolorna. I de minsta skolorna finns det intresse- eller åldersblandade grupper. Varje rektor måste pröva det som passar bäst för sina elever med de resurser skolan fått.

BUN har redan tidigare ett uppdrag i förvaltningen att gå igenom lärarnas utbildning för att få rätt bemanning och ”rätt man på rätt plats”, och här har vi stor nytta av regeringens satsningar med Lärarlyft och Förskolelyft.

Moderaternas framtidskonvent i Sollentuna 28-29 november

Moderaterna har nu haft ett två dagar långt framtidskonvent i Sollentuna, där olika arbetsgrupper presenterat förslag som ska bli underlagen till våra viktiga frågor inför nästa mandatperiod 2011-2014. Jag har haft möjligheten att få vara med och ta del av diskussionerna, och träffa många kollegor från hela landet.
Naturligtvis har arbetslinjen varit det genomgående ”blåa bandet”, men också de självklara målen att låta människor själva få fatta sina beslut för att kunna uppnå sina livsmål, liksom andra självklara framtidsfrågor. Rättvisa är ett annat genomgående tema i de politiska diskussionerna. Vi ska ge förutsättningar för allt detta, och också ha en tryggad välfärd för skolan, sjukvården och omsorg om dem som behöver samhällets stöd.
Som vanligt är vår högsta partiledning närvarande, och anföranden hölls av Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Per Schlingman m fl, om hur vi tillsammans kan arbeta vidare med reformarbetet. På så sätt ska vi göra Sverige ännu bättre, för människornas bästa och ge förutsättningar för ett hållbart samhälle.

Vårdpolitisk allianskonferens i riksdagen

I förra veckan inbjöd socialminister Göran Hägglund (kd) förtroendevalda från allianspartierna (m, c, fp, kd) ute i landsting och regioner till en Vårdpolitisk konferens i riksdagen. Flera representanter från Gotland deltog, bland andra Margereta Persson och jag själv, och socialministern höll själv i mötet större delen av dagen.
Dagen ägnades åt överläggningar om vårdens utmaningar, alliansens prioriteringar och hur vi förstärker samarbetet mellan den regionala och nationella nivån, med exempel både från riksdagen och från representanter för sjukvården runt om i landet.

Vi kunde konstatera att även i socialdepartementet har det jobbats för högtryck med alliansens vallöften. 8 av 10 av dem är redan uppfyllda, och nya reformer processa hela tiden. Några av dem som redan genomförts handlar om tandvården med en dubblering av satsningarna, psykiatrin, vårdval, ersättningsetableringar, mångfaldssatsningar, och mycket mera. Dessutom öppnar man upp apoteksmonopolet, ökar tillgängligheten, ser över skador i vården och mycket mer.

Vi har också stora förhoppningar på den utredning om patientens rätt i vården som Toivo Heinsoo leder. Där lyfts människors behov och inflytande på sin vård fram. Heinsoo menar att vårdval och vårdgaranti är medel som behövs för att förbättra vården. Genomförandet sker under våren 2009.

Bland de många goda exempel från landet runt, fanns även ett gotländskt tema. Veronica Hermann från PEV (planeringsenheten vård) på Visby lasarett höll ett mycket uppskattat föredrag om hur man jobbar med tillgängligheten på de opererande enheterna på lasarettet. Arbetet startade för några år sedan och har resulterat i att den gotländska vårdkön kraftigt minskat. Samverkan kring hur man utnyttjar operationssalar och personal, uppföljning av väntande patienter och kontakt med dessa tas regelbundet, för att få en mer säker och effektiv vård. Vidare har PEV ansvar för att planera helikoptertransporter och hur helikoptern ska utnyttjas i enlighet med policyn.

Det märks väldigt tydligt att regeringen har beslutskraft och vilja att genomföra de förändringar våra allianspartier gick till val på. Som moderater gläder vi oss extra mycket åt att patienten så tydligt sätts i centrum, både genom kvalitetsarbetet med tillgänglighet och valfrihet och en rättvis vård.

Kom och bo på Gotland!

För att Gotland ska kunna öka sin tillväxt behöver vi få många nya invånare. Det görs insatser på alla nivåer för att Gotland ska vara en naturlig plats att flytta till, t ex genom vårt visions- och varumärkesarbete. Det ska vara ett alternativ när man vill bo någonstans där utveckling och natur och kultur går hand i hand. En del av dessa nya måste vara hitflyttare som av olika skäl vill leva och bo på Gotland. Vi vill naturligtvis att både unga och barnfamiljer, såväl som äldre ser Gotland som ett självklart val!
I en artikel i Dagens Samhälle (nr 32 –08), som ges ut av SKL (Sveriges kommuner och landsting), har man tittat på vilka kommuner seniorer/55+ väljer att bosätta sig i och varför. Under perioden 2005-2007 valde 246 personer mellan 55-69 år att flytta till Gotland. Det gör oss till den 6:e toppkommunen efter förstaplacerade Norrtälje, som fick 565 inflyttare! Man lämnar storstäder och väljer sommaridyller!
Favoritkommunerna ser ut så här:
-Högst 60 000 invånare
-Kustnära
-Söder om Dalälven
-Låg skatt
-Borgerligt styre
-Gärna bekvämt avstånd till Storstadsregion
Jag noterar tacksamt att Gotland uppfyller de flesta kraven och vi har borgerligt styre. Ön har rätt storlek, vi har kust runt hela ön (ganska naturligt för en ö), vi har nära till Stockholm och vi ökar dessutom vårt bostadsbyggande längs våra kuster. När det gäller skatten finns en del att göra, även om alliansen på riksplanet har gjort stora förbättringar, och alliansen på Gotland har påbörjat ”skattesänkarresan”.
De seniorboenden som engagerade seniorer gemensamt planerar och bygger kooperativt bl a i Slite, passar utmärkt in i målbilden om fler invånare. Eftersom de som flyttar in i lägenheterna måste vara skrivna på Gotland för att bo där, så innebär det att de fastlänningar som står på deras kölista också skriver sig här. Många bofasta lämnar över egna villor och lägenheter till andra bostadssökande på orten.
Men skulle det då löna sig ekonomiskt för kommunen att locka hit fler äldre? Enligt ekonomen Björn Sundström på SKL är det en bra affär; för genom det nationella utjämningssystemet får kommunen mer i bidrag än det kostar. Det blir också ett ökat skatteunderlag, fler som rör sig i samhället och handlar i affärerna och många andra positiva bieffekter, bl a på arbetsmarknaden. Välkomna till Gotland!

Framgångsrika skolor

Jag har alltid tyckt det varit roligt att jobba med skolfrågor – oavsett vilken del av systemet jag funnits i. Det handlar ju om våra barn och vår framtid! Vi i skolan har ju hela spannet – från de små mysiga ettåringarna till de vuxna som av olika skäl behöver utbilda sig. Visst är det en förmån att få ägna sig åt detta som är så viktigt för människor vardag.

I den roll jag har idag kan jag påverka, och det är politikens uppgift. Det är också väldigt nyttigt att ha en hel del egen erfarenhet och förstå vad som händer, eftersom jag också jobbat i skolan länge. Förtroendevalda ska jobba med VAD-frågor i första hand, och förvaltningen för skolan har hand om HUR-frågorna.

I BUN ska vi ha ett helhetsansvar för kommunens skattefinansierade utbildning, men vi är också styrelse för den egna verksamheten. Vår budget är den samlade resurs som KF satsar för att gotländska barn, ungdomar och vuxna ska få en utbildning av hög kvalitet på Gotland. Man kan därför säga att vi är både utförare och upphandlare, men så har Gotlands kommun valt att styra nämnderna. Så ser det ut även i SON och HSN.

Det som är viktigt och som jag vill verka för är att alla våra skolor ska vara framgångsrika skolor och hålla en hög kvalitet och jag kommer därför noga att följa resultaten i skolorna genom Måttband, kvalitetsredovisningar och annan statistik, och också fråga efter åtgärder om jag inte ser förbättringar. Vi har fortfarande en bit till riksgenomsnitt på flera områden.

Jag hade som mål när jag tog på mig ordförandeskapet i BUN att höja resultaten på Gotland, och jag hade länge följt Finlands framgångar i skolsammanhang. Vad är det som gör att nästan alla finländska barn klarar skolan så bra? Vår strategi om Framgångsrika skolor är definitivt en framgångsfaktor!

När jag igår tittade på TV-programmet 9A –vad hände sen, och såg på intervjuerna av eleverna så kändes det så bra. Det är ju precis så här det ska vara – det är så ungdomarna ska få känna – hela tiden uppmuntrade och intalade att Du kan – du kan lyckas om du kämpar. Och det var så ungdomarna uttryckte sig. ”Det känns roligt när man lyckas”. Och de gillade verkligen sina lärare.

Och Stavros Luca, matteläraren från Rinkebyskolan, som varje år har elever i 9an med på rikstävlingar i matematik, trots att inte skolan ligger i ett s.k. högstatusområde. Eller Elisabeth Söörhus, legendarisk rektor i Hjulstaskolan, som har sommarskola för elever i 9an som vill bli godkända till gymnasiet, och samtidigt även en bonusklass för 15 elever i 8an som erbjuds spetsutbildning i vissa ämnen. för att de är väldigt duktiga.

När vi har barnen och eleverna i fokus, då får vi framgångsrika skolor!

Aktuellt i skolan på Gotland

Alliansen på Gotland har lyft fram betydelsen av att skolorna arbetar med läroplanens mål och fokuserar på kunskapsuppdraget. ”Framgångsrika skolor” är en strategi vi jobbar utifrån. Nu börjar vi också se resultatförbättringar på väldigt många områden gentemot tidigare läsår! I de regelbundna uppföljningar som görs av BUN i ”Måttbandet” har resultaten förbättrats i åk 9 för läsåret 2007/2008, både betygspoäng och andel elever som är behöriga för gymnasieskolan. Även i åk 5 ser vi tydliga förbättringar. Andelen elever i femman som uppnått målen i alla tre kärnämnena - svenska, engelska, matematik - är 79%, ett bättre resultat än samtliga tre föregående läsår! Uppföljningar görs också av läsförmågan i ett schema för läsutveckling för olika åldrar, och även där syns klara förbättringar. Alla elever skall få möjlighet att lyckas i skolan, så nu gäller det att använda dessa uppgifter för att förbättra resultaten på fler skolor.
Som BUN-ordförande anser jag att det är nödvändigt att skolorna fortsätter att ha fokus på kunskapsuppdraget eftersom det är avgörande för hur eleverna lyckas i skolan.

Många gotlänningar har varit engagerade i skolmatsfrågan den senaste tiden. Inga politiska beslut har tagits om att dra mer på skolmaten, ändå har det blivit en politisk fråga i högsta grad. Säkert mycket för att mat är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Hemmet och föräldrarna står för huvuddelen av barnens matbehov, så jag önskar verkligen att alla barn får bra mat hemma också. Jag hoppas också att barnen äter skolmaten, och framför allt inte kastar så mycket mat som idag – tänk om just det kostar lika mycket pengar som vi nu saknar?!
Vi har ändå beslutat lägga 0,5 miljoner mer på skolmaten för att behålla frukt, grönsaker, mjölk och mjukt bröd. Eftersom skolmaten inte fått nya anslag på fyra år, hade vi redan förstärkt matbudgeten med 1,2 miljoner i år, så detta blir ett ytterligare tillskott för 2008.
Den gotländska skolmaten håller en bra standard, och vi anslår mer resurser än genomsnittet i riket numera, både när det gäller råvaror och portionspris. Vad gjorde egentligen oppositionen när de hade chansen?

BUN har genomfört enkäter om vårdnadsbidrag för 942 barn på Gotland på uppdrag av KS. Ungefär hälften av enkäterna besvarades och av dem var 143 positiva. Mer än hälften kan tänka sig max ett år med vårdnadsbidrag, den andra hälften upp till två år. Nu tror jag inte det kommer att handla om så många i slutänden. Jag har pratat med företrädare för många kommuner som redan infört detta, och i mindre kommuner handlar det om 10 – 20 barn max. Framförallt handlar det nog om att förlänga föräldraledigheten en tid, och varför skall inte föräldrar som inte väljer barnomsorg tidigt få del av föräldraförmåner – en förskoleplats kostade 2007 ca 150 000 på Gotland enligt SCB-statistiken.
Vi pratar hela tiden om barnens bästa, och att få tid med sina nya små barn är värdefullt!

Det är spännande tider även i ett riksperspektiv. Vi får signaler var och varannan dag om pengar som kommer oss i kommunerna till del. Förskolelyftet är den senaste: en satsning på fortbildning för förskollärare och barnskötare. Vi måste ta vara på den personal som finns i våra verksamheter, och det är bra att båda dessa grupper nu får del i satsningar på fortbildning! Nytt är också att Komvux på Gotland kommer att få ganska många miljoner, framför allt till mer yrkesinriktade utbildningar. Vi har redan tagit del av nya pengar till lärarlyft, skapande skola och satsningar på att lära fler barn läsa-skriva-räkna.
Jag tror det kommer mera som riktas till barn- och unga, för de är allas vår framtid!

Det ska va gôtt å leva....

Särskolans rikskonferens i Varberg 7-8 maj 2008 avslutades med att Gotland mottog stafetten att arrangera nästa års konferens, och jag höll följande slutanförande:

"Det ska va gôtt å leva...
… och det har varit temat för en fantastisk konferens. TACK Varberg!!
Här har verkligen varit Gött å leva under dessa innehållsrika dagar, och inte att förglömma, vid den fantastiska banketten i en underbar miljö.

När så många kloka, erfarna och viktiga skolmänniskor från hela landet kommer samman och får möta kunniga, erfarna föreläsare, politiker, debattörer, krönikörer, skådespelare, jag vet inte allt, så uppstår så mycket energier, så mycket ny kunskap.

När jag nu fått budkavlen från alla föregående rikskonferenser, för att ta den från västkust till östkust tar jag med mig mycket samlad kunskap men också mycket ansvar.

Under rubriken Vägar till kunskap kommer vi att göra allt, för att ni alla och helst ännu fler, om knappt ett år återigen ska få mötas, då på vår nya vackra konferensanläggning Wisby Strand vid havet i Almedalen i världsarvsstaden Visby.

Redan nu vill vi locka er med välkomnande bilder, dels från vår vackra ö men också från vår särskolverksamhet som vi är väldigt stolta över och gärna visar upp.

Som de professionella pedagoger ni är vet ni att Vi lär genom hela vår kropp, genom alla våra sinnen, i meningsfulla sammanhang.
Detta vill vi ska genomsyra dagarna i Visby i april 2009.

Än en gång TACK Varberg!
Än en gång, kära konferensdeltagare, välkomna till Visby, Gotland och 2009 års rikskonferens!!"

Europadagen 2008

Idag har ett seminarium om internationella frågor hållits i Visby, där jag deltog. Efter att ha hälsat deltagarna välkomna till Europadagens internationella seminarium, anförde jag följande som inledning:

Jag har själv varit med i EU:s Regionkommitté under många år – rådgivande organ till kommissionen och parlamentet. Det har gett mig en god inblick i de större sammanhang vi finns i, även när vi verkar lokalt på Gotland. Vårt beroende av faktorer, beslut och händelser utanför Gotland blir allt större. I Sverige är det kommuner och regioner som ansvarar för tillämpningen av en stor del av EU:s lagar. Det gör att vi inte bara kan se på Gotland som en del av Sverige utan också som en del av EU.

Jag tycker det är viktigt att vi synliggör vårt medlemskap i EU på olika sätt, bland annat genom att på Europadagen informera om vad som pågår i EU och som har betydelse för oss i Sverige och på Gotland. Inte minst för att vi snart har ett EU-val och ett svenskt ordförandeskap 2009

Den lokala och regional nivån påverkas av EU på många sätt. EU:s strukturfonder medfinansierar projekt runt om i Sverige och belyser hur EU samverkar med kommuner, landsting och regioner i deras roll som samhällsbyggare.

SKL har gjort beräkningar som visar att ungefär 60 procent av de ärenden som behandlas på kommunernas och landstingens fullmäktigesammanträden direkt eller indirekt påverkas av medfinansiering eller beslut i EU. När lokala och regionala myndigheter utövar sitt tillsynsansvar finns ofta ett europeiskt regelverk som grund för den svenska lagstiftningen. Livsmedelssäkerhet, regler om badvatten och djurhållning är några exempel.

Svenska kommuner, landsting och regioner är stora arbetsgivare, och påverkas därför av gemensamma regler kring arbetstider och arbetsmiljö. Den europeiska nivån kommer även in i rollen som serviceproducent, till exempel när entreprenader ska genomföras. Här är EU:s lagstiftning om offentlig upphandling och konkurrens naturliga inslag i arbetet.

Kommuner, landsting och regioner i Sverige deltar i brett internationellt samarbete. Många arbetar aktivt i samarbetsorganisationer på europeisk nivå och runt Östersjön.

Det finns ett omfattande och växande engagemang i organisationer med anknytning till Östersjöregionen. Union of the Baltic Cities (UBC), Baltic Sea States Subregional Co-operation (BSSSC), Baltic 7 Islands, och Östersjökommissionen inom CPMR är samarbetsorgan där svenska kommuner, landsting och regioner är medlemmar.

En EU-strategi för Östersjön är nu under framtagande, och där har Gotland bidragit med flera inspel. Den ska ha sin utgångspunkt i hållbar tillväxt och konkurrenskraft, och gärna förstärka den nordliga dimensionen finansiellt. Viktiga områden är miljön, hållbar utveckling, partnerskap, infrastruktur samt trygghet och säkerhet.

Gotland deltar i flera olika samarbeten såväl inom som utanför Sverige. Omfattningen av samarbetet har med tiden medfört ett behov av att tydliggöra det interregionala arbetets betydelse och prioritera dess inriktning, och vi har nu i mars antagit en interregional strategi i KS.

Mål för vårt interregionala arbete är att stärka Gotland som mötesplats och bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning.
Vi skall knyta nya kontakter och få förståelse över politiska och kulturella gränser i omvärlden och se till att våra intressen och förutsättningar förs fram i sammanhang där beslut kan påverkas till vår fördel, t ex med kontakter i Bryssel.
Vi vill också utveckla våra kommunala verksamheter, få en förbättrad miljö i vårt närområde och ett kontinuerligt internationellt kulturutbyte.

Detta lite kort om vad som sker för närvarande

Med hopp om en värdefull och inspirerande dag hälsar jag er välkomna till en intressant dag med internationella frågor i allmänhet, och EU-frågor i synnerhet.”

Vårdnadsbidraget – en möjlighet för barn och föräldrar

Det är med glädje vi i alliansen i BUN föreslår att KF inför det kommunala vårdnadsbidraget för föräldrar med barn mellan 1 och 3 år från och med januari 2009.

Syftet med vårdnadsbidraget är att möta barnfamiljernas behov. Många barnfamiljer upplever att de har för lite tid för barnen, och detta är en reform med ett tydligt barn- och valfrihetsperspektiv. De familjer som vill kan senarelägga dagisstarten eller tillbringa mer tid med barnen under de viktiga småbarnsåren, genom att gå ner i arbetstid. Samtidigt avlastas förskolorna, vilket gör det lättare att uppnå målen med mindre barngrupper och ökad kvalitet för de barn som går i förskolan.

För detta utbetalas max 3 000 kronor skattefritt per månad och barn, vilket ska sättas i relation till förskolebidraget som är betydligt mer per månad. Få ser en förskoleplats som ett bidrag från kommunen till den enskilda familjen. Ändå innebär varje heltidsplats en subvention, ett skattefinansierat bidrag, på i genomsnitt 139 000 kronor per år och barn enligt Riksdagens utredningstjänst och Skolverket.

Barnomsorgen ska inte organiseras utifrån förskolans, kommunens eller diverse myndigheters behov och önskemål – utan utifrån barnets bästa. Och barn är olika och behöver olika former av barnomsorg, i synnerhet när de är små, precis som familjer är olika och har olika behov.

Vårdnadsbidraget ökar valmöjligheterna och gör det möjligt för fler att anpassa arbetstid och föräldraledighetens längd utifrån barnets och förälderns egna behov och önskemål. Det ska kunna kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. Det är en av flera nya delar i alliansens familjesatsning, tillsammans med jämställdhetsbonus, barnomsorgspeng och allmän förskola från 3 år.

Det är en viktig välfärdsfråga att barn får den omsorg de behöver och att de kan börja i förskola eller annan barnomsorg i en takt som är anpassad utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Vi tror att kvinnor såväl som män kan fatta informerade och kloka beslut gällande omvårdnaden om sina barn. Om vi inte erkänner denna förmåga – då är det naturligtvis bättre att staten styr föräldrarnas val. Vi tror dock att föräldrar klarar av att hantera också detta verktyg.

Det finns också ett stort stöd bland svenskar för satsningen på vårdnadsbidraget. I senaste numret av Dagens Samhälle hänvisar tidningen till SOM-institutets opinionsundersökning och skriver: ”Populär är dock satsningen på vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år. Också de som stöder socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är positiva”. Vi tror det ser likadant ut på Gotland efter de synpunkter vi får till oss.

Det vi också skall komma ihåg är att satsningen på vårdnadsbidrag främst är en familjesatsning som underlättar för föräldrar att vara tillsammans med sina barn i de tidiga åren. Vi gör mängder av satsningar även på vår förskoleverksamhet på Gotland framöver, till nytta och glädje för alla dem önskar den lösningen, och vi tycker också att förskolan är viktig.

Budgetmöte i BUN 16 april

Barn- och Utbildningsnämnden på Gotland redovisade 2007 kommunens största verksamhet och en ekonomi i balans, tom ett överskott på 18 mkr. Olika beslut har tagits, som skall ge fler ungdomar bättre förutsättningar att klara målen för grundskola och gymnasium har tagits. Bl a Skola Gotland 2008 och nytt styrkort med stort fokus på kunskap och nödvändigheten av att nå läroplanens mål. Elever och föräldrar ger skolorna gott betyg, men resultaten måste höjas.

2008 har vi goda förutsättningar att råda bot på de kvalitetsbrister som Skolverket uppdagade vid sin inspektion av gotländska skolor. Vi har idag godkänt redovisningar av de åtgärder som bedömts som mest akuta och som skall lämnas till Skolverket senast 29/4. Det allra viktigaste blir att åter sätta kunskapsmålen i fokus, och genom de strategiska beslut den nya nämnden tidigare tagit är det nu det som gäller framåt för våra skolor.

Därtill ser vi att alliansens jobbpolitik ger resultat. När allt fler kommer i arbete ökar också behovet av barnomsorg. Nämnden har hittills inrättat ca 150 fler förskoleplatser, och planerar för minst lika många fler framåt, för att klara 4-månadersgränsen för en plats. Alliansregeringens förslag om familjepolitiken ger oss i viss mån ändrade förutsättningar om och när de införs, bl a vårdnadsbidrag, allmän förskola från 3 år och barnomsorgspeng.

Vi arbetar också med att ta fram förslag på vilka verksamheter som kan övergå i annan regi, upphandlas, avknoppas eller liknande. Möjligheten för föräldrar och elever att välja skola finns redan i lag. Nu vill vi underlätta denna möjlighet för gotlänningar och skolpersonal genom att informera och införa ett skolbytardatum nästa år.

Vi satsar också på fortbildning av vår personal, och det är glädjande att gotländska lärare är bland de bästa i landet att ta chansen att komplettera eller fördjupa sin tidigare utbildning. Vi vill ha behöriga lärare i våra gotländska skolor, även för de årskurser och ämnen man skall jobba i. För att tydligt visa på lärarnas betydelse ger politiken förvaltningen i uppdrag att inventera lärarbehörigheten på ön, och lämna redovisningar för hur lärarnas ca 15 utbildningsdagar har använts innevarande läsår.

Gymnasiereformen kommer också att kräva fortbildning för gymnasielärarna, och för förskollärarna har regeringen annonserat ”förskollärarlyftet” och här hoppas jag att vi också kommer att ligga i framkant när beslutet är taget..

BUN svarar också på yttrandet om tidigare betyg och betyg i flera steg från 2010.
Dessutom har BUN har godkänt au:s beslut om upptagningsområde för Fardhems skola och en tidsplan för upphandling av skolskjutsar.