söndag, december 28, 2008

Jul och nyår - igen!

Tänk vad tiden går fort! Vi har nu firat julhelgen med familjen och snart är det nyårsafton då vi skall vara tillsammans med goda vänner.

Det bästa med helgerna är att det finns tid att komma ikapp sig själv, och ordna upp en del av det som man inte hunnit med under hösten. Jag har läst några böcker i kvällsmörkret, ätit mycket god julmat och gått några promenader. Julvädret har varit fantastiskt och den lilla snö och rimfrost som kommit har gjort att ljuset blir så där klart och vackert på dagarna som det bara blir på vinterhalvåret.

Nu vill jag också önska alla mina vänner lika sköna helgdagar och önska ett Gott Nytt År 2009!

söndag, november 30, 2008

Pressinformation BUN 26 nov 2008

BUN har haft sammanträde och beslutat om 2009 års internbudget. Vid den efterföljande presskonferensen gick jag ut med följhande pressinformation:

BUNs internbudget - 1 221 miljoner kronor (1,221 miljard)
Effektiviseringskrav 22 miljoner

BUN har idag fastställt budget för år 2009 och gett förvaltningen ett antal tilläggsuppdrag. Styrkortet, som framhåller behovet av en hög kvalitet för att nå bättre resultat, skall fortsatt vara styrande för allt som sker i våra verksamheter så att alla skolor och förskolor på Gotland blir framgångsrika skolor.

Ett underlag av nödvändiga åtgärder för att få balans i budgeten har tagits fram av förvaltningen, som nu också har att genomföra en stor del av dessa. 34 miljoner är ursprungskravet för 2009 för våra effektiviseringar, som bl a föranletts av demografiska förändringar, ökade kostnader i förskolan, ett generellt sparbeting (finns i alla kommunens nämnder) på 6 milj.

För att jämna ut helårseffekten använder vi BUNs buffert om 8 milj och även det egna kapitalet tills besked kommer från KS om omställningspengar. Vi ger tydliga uppdrag att se över lokaler, chefer, administration, overheadkostnader, vikarier och obehöriga lärare för att sänka kostnaderna. Vi tillför skolan ytterligare 3,3 miljoner kr samt förskolan 1 miljon för att bibehålla en god kvalitet.

På grund av ett vikande elevunderlag i grundskolan och gymnasieskolan har resurstilldelningen nu anpassats - nästan 300 elever färre i grundskolan och mer än 50 elever färre i gymnasieskolan 2009. Allt kan inte göras från vårterminens början, men allt som kan göras måste göras för att underlätta mot slutet av året. Tyvärr har vissa enheter redan idag underskott, som också måste hanteras av berörda chefer.

Till exempel kan antalet barn i en grupp i förskolan öka från 0,5 till 1,0 barn, beroende på hur små grupperna varit innan. Vill man göra mindre grupper hänger det på lokalfrågan (tilldelning av resurser ges för 5,8 barn per personal). På fritids ökar barnantalet från 12,2 till 13,0 per vuxen. Enligt tillgänglig statistik från SCB/SKL 2007 har vi en hög personaltäthet idag; 4,5 i förskolan mot 5,5 i riket och 12,9 i fritidshemmen att jämföra med 19,2 i riket.
Vårdnadsbidraget införs också för de minsta barnen den 1 januari för en ökad valfrihet.

I skolan vill vi ha behöriga lärare för olika ämnen och stadier. Tjänster kan delas/samordnas mellan skolor och år 6 kan i vissa fall ha undervisning på högstadieskolorna. I de minsta skolorna finns det intresse- eller åldersblandade grupper. Varje rektor måste pröva det som passar bäst för sina elever med de resurser skolan fått.

BUN har redan tidigare ett uppdrag i förvaltningen att gå igenom lärarnas utbildning för att få rätt bemanning och ”rätt man på rätt plats”, och här har vi stor nytta av regeringens satsningar med Lärarlyft och Förskolelyft.

Moderaternas framtidskonvent i Sollentuna 28-29 november

Moderaterna har nu haft ett två dagar långt framtidskonvent i Sollentuna, där olika arbetsgrupper presenterat förslag som ska bli underlagen till våra viktiga frågor inför nästa mandatperiod 2011-2014. Jag har haft möjligheten att få vara med och ta del av diskussionerna, och träffa många kollegor från hela landet.
Naturligtvis har arbetslinjen varit det genomgående ”blåa bandet”, men också de självklara målen att låta människor själva få fatta sina beslut för att kunna uppnå sina livsmål, liksom andra självklara framtidsfrågor. Rättvisa är ett annat genomgående tema i de politiska diskussionerna. Vi ska ge förutsättningar för allt detta, och också ha en tryggad välfärd för skolan, sjukvården och omsorg om dem som behöver samhällets stöd.
Som vanligt är vår högsta partiledning närvarande, och anföranden hölls av Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Per Schlingman m fl, om hur vi tillsammans kan arbeta vidare med reformarbetet. På så sätt ska vi göra Sverige ännu bättre, för människornas bästa och ge förutsättningar för ett hållbart samhälle.

tisdag, oktober 28, 2008

Vårdpolitisk allianskonferens i riksdagen

I förra veckan inbjöd socialminister Göran Hägglund (kd) förtroendevalda från allianspartierna (m, c, fp, kd) ute i landsting och regioner till en Vårdpolitisk konferens i riksdagen. Flera representanter från Gotland deltog, bland andra Margereta Persson och jag själv, och socialministern höll själv i mötet större delen av dagen.
Dagen ägnades åt överläggningar om vårdens utmaningar, alliansens prioriteringar och hur vi förstärker samarbetet mellan den regionala och nationella nivån, med exempel både från riksdagen och från representanter för sjukvården runt om i landet.

Vi kunde konstatera att även i socialdepartementet har det jobbats för högtryck med alliansens vallöften. 8 av 10 av dem är redan uppfyllda, och nya reformer processa hela tiden. Några av dem som redan genomförts handlar om tandvården med en dubblering av satsningarna, psykiatrin, vårdval, ersättningsetableringar, mångfaldssatsningar, och mycket mera. Dessutom öppnar man upp apoteksmonopolet, ökar tillgängligheten, ser över skador i vården och mycket mer.

Vi har också stora förhoppningar på den utredning om patientens rätt i vården som Toivo Heinsoo leder. Där lyfts människors behov och inflytande på sin vård fram. Heinsoo menar att vårdval och vårdgaranti är medel som behövs för att förbättra vården. Genomförandet sker under våren 2009.

Bland de många goda exempel från landet runt, fanns även ett gotländskt tema. Veronica Hermann från PEV (planeringsenheten vård) på Visby lasarett höll ett mycket uppskattat föredrag om hur man jobbar med tillgängligheten på de opererande enheterna på lasarettet. Arbetet startade för några år sedan och har resulterat i att den gotländska vårdkön kraftigt minskat. Samverkan kring hur man utnyttjar operationssalar och personal, uppföljning av väntande patienter och kontakt med dessa tas regelbundet, för att få en mer säker och effektiv vård. Vidare har PEV ansvar för att planera helikoptertransporter och hur helikoptern ska utnyttjas i enlighet med policyn.

Det märks väldigt tydligt att regeringen har beslutskraft och vilja att genomföra de förändringar våra allianspartier gick till val på. Som moderater gläder vi oss extra mycket åt att patienten så tydligt sätts i centrum, både genom kvalitetsarbetet med tillgänglighet och valfrihet och en rättvis vård.

torsdag, oktober 23, 2008

Kom och bo på Gotland!

För att Gotland ska kunna öka sin tillväxt behöver vi få många nya invånare. Det görs insatser på alla nivåer för att Gotland ska vara en naturlig plats att flytta till, t ex genom vårt visions- och varumärkesarbete. Det ska vara ett alternativ när man vill bo någonstans där utveckling och natur och kultur går hand i hand. En del av dessa nya måste vara hitflyttare som av olika skäl vill leva och bo på Gotland. Vi vill naturligtvis att både unga och barnfamiljer, såväl som äldre ser Gotland som ett självklart val!
I en artikel i Dagens Samhälle (nr 32 –08), som ges ut av SKL (Sveriges kommuner och landsting), har man tittat på vilka kommuner seniorer/55+ väljer att bosätta sig i och varför. Under perioden 2005-2007 valde 246 personer mellan 55-69 år att flytta till Gotland. Det gör oss till den 6:e toppkommunen efter förstaplacerade Norrtälje, som fick 565 inflyttare! Man lämnar storstäder och väljer sommaridyller!
Favoritkommunerna ser ut så här:
-Högst 60 000 invånare
-Kustnära
-Söder om Dalälven
-Låg skatt
-Borgerligt styre
-Gärna bekvämt avstånd till Storstadsregion
Jag noterar tacksamt att Gotland uppfyller de flesta kraven och vi har borgerligt styre. Ön har rätt storlek, vi har kust runt hela ön (ganska naturligt för en ö), vi har nära till Stockholm och vi ökar dessutom vårt bostadsbyggande längs våra kuster. När det gäller skatten finns en del att göra, även om alliansen på riksplanet har gjort stora förbättringar, och alliansen på Gotland har påbörjat ”skattesänkarresan”.
De seniorboenden som engagerade seniorer gemensamt planerar och bygger kooperativt bl a i Slite, passar utmärkt in i målbilden om fler invånare. Eftersom de som flyttar in i lägenheterna måste vara skrivna på Gotland för att bo där, så innebär det att de fastlänningar som står på deras kölista också skriver sig här. Många bofasta lämnar över egna villor och lägenheter till andra bostadssökande på orten.
Men skulle det då löna sig ekonomiskt för kommunen att locka hit fler äldre? Enligt ekonomen Björn Sundström på SKL är det en bra affär; för genom det nationella utjämningssystemet får kommunen mer i bidrag än det kostar. Det blir också ett ökat skatteunderlag, fler som rör sig i samhället och handlar i affärerna och många andra positiva bieffekter, bl a på arbetsmarknaden. Välkomna till Gotland!

fredag, september 19, 2008

Framgångsrika skolor

Jag har alltid tyckt det varit roligt att jobba med skolfrågor – oavsett vilken del av systemet jag funnits i. Det handlar ju om våra barn och vår framtid! Vi i skolan har ju hela spannet – från de små mysiga ettåringarna till de vuxna som av olika skäl behöver utbilda sig. Visst är det en förmån att få ägna sig åt detta som är så viktigt för människor vardag.

I den roll jag har idag kan jag påverka, och det är politikens uppgift. Det är också väldigt nyttigt att ha en hel del egen erfarenhet och förstå vad som händer, eftersom jag också jobbat i skolan länge. Förtroendevalda ska jobba med VAD-frågor i första hand, och förvaltningen för skolan har hand om HUR-frågorna.

I BUN ska vi ha ett helhetsansvar för kommunens skattefinansierade utbildning, men vi är också styrelse för den egna verksamheten. Vår budget är den samlade resurs som KF satsar för att gotländska barn, ungdomar och vuxna ska få en utbildning av hög kvalitet på Gotland. Man kan därför säga att vi är både utförare och upphandlare, men så har Gotlands kommun valt att styra nämnderna. Så ser det ut även i SON och HSN.

Det som är viktigt och som jag vill verka för är att alla våra skolor ska vara framgångsrika skolor och hålla en hög kvalitet och jag kommer därför noga att följa resultaten i skolorna genom Måttband, kvalitetsredovisningar och annan statistik, och också fråga efter åtgärder om jag inte ser förbättringar. Vi har fortfarande en bit till riksgenomsnitt på flera områden.

Jag hade som mål när jag tog på mig ordförandeskapet i BUN att höja resultaten på Gotland, och jag hade länge följt Finlands framgångar i skolsammanhang. Vad är det som gör att nästan alla finländska barn klarar skolan så bra? Vår strategi om Framgångsrika skolor är definitivt en framgångsfaktor!

När jag igår tittade på TV-programmet 9A –vad hände sen, och såg på intervjuerna av eleverna så kändes det så bra. Det är ju precis så här det ska vara – det är så ungdomarna ska få känna – hela tiden uppmuntrade och intalade att Du kan – du kan lyckas om du kämpar. Och det var så ungdomarna uttryckte sig. ”Det känns roligt när man lyckas”. Och de gillade verkligen sina lärare.

Och Stavros Luca, matteläraren från Rinkebyskolan, som varje år har elever i 9an med på rikstävlingar i matematik, trots att inte skolan ligger i ett s.k. högstatusområde. Eller Elisabeth Söörhus, legendarisk rektor i Hjulstaskolan, som har sommarskola för elever i 9an som vill bli godkända till gymnasiet, och samtidigt även en bonusklass för 15 elever i 8an som erbjuds spetsutbildning i vissa ämnen. för att de är väldigt duktiga.

När vi har barnen och eleverna i fokus, då får vi framgångsrika skolor!

måndag, september 15, 2008

Aktuellt i skolan på Gotland

Alliansen på Gotland har lyft fram betydelsen av att skolorna arbetar med läroplanens mål och fokuserar på kunskapsuppdraget. ”Framgångsrika skolor” är en strategi vi jobbar utifrån. Nu börjar vi också se resultatförbättringar på väldigt många områden gentemot tidigare läsår! I de regelbundna uppföljningar som görs av BUN i ”Måttbandet” har resultaten förbättrats i åk 9 för läsåret 2007/2008, både betygspoäng och andel elever som är behöriga för gymnasieskolan. Även i åk 5 ser vi tydliga förbättringar. Andelen elever i femman som uppnått målen i alla tre kärnämnena - svenska, engelska, matematik - är 79%, ett bättre resultat än samtliga tre föregående läsår! Uppföljningar görs också av läsförmågan i ett schema för läsutveckling för olika åldrar, och även där syns klara förbättringar. Alla elever skall få möjlighet att lyckas i skolan, så nu gäller det att använda dessa uppgifter för att förbättra resultaten på fler skolor.
Som BUN-ordförande anser jag att det är nödvändigt att skolorna fortsätter att ha fokus på kunskapsuppdraget eftersom det är avgörande för hur eleverna lyckas i skolan.

Många gotlänningar har varit engagerade i skolmatsfrågan den senaste tiden. Inga politiska beslut har tagits om att dra mer på skolmaten, ändå har det blivit en politisk fråga i högsta grad. Säkert mycket för att mat är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Hemmet och föräldrarna står för huvuddelen av barnens matbehov, så jag önskar verkligen att alla barn får bra mat hemma också. Jag hoppas också att barnen äter skolmaten, och framför allt inte kastar så mycket mat som idag – tänk om just det kostar lika mycket pengar som vi nu saknar?!
Vi har ändå beslutat lägga 0,5 miljoner mer på skolmaten för att behålla frukt, grönsaker, mjölk och mjukt bröd. Eftersom skolmaten inte fått nya anslag på fyra år, hade vi redan förstärkt matbudgeten med 1,2 miljoner i år, så detta blir ett ytterligare tillskott för 2008.
Den gotländska skolmaten håller en bra standard, och vi anslår mer resurser än genomsnittet i riket numera, både när det gäller råvaror och portionspris. Vad gjorde egentligen oppositionen när de hade chansen?

BUN har genomfört enkäter om vårdnadsbidrag för 942 barn på Gotland på uppdrag av KS. Ungefär hälften av enkäterna besvarades och av dem var 143 positiva. Mer än hälften kan tänka sig max ett år med vårdnadsbidrag, den andra hälften upp till två år. Nu tror jag inte det kommer att handla om så många i slutänden. Jag har pratat med företrädare för många kommuner som redan infört detta, och i mindre kommuner handlar det om 10 – 20 barn max. Framförallt handlar det nog om att förlänga föräldraledigheten en tid, och varför skall inte föräldrar som inte väljer barnomsorg tidigt få del av föräldraförmåner – en förskoleplats kostade 2007 ca 150 000 på Gotland enligt SCB-statistiken.
Vi pratar hela tiden om barnens bästa, och att få tid med sina nya små barn är värdefullt!

Det är spännande tider även i ett riksperspektiv. Vi får signaler var och varannan dag om pengar som kommer oss i kommunerna till del. Förskolelyftet är den senaste: en satsning på fortbildning för förskollärare och barnskötare. Vi måste ta vara på den personal som finns i våra verksamheter, och det är bra att båda dessa grupper nu får del i satsningar på fortbildning! Nytt är också att Komvux på Gotland kommer att få ganska många miljoner, framför allt till mer yrkesinriktade utbildningar. Vi har redan tagit del av nya pengar till lärarlyft, skapande skola och satsningar på att lära fler barn läsa-skriva-räkna.
Jag tror det kommer mera som riktas till barn- och unga, för de är allas vår framtid!

lördag, maj 10, 2008

Det ska va gôtt å leva....

Särskolans rikskonferens i Varberg 7-8 maj 2008 avslutades med att Gotland mottog stafetten att arrangera nästa års konferens, och jag höll följande slutanförande:

"Det ska va gôtt å leva...
… och det har varit temat för en fantastisk konferens. TACK Varberg!!
Här har verkligen varit Gött å leva under dessa innehållsrika dagar, och inte att förglömma, vid den fantastiska banketten i en underbar miljö.

När så många kloka, erfarna och viktiga skolmänniskor från hela landet kommer samman och får möta kunniga, erfarna föreläsare, politiker, debattörer, krönikörer, skådespelare, jag vet inte allt, så uppstår så mycket energier, så mycket ny kunskap.

När jag nu fått budkavlen från alla föregående rikskonferenser, för att ta den från västkust till östkust tar jag med mig mycket samlad kunskap men också mycket ansvar.

Under rubriken Vägar till kunskap kommer vi att göra allt, för att ni alla och helst ännu fler, om knappt ett år återigen ska få mötas, då på vår nya vackra konferensanläggning Wisby Strand vid havet i Almedalen i världsarvsstaden Visby.

Redan nu vill vi locka er med välkomnande bilder, dels från vår vackra ö men också från vår särskolverksamhet som vi är väldigt stolta över och gärna visar upp.

Som de professionella pedagoger ni är vet ni att Vi lär genom hela vår kropp, genom alla våra sinnen, i meningsfulla sammanhang.
Detta vill vi ska genomsyra dagarna i Visby i april 2009.

Än en gång TACK Varberg!
Än en gång, kära konferensdeltagare, välkomna till Visby, Gotland och 2009 års rikskonferens!!"

fredag, maj 09, 2008

Europadagen 2008

Idag har ett seminarium om internationella frågor hållits i Visby, där jag deltog. Efter att ha hälsat deltagarna välkomna till Europadagens internationella seminarium, anförde jag följande som inledning:

Jag har själv varit med i EU:s Regionkommitté under många år – rådgivande organ till kommissionen och parlamentet. Det har gett mig en god inblick i de större sammanhang vi finns i, även när vi verkar lokalt på Gotland. Vårt beroende av faktorer, beslut och händelser utanför Gotland blir allt större. I Sverige är det kommuner och regioner som ansvarar för tillämpningen av en stor del av EU:s lagar. Det gör att vi inte bara kan se på Gotland som en del av Sverige utan också som en del av EU.

Jag tycker det är viktigt att vi synliggör vårt medlemskap i EU på olika sätt, bland annat genom att på Europadagen informera om vad som pågår i EU och som har betydelse för oss i Sverige och på Gotland. Inte minst för att vi snart har ett EU-val och ett svenskt ordförandeskap 2009

Den lokala och regional nivån påverkas av EU på många sätt. EU:s strukturfonder medfinansierar projekt runt om i Sverige och belyser hur EU samverkar med kommuner, landsting och regioner i deras roll som samhällsbyggare.

SKL har gjort beräkningar som visar att ungefär 60 procent av de ärenden som behandlas på kommunernas och landstingens fullmäktigesammanträden direkt eller indirekt påverkas av medfinansiering eller beslut i EU. När lokala och regionala myndigheter utövar sitt tillsynsansvar finns ofta ett europeiskt regelverk som grund för den svenska lagstiftningen. Livsmedelssäkerhet, regler om badvatten och djurhållning är några exempel.

Svenska kommuner, landsting och regioner är stora arbetsgivare, och påverkas därför av gemensamma regler kring arbetstider och arbetsmiljö. Den europeiska nivån kommer även in i rollen som serviceproducent, till exempel när entreprenader ska genomföras. Här är EU:s lagstiftning om offentlig upphandling och konkurrens naturliga inslag i arbetet.

Kommuner, landsting och regioner i Sverige deltar i brett internationellt samarbete. Många arbetar aktivt i samarbetsorganisationer på europeisk nivå och runt Östersjön.

Det finns ett omfattande och växande engagemang i organisationer med anknytning till Östersjöregionen. Union of the Baltic Cities (UBC), Baltic Sea States Subregional Co-operation (BSSSC), Baltic 7 Islands, och Östersjökommissionen inom CPMR är samarbetsorgan där svenska kommuner, landsting och regioner är medlemmar.

En EU-strategi för Östersjön är nu under framtagande, och där har Gotland bidragit med flera inspel. Den ska ha sin utgångspunkt i hållbar tillväxt och konkurrenskraft, och gärna förstärka den nordliga dimensionen finansiellt. Viktiga områden är miljön, hållbar utveckling, partnerskap, infrastruktur samt trygghet och säkerhet.

Gotland deltar i flera olika samarbeten såväl inom som utanför Sverige. Omfattningen av samarbetet har med tiden medfört ett behov av att tydliggöra det interregionala arbetets betydelse och prioritera dess inriktning, och vi har nu i mars antagit en interregional strategi i KS.

Mål för vårt interregionala arbete är att stärka Gotland som mötesplats och bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning.
Vi skall knyta nya kontakter och få förståelse över politiska och kulturella gränser i omvärlden och se till att våra intressen och förutsättningar förs fram i sammanhang där beslut kan påverkas till vår fördel, t ex med kontakter i Bryssel.
Vi vill också utveckla våra kommunala verksamheter, få en förbättrad miljö i vårt närområde och ett kontinuerligt internationellt kulturutbyte.

Detta lite kort om vad som sker för närvarande

Med hopp om en värdefull och inspirerande dag hälsar jag er välkomna till en intressant dag med internationella frågor i allmänhet, och EU-frågor i synnerhet.”

onsdag, april 23, 2008

Vårdnadsbidraget – en möjlighet för barn och föräldrar

Det är med glädje vi i alliansen i BUN föreslår att KF inför det kommunala vårdnadsbidraget för föräldrar med barn mellan 1 och 3 år från och med januari 2009.

Syftet med vårdnadsbidraget är att möta barnfamiljernas behov. Många barnfamiljer upplever att de har för lite tid för barnen, och detta är en reform med ett tydligt barn- och valfrihetsperspektiv. De familjer som vill kan senarelägga dagisstarten eller tillbringa mer tid med barnen under de viktiga småbarnsåren, genom att gå ner i arbetstid. Samtidigt avlastas förskolorna, vilket gör det lättare att uppnå målen med mindre barngrupper och ökad kvalitet för de barn som går i förskolan.

För detta utbetalas max 3 000 kronor skattefritt per månad och barn, vilket ska sättas i relation till förskolebidraget som är betydligt mer per månad. Få ser en förskoleplats som ett bidrag från kommunen till den enskilda familjen. Ändå innebär varje heltidsplats en subvention, ett skattefinansierat bidrag, på i genomsnitt 139 000 kronor per år och barn enligt Riksdagens utredningstjänst och Skolverket.

Barnomsorgen ska inte organiseras utifrån förskolans, kommunens eller diverse myndigheters behov och önskemål – utan utifrån barnets bästa. Och barn är olika och behöver olika former av barnomsorg, i synnerhet när de är små, precis som familjer är olika och har olika behov.

Vårdnadsbidraget ökar valmöjligheterna och gör det möjligt för fler att anpassa arbetstid och föräldraledighetens längd utifrån barnets och förälderns egna behov och önskemål. Det ska kunna kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. Det är en av flera nya delar i alliansens familjesatsning, tillsammans med jämställdhetsbonus, barnomsorgspeng och allmän förskola från 3 år.

Det är en viktig välfärdsfråga att barn får den omsorg de behöver och att de kan börja i förskola eller annan barnomsorg i en takt som är anpassad utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Vi tror att kvinnor såväl som män kan fatta informerade och kloka beslut gällande omvårdnaden om sina barn. Om vi inte erkänner denna förmåga – då är det naturligtvis bättre att staten styr föräldrarnas val. Vi tror dock att föräldrar klarar av att hantera också detta verktyg.

Det finns också ett stort stöd bland svenskar för satsningen på vårdnadsbidraget. I senaste numret av Dagens Samhälle hänvisar tidningen till SOM-institutets opinionsundersökning och skriver: ”Populär är dock satsningen på vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år. Också de som stöder socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är positiva”. Vi tror det ser likadant ut på Gotland efter de synpunkter vi får till oss.

Det vi också skall komma ihåg är att satsningen på vårdnadsbidrag främst är en familjesatsning som underlättar för föräldrar att vara tillsammans med sina barn i de tidiga åren. Vi gör mängder av satsningar även på vår förskoleverksamhet på Gotland framöver, till nytta och glädje för alla dem önskar den lösningen, och vi tycker också att förskolan är viktig.

torsdag, april 17, 2008

Budgetmöte i BUN 16 april

Barn- och Utbildningsnämnden på Gotland redovisade 2007 kommunens största verksamhet och en ekonomi i balans, tom ett överskott på 18 mkr. Olika beslut har tagits, som skall ge fler ungdomar bättre förutsättningar att klara målen för grundskola och gymnasium har tagits. Bl a Skola Gotland 2008 och nytt styrkort med stort fokus på kunskap och nödvändigheten av att nå läroplanens mål. Elever och föräldrar ger skolorna gott betyg, men resultaten måste höjas.

2008 har vi goda förutsättningar att råda bot på de kvalitetsbrister som Skolverket uppdagade vid sin inspektion av gotländska skolor. Vi har idag godkänt redovisningar av de åtgärder som bedömts som mest akuta och som skall lämnas till Skolverket senast 29/4. Det allra viktigaste blir att åter sätta kunskapsmålen i fokus, och genom de strategiska beslut den nya nämnden tidigare tagit är det nu det som gäller framåt för våra skolor.

Därtill ser vi att alliansens jobbpolitik ger resultat. När allt fler kommer i arbete ökar också behovet av barnomsorg. Nämnden har hittills inrättat ca 150 fler förskoleplatser, och planerar för minst lika många fler framåt, för att klara 4-månadersgränsen för en plats. Alliansregeringens förslag om familjepolitiken ger oss i viss mån ändrade förutsättningar om och när de införs, bl a vårdnadsbidrag, allmän förskola från 3 år och barnomsorgspeng.

Vi arbetar också med att ta fram förslag på vilka verksamheter som kan övergå i annan regi, upphandlas, avknoppas eller liknande. Möjligheten för föräldrar och elever att välja skola finns redan i lag. Nu vill vi underlätta denna möjlighet för gotlänningar och skolpersonal genom att informera och införa ett skolbytardatum nästa år.

Vi satsar också på fortbildning av vår personal, och det är glädjande att gotländska lärare är bland de bästa i landet att ta chansen att komplettera eller fördjupa sin tidigare utbildning. Vi vill ha behöriga lärare i våra gotländska skolor, även för de årskurser och ämnen man skall jobba i. För att tydligt visa på lärarnas betydelse ger politiken förvaltningen i uppdrag att inventera lärarbehörigheten på ön, och lämna redovisningar för hur lärarnas ca 15 utbildningsdagar har använts innevarande läsår.

Gymnasiereformen kommer också att kräva fortbildning för gymnasielärarna, och för förskollärarna har regeringen annonserat ”förskollärarlyftet” och här hoppas jag att vi också kommer att ligga i framkant när beslutet är taget..

BUN svarar också på yttrandet om tidigare betyg och betyg i flera steg från 2010.
Dessutom har BUN har godkänt au:s beslut om upptagningsområde för Fardhems skola och en tidsplan för upphandling av skolskjutsar.

Nationellt Forum på Rosenbad

Jag deltog i måndags som Gotlands kommuns representant vid Nationell Forum på Rosenbad. EU-ministern Cecilia Malmström hade inbjudit representanter för landets landsting och regioner för en överläggning om Lissabonstrategin. Frågeställningarna handlade bl a om roller och samverkan mellan olika beslutsnivåer, från det lokala till EU-nivån.

Det är värdefullt för oss lokalt valda representanter att få träffa ministern och kunna ge vår syn på de behov vi har runt om i landet, om vi ska uppfylla EUs förväntningar. Lissabon-strategins förverkligande hänger mycket på oss, eftersom det är på den lokala och regionala nivån som vi möter människor, och vi fattar också besluten som direkt påverkar människors vardag. Det är också på vår nivå som vi har möjligheterna och överblicken om vad som behöver göras, och nästan 70 % av besluten vi tar i våra fullmäktige har med EU-beslut att göra.

För Gotlands del framförde jag betydelsen av att vi får ha ansvaret för den regionala utvecklingen, och vår vilja att få bilda egen region. Vårt breda och strategiska arbete kring tillväxtfrågor och varumärket är delar i denna utveckling. Det är också viktigt att ta hänsyn till de särskilda förutsättningar öar har i fördragets artikel 158 (nya fördraget art 174).

Jag framförde också till ministern, att vi på Gotland ser fram emot att få ta hand om flera av de möten under EU-ordförandeskapet 2009, som man snart skall besluta om.

söndag, april 13, 2008

Jobben är viktiga för hälsan

Veckan som gått har jag tillsammans med Magdalena Andersson, riksdagsledamot (m), haft denna debattartikel med i lokala media:

Det är riskfyllt att vara arbetslös. Att inte ha ett jobb ger ett utanförskap som sätter spår i människors liv och deras hälsa. Den allra bästa försäkringen för en jämlik hälsa, är att ha ett jobb!Arbetslöshet påverkar människors livsvillkor. Osäkerheten om framtiden är en viktig faktor som höjer stressnivån. Forskning visar att unga män dricker mer alkohol när de är arbetslösa, på samma sätt finns det klara samband mellan arbetslöshet och rökning. Förhöjt blodtryck och ökning av stresshormonerna påverkar i sin tur psyket och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar.Regeringens politik med arbete i fokus är därför ett av de bästa recepten för en bättre hälsa för alla. Den rapport om jämställdhet i vården som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i höstas var en nedslående läsning. Den nyligen visade TV-serien om kvinnors hjärtsjukdomar var oroande, men den visade läget för 10 år sedan – så är det inte längre, skrev ett antal hjärtläkare när den visades. Men trots att hjärtsjukvården sannolikt tagit rejäla kliv framåt, är det fortfarande mycket som inte hänger med. Rapporten från SKL visar att kvinnor får stå längre i kö, får sämre behandling och äldre mediciner o s v. Det finns många märkliga, omotiverade skillnader mellan kvinnor och män.
Socialstyrelsen rapporterar att arbetet med att få en mer jämställd hälso- och sjukvård trots allt går framåt. Många landsting och regioner har satt igång ett ambitiöst arbete. Men fortfarande finns det tydliga skillnader i hur män och kvinnor bemöts och tas omhand. Skillnader som behöver förklaras och åtgärdas. Alliansregeringen har vidtagit flera åtgärder som kan bidra till att ändra den situation som gäller idag. Det handlar om jämställdhetsarbete i kommuner och landsting, forskning om kvinnors hälsa, rehabilitering, ungas psykiska ohälsa, handlingsplan om mäns våld mot kvinnor, avdragsmöjlighet för hushållsnära tjänster (det är främst kvinnor som utför det obetalda hushållsarbetet och hela tiden går på hög aktivitetsnivå) och slutligen; regeringens politik med arbete i fokus - ett av de bästa recepten för en bättre hälsa för alla. Det här är bra satsningar. Nödvändiga och bra för kvinnor och för jämställdhetsarbetet. Men de räcker inte. Arbetet måste fortsätta. Vi moderater föreslår därför 6 olika punkter för en bättre och mer jämställd vård:
• Öppna kvalitetsjämförelser, så det går att följa kvalitetsarbetet inom vården
• Utvärderingar som är baserade på statistik uppdelad på män och kvinnor.
• Mångfald i vården. Det ska vara möjligt att kunna byta vårdgivare – och arbetsgivare
• Aktivt förebyggande arbete – det kan vara lika viktigt som arbetsmarknadsprogram när det gäller att öka utbudet av arbetskraft
• En fungerade rehabiliteringskedja
• En hälsobefrämjande arbetsmarknad – med möjlighet att byta arbetsgivare, att prova annat.
Och sist men inte minst: ”Det goda exemplets makt”, att lära av varandra. Då kan vi börja närma oss det vi vill ha: en jämställd vård. En som tar större hänsyn till den individ som behöver vård, än det kön han eller hon har.

söndag, april 06, 2008

Nystart för gymnasiet

I måndags presenterades Gymnasieutredningen, den statliga utredning som letts av Anita Ferm med uppdraget att se över gymnasieskolan. Det finns flera anledningar till varför det behövs en ny gymnasieskola:
Det är idag väldigt många avhopp från de yrkesinriktade programmen.
Eleverna ”taktikläser” kurser som är lätta istället för att välja de lite svårare mer teoretiska kurserna.
Individuella programmet, vars syfte är att hjälpa elever utan behörighet att komma in på ett nationellt program, är snart det största programmet i gymnasieskolan.
Det är endast tre av fyra elever som slutför sin treåriga gymnasieskola inom fyra år. 1996 var den siffran 10 %, idag är det alltså 25 %.

Den socialdemokratiska skolpolitiken har under de senaste 12 år skapat en utslagningsmaskin av sällan skådat slag. Alla elever ska pressas genom samma mall, oavsett förutsättningar. De elever som inte passar in i mallen slås ut och får lämna gymnasiet med ofullständiga betyg. För socialdemokraterna är detta tydligen godtagbart. För oss moderater och våra alliansvänner är det oacceptabelt.

Gymnasieutredningen innehåller en rad nya förslag. Gymnasieskolan föreslås blir uppdelad i högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildning. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet, genom aktiva val, för de elever som väljer yrkesprogram och lärlingsutbildning att få grundläggande högskolebehörighet.

Behörighetskraven till gymnasiet föreslås höjas. För att bli behörig att gå på gymnasiets yrkesprogram måste man ha godkänt i minst åtta ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt i minst tolv ämnen av normalt 16. Det individuella programmet föreslås avskaffas, för att istället ersättas med ett extra skolår i grundskolan.

Kraven för att examineras från gymnasieskolan föreslås också öka. Det kommer att krävas betyg på 2500 poäng, varav godkänt (eller högre) på minst 2250 poäng samt godkänd examensuppgift för att lämna gymnasieskolan.

Tre utgångspunkter som varit viktiga för utredningen är elevens rätt till en god utbildning, förtydligat ansvar, struktur och regelverk, samt ökad samverkan mellan skola och näringsliv/högskola. Alla dessa förändringar är bra och nödvändiga och det ger den svenska gymnasieskolan en välbehövlig nystart.

Efter 40 år får vi tillbaka den examen som Olof Palme avskaffade. Det behövs som en kvalitetsstämpel på att man tillgodogjort sig hela utbildningen. Att kursbetygen blir kvar och ämnesbetyg inte införs är också bra. Kursbetygen fungerar ganska väl och med fler steg i betygsskalan försvinner den orättvisa som många elever upplever idag.

(Artikel publicerad i gotländska media av mig bl a))

måndag, mars 24, 2008

Höjd kvalitet i förskolan

Alliansen på Gotland noterar med glädje det helhetsgrepp som våra regeringspartier nu tar för en ökad kvalitet i förskolan för små barns inlärning. Det är i barndomen grunderna läggs för våra värderingar. Tryggheten i barndomen, den första samvaron med andra och den tidiga bekantskapen med världen omkring påverkar oss långt fram i livet. I den processen är ingenting viktigare för flertalet av oss än vår familj.

Propositionen innebär bland annat att kommuner kan införa vårdnadsbidrag från den 1 juli i år, och vi ska utreda möjligheterna på Gotland. Det ger en möjlighet för familjer som vill vara hemma med sina barn lite längre eller gå ned i arbetstid.

Dessutom läggs propositionen om jämställdhetsbonus till riksdagen. Den innebär ett stöd för ökad jämställdhet för såväl föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. I dag påverkas möjligheten att dela föräldraledigheten lika inte sällan av löneskillnaderna mellan föräldrarna.

Helt klart är att vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen inte utgör tillräckliga reformer för att förstärka familjepolitiken. En politik för valfrihet, jämställdhet och mångfald måste också främja ett bredare utbud av förskole- och barnomsorgsverksamhet till stöd för föräldrars möjligheter och barns utveckling.

Alliansen har tidigare aviserat att samma regler som i dag gäller för den allmänna förskolan för fyra- och femåringar skall utvidgas till att även gälla för treåringar. Förberedelserna med detta förslag fortsätter i regeringskansliet.

Den fjärde delen i förnyelsen av familjepolitiken är barnomsorgspengen – en ersättning som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer. Genom en uppgörelse mellan allianspartierna och miljöpartiet 2006 infördes valfrihet och etableringsfrihet när det gäller förskolan. Nu stärker regeringen ytterligare valfriheten för föräldrarna och ökar utrymmet för
enskilda initiativ och eget företagande.

Satsningen består av ytterligare ett antal delar:
-En bra tillgång till utbildade förskollärare är avgörande för att säkerställa förskolans kvalitet och likvärdighet
-Ett aktivt språkarbete i förskolan ger goda möjligheter att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd och på så sätt förebygga läs- och skrivsvårigheter (på Gotland jobbar vi redan med ett läsutvecklingsschema -LUS)
-Regeringen avser också att ta initiativ till en utveckling av förskolans läroplan.
-Förskollärarnas pedagogiska ansvar ska skrivas in i förskolans läroplan.
-Förskolan kommer också att bli en egen skolform i den nya skollag som regeringen lägger fram senare i år
-Ansvaret för förskolans verksamhet behöver förtydligas.
-Regeringen förbereder "förskollärarlyftet" - en satsning som ska omfatta fortbildning för förskollärare och inriktning bland annat på barns språkliga och matematiska utveckling.

Med förverkligandet av vårdnadsbidraget, jämställdhetsbonusen, barnomsorgspengen och en förstärkt pedagogisk förskola tar alltså Alliansen nu ett nytt och samlat grepp kring familjepolitiken. Vi gör det med valfrihet, jämställdhet, kvalitet och mångfald som utgångspunkter, väl medvetna om att en lösning inte passar alla. En modern familjepolitik tar fasta på varje barns möjlighet till en trygg uppväxt och att utvecklas som människa.

BUN:s Allians för Gotland
Lena Celion (m) m fl