Bister arbetsmarknad för unga med Socialdemokraterna

Insändare av riksdagsman Gunnar Axén (M) och mig publicerad i dagens GA:

Med Socialdemokraternas förslag om höjd arbetsgivaravgift för unga riskerar var tionde ung anställd att bli av med sitt jobb. Detta då förslaget innebär ökade lönekostnader med 84 miljoner kronor för företagen på Gotland. En sådan politik är inte rättvis mot dem som söker jobb och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

I tider av ekonomisk oro måste länder i vår närhet höja skatterna och genomföra nedskärningar i välfärden. I Sverige ser situationen annorlunda ut då både tillväxt och sysselsättning utvecklas bättre än i övriga EU i stort. Alliansregeringen har nu fått igenom budgeten för 2013 som fortsätter stimulera svensk ekonomi på ett fördelaktigt sätt då förslagen fokuserar på att skapa fler jobb.

Blir det billigare att anställa får fler arbetsgivare chansen att utöka sin verksamhet och fler människor får möjlighet att delta i en arbetsgemenskap. Därför har regeringen halverat arbetsgivaravgifterna för att anställa någon under 26 år så att fler ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

En tredjedel av de ungdomar som finns ute på dagens arbetsmarknad arbetar i restaurangbranschen. Genom momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster blir kostnaderna för dessa arbetsgivare lägre och de får möjlighet att anställa fler – vilket med största sannolikhet är unga personer.

Socialdemokraterna vill helt slå undan dessa jobbskapande förutsättningar och utsätter i stället arbetsgivarna för en kostnadschock genom kraftiga skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder som läggs på jobb och företagande.

Trots att socialdemokratiska företrädare inte har besvarat hur ökade kostnader för att anställa unga kan leda till fler jobb så föreslår S ännu en gång höjda arbetsgivaravgifter för unga. Genom restaurangmomshöjningen och arbetsgivaravgiftsdubbleringen hotas mellan 15 000-20 000 jobb i landet som helhet. Är S beredda att ta ansvar för en sådan politik?

Mot detta står regeringens riktade ungdomsjobbssatsningar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor mellan 2013-2016. Utöver detta görs satsningar på olika former av utbildning och studiemotiverande insatser vilka har stort fokus på lärlings- och yrkesutbildningar. Allt för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler människor ska kunna bidra i arbetslivet.

Julhälsning i en tid av utmaningar

Året går mot sitt slut, de sista mötena hålls i dagarna på Visborg om sådant som på olika sätt påverkar gotlänningarna framöver. Frågorna är av många olika slag, och tack vare bra mediebevakning får ni runt om på ön väldigt snabbt information och kan följa med i det som sker. Vi har naturligtvis färjetrafiken som den stora viktiga framtidsfrågan, men också arbetsmarknadsläget, ekonomiska problem i våra politiska nämnder, sjunkande resultat i skolorna, elavbrott, många chefsbyten på kort tid och mycket annat. Men det finns också massor av glädjeämnen under en normal arbetsvecka.

Sista veckan har också varit extra intensiv med både Regionfullmäktige och Regionstyrelse. På fullmäktigemötet blev den stora frågan återigen hur majoriteten kan prioritera ett nytt naturreservat i orörd mark på Södra Hällarna, så när som på militärens övningar i området, för minst 4 miljoner kronor. Till det kommer dessutom de årliga skötselkostnader som vida kommer att överstiga de 300 000 kronor man beräknat per år. Med den skötselplan som de lagt fram kunde vi i Alliansen direkt peka på undermåliga ekonomiska konsekvensanalyser. Därmed kunde vi i Alliansen bromsa och återremittera planen, och ärendet återkommer istället till fullmäktige under våren.

I Regionstyrelsen har vi ofta många ärenden vi är överens om, eftersom de behandlats i arbetsutskott, och vi diskuterar fram gemensamma lösningar. Men allt är inte lika enkelt. Åtminstone två frågor väckte oenighet på RS där moderaterna och folkpartiet höll gemensam linje och voterade. Den ena gällde en fastighetsförsäljning där vi anser att våra gemensamt ägda fastigheter ska säljas till bästa pris på öppna marknaden. Den andra gällde oenighet om behovet av aortascreening. Jag kan bara konstatera att kostnaderna för ett enda fall, vida kan överstiga kostnaderna att screena alla 65-åriga män varje år. Förekomsten är absolut vanligast bland män, men därutöver utförs naturligtvis ändå undersökningar vid bedömd risk av båda könen. Båda voteringarna slutade 11-4. Men vi återkommer i debatten i fullmäktige, var så säkra!

Nu ser jag fram emot sköna helger här hemma på Gotland, och jag hoppas vintervädret blir bra så vi kan vistas utomhus, kanske med skidor eller skridskor på. Det gäller att ta vara på dygnets ljusa timmar, och sätta fart på all den energi den goda julmaten ger. Vi ska också tänka också på våra nära och kära, och andra som finns omkring oss, gärna med en liten hälsning så här i juletider! Jag vill därför avsluta med att önska alla vänner och läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Viktigt att vi känner oss trygga på Gotland

Insändare i dagens GA från Margareta Persson (M) och mig:

Att göra Sverige och Gotland tryggare att leva och bo i är ett av Alliansens viktigaste vallöften, på många områden. Vi har redan gjort många satsningar på rättsområdet. Poliserna har blivit fler, rättsväsendet har tillförts historiska anslagsökningar och vi har tagit krafttag mot den grova organiserade brottsligheten. Vi kan redan nu se att satsningarna gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning anser fler att de känner sig tryggare nu än för några år sedan. Förtroendet för polisen, kriminalvården och domstolarna har ökat.

Detta är en glädjande utveckling, men mer behöver göras. Andelen brott som inte klaras upp är fortfarande för hög, inte minst när det gäller t ex inbrott och stölder. Denna typ av brottslighet är mycket kränkande för den som drabbas och om få brott klaras upp riskerar det att skada förtroendet för rättsväsendet. Och brottslighet och otrygghet ser vi tyvärr också på Gotland. Nu i jultider befarar vi en ökning av snatterier, fickstölder och kortbedrägerier.

Det är också viktigt att markera att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet. Därför är moderaterna beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff istället för att friges villkorligt.

För att fler brott ska klaras upp måste polisen i högre grad utreda dessa brott. Polisen står inför organisationsförändringar som bland annat syftar till att göra arbetet mer effektivt. Det är t ex glädjande att gotlandspolisen nu också finns på sociala medier såsom facebook, och kan få tips och information om vad som händer den vägen. Vi tror det är en viktig trygghetsskapande del i polisarbetet, liksom synligheten i samhället och fler kontroller av nykterhet i trafiken runt om på ön bland annat.

Att öka tryggheten är fortsatt en stor utmaning. Det är därför viktigt att det finns tillgång till stöd såsom skyddat boende, stöd och rådgivning via telefonjour för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor per år utsätts för någon form av partnervåld. För dessa kvinnor präglas livet av oro och rädsla, för både dem själva och deras barn. Det kan vi inte acceptera.

Alliansregeringen har satsat mer pengar än någonsin på att bekämpa våld i nära relationer. Både genom förbättrat skydd och stöd för de utsatta, straffskärpning och med bättre kunskap hos dem som möter våldsutsatta kvinnor. Inte minst har det förebyggande arbetet fått ökade resurser och Alliansregeringen har även stärkt resurserna till landets kvinnojourer som gör ovärderliga insatser. Men mycket återstår innan varje kvinna och man kan komma hem och känna sig trygga. Därför är arbetet med att förhindra våld i nära relationer fortsatt en prioriterad fråga.

Årets Bad- och idrottsmässa (IDA) i Göteborg 2012-11-20 --22

Mitt anförande som repr för Sveriges Kommuner och Landsting vid  mässan (SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige)

Eftersom vi i SKL ser att idrottens behov och kraven ökar, liksom krav på ordning, säkerhet och medias krav, har vi generellt i landet behov av en närmare dialog med arenaägare och elitidrotten. Kommunsektorns ekonomi är hårt ansträngd, och välfärdens framtida finansiering blir en gigantisk utmaning. Och kommuner, landsting och regioner är redan idag tillsammans svensk idrotts största finansiärer.

Kommunernas eget behov handlar mer om lokaler och platser där skolan kan ha lektioner, äldre kan utöva fysisk aktivitet och ge ökad delaktighet till funktionsnedsatta så att alla invånare får möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation i föreningsform eller spontanidrott. Kommunerna har ett prioriterat ansvar att uppfylla skolans mål och bidra till ett hälsosamt beteende hos barn och unga. Liksom också bidra till jämställdhet och integration.

Idrotten bidrar med många värden i dagens samhälle och det anser vi i SKL ska vi både uppskatta bättre och värna, men också visa på utvecklingsbehov. I det kommunala perspektivet kan vi se stora samhällsvinster för folkhälsan när människor motionerar mera och tar ansvar för sin egen hälsa.

Vi kan också se att den bidrar med fostran och meningsfulla fritidsaktiviteter för många unga. Särskilt roligt är det att se alla samverkansformer som uppstår när skolor och idrottsföreningar samarbetar för det barnens bästa. Breddidrotten är därför prioriterad i kommunerna.

Idrotten är också den största folkrörelsen i landet – och av stor betydelse för att öka intresset för fysisk aktivitet och främja folkhälsan.

Idag byggs stora arenor runt om i landet som i olika hög grad finansieras av kommunerna. Det är ofta anläggningar för elitidrott, men som också kan användas för motionsidrott och andra arrangemang.

Det vi nu sett är att våra medlemskommuner har fått problem med kostnadsdrivande krav från specialidrotten på befintliga hallar. Många av kraven är av enklare slag och kan åtgärdas direkt, medan andra är stora och kostsamma. De måste hanteras i en offentlig, politisk budgetprocess som tar lång tid. Då handlar det om pengar som måste prioriteras, eller som kanske inte ens finns. Bristen på pengar kan resultera i att ett lag inte kan gå upp i sin serie, eller tvingas spela hemmamatcher någon annanstans.

Vi menar därför att nya förändringar och krav måste kostnadsberäknas och att elitidrotten måste bära en större del av sina egna kostnader.

Kommunernas stöd har historiskt handlat om att ge grundförutsättningar, gymnastiksalar, enklare idrottshallar, löpspår osv. - inte bygga elitarenor, vilket dykt upp senare år. Det stora dilemmat uppstår när klubbar hamnar i elitserien och kraven ökar. Det är olyckligt om kommuner inte kan uppfylla det pga svag ekonomi – vi ser ett ömsesidigt värde att söka finna gemensamma lösningar, men att klubbarna själva måste ta kostnadsökningarna för t ex krav från TV-bolag.

SKL skriver inga kommuner på näsan, varje kommun fattar naturligtvis beslut utifrån sina egna förutsättningar, men i vårt arbete inom SKL ser vi behovet att ta fram vägledande principer som utgångspunkter för att vägleda aktörerna i gränsdragningen mellan de arenaägande kommunernas och elitidrottens ansvar:

Finansieringsprincipens grunder bör gälla för den arenabaserade elitidrotten

Dvs att kostnader för regeländringar och andra krav från elitidrotten ska finansieras av idrotten.

I vårt förhållande till staten används begreppet då vi inte tycker att kommunerna ska behöva prioritera bort annan kärnverksamhet eller höja skatten för att finansiera nya statliga uppgifter. Då ska naturligtvis mervärden också inräknas som kan tillföra kommunerna resurser och nya jobb, t ex.

Ömsesidig relation

Vi behöver också bättre förstå varandras förutsättningar och hitta samförståndslösningar. Idrotten kan naturligtvis begära olika förändringar och förbättringar, men det är slutligt arenaägaren som beslutar om medverkan.

Ekonomiska analyser, kostnadskalkyler och utredningsunderlag

Idrotten behöver också redovisa behov med konsekvensanalyser av ekonomisk och miljömässiga påverkan på sina efterfrågade förändringar. Det är också viktigt att man gemensamt arbetar fram modeller för finansieringslösningar. Vis ser också positivt på att näringsliv och lokala initiativ investerar i nya anläggningar, vilket är ett vanligt inslag idag.

Här tar jag upp ett intressant projekt med Ishall i Slite på Gotland, samarbete med IK Graip, näringsliv, privata finansiärer, region Gotland, EU-projekt m fl. Intressant miljömässigt, då överskottsvärme från Cementa används för att kyla isen, och samlokalisering med konstgräsplan och Idrottshall, för bättre utnyttjande året runt.

Framförhållning och reella förutsättningar för förberedelser och förändringsarbete

Det är viktigt att idrotten i god tid framför sina önskemål och krav. Ofta går det inte att göra större förändringar i kommunens budget inom innevarande budgetår, som också är kalenderåret. Det är de planeringsförutsättningarna man normal jobbar efter i alla kommunal verksamhet.

Affärsplan utan vinst

Insändare i gotlandsmedia från riksdagsledamoten Margareta B Kjellin och mig:

Socialdemokraterna vill gärna påvisa att ekonomiska vinster och vårdkvalitet inte kan gå hand i hand. Att vinst för ett företag inom omsorgssektorn per automatik innebär att människor vanvårdas, personal lider och verksamheten går på knä i kampen om varje krona. Vi vet att detta inte stämmer. Enligt socialstyrelsen finns det inga skillnader i kvalitet mellan privata- eller kommunala äldreboenden. Detta var inget som förvånade oss, vi har sett, hört och frågat under våra besök i olika boenden, vi vet att det inte handlar om driftsform utan om att vilja ge bra vård och omsorg.

Nu har alltså Socialdemokraterna gett besked i frågan. Ingen vinst ska få tas ut på bekostnad av kvalitet deklarerar de och slår in ännu en öppnad dörr. För Alliansregeringen och för oss politiker som har äldres frågor högst upp på vår agenda är detta så självklart som att vi andas luft. Givetvis ska ingen vinst få tas ut på de äldres bekostnad, deras väl kommer alltid i första rummet. Vidare vill (S) reglera personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsreglerande kostnader i lagar och förordningar. Här är vi djupt oense. För vi och vårt parti anser att vi alla är olika. Vi kommer att behöva olika mycket tillsyn och omsorg och ett boende, eller till och med en avdelning, som är extra vårdtung ska givetvis ha mer personal och således högre personalkostnader. Alliansens utgångspunkt har alltid varit att det är de faktiska vårdbehoven som ska styra bemanningen inom vården av våra äldre. Det är också viktigt att ta hänsyn till saker som personalens kompetens, lokalernas utforming och organisationen i sin helhet.

Vidare fortsätter vänstersidan att göra försämringar av LOV, Lagen om Valfrihet. Detta trots kortare köer inom vården, nöjdare kunder och ökade möjligheter till företagsamhet. De menar att de som politiker vet bättre än patienterna, och vill därför inte göra det obligatoriskt för alla kommuner att införa LOV. Vi anser att du eller dina nära vet bäst vem som ska hjälpa dig när du inte klarar av allt själv längre. Vi anser att ni förtjänar valfrihet genom hela livet och för oss handlar valfrihet om att patienterna väljer vårdgivare, inte kommunpolitikerna! Att kommunen inför lagen innebär inte bara att människor får möjlighet att välja, utan också får möjligheten att välja bort. Du, dina föräldrar eller andra närstående behöver inte nöja er med ”första bästa”, utan ni kan ställa krav, kan säga: ”Det här är inte gott nog!”. Detta är en möjlighet vi anser att vi alla förtjänar, oavsett var i landet vi bor!

Socialdemokraternas kompass har snurrat för fullt under hela mandatperioden. Politiska motståndare, men även väljare, har mötts av frånvaro av besked alternativt olika budskap. Detta är för oss tecken på ett parti som famlar i mörkret. Nu har besked om välfärden getts och deras affärsplan presenterats. Men dessa reformer är på bekostnad av oss som väljare, och vilar på grunden att vi inte kan välja själva. Politikerna vet bättre! Fortfarande saknas raka besked om hur de tänker möta utmaningarna som Sverige står inför. Vi ges ofinansierade reformer, höjda trösklar in på arbetsmarknaden och kraftigt höjda skatter för företag. Dörren stängs mellan politiken och väljarna och det blir allt mer tydligt att det bara finns ett alternativ som är beredda att ta ansvar och det är Alliansen!

Efterlysning - Affärsplan för överatagande av äldreboendet Pjäsen i Visby

Debatt inlägg från Mats Hedström (M) och mig:

Socialdemokraterna lanserar nu ett nytt politiskt begrepp – affärsplaner – som innehåller vison, intention, genomförande, ekonomi och förhoppningsvis realism i hur man vill jobba med politiken. Det är bara för S på Gotland att haka på. Fast med tillägget ”ideologi”, som myntats av Socialnämndens (SON) ordförande Hanna Westerén (S), så kan affärsplanen för övertagandet av äldreboendet Pjäsen visas i handling och siffror inför budgetarbetet 2013.

Den enda regionala plan för äldreboendet Pjäsen som hitintills presenterats är en sida i A4-format, med några rader om att SON ”skall överta driften av det särskilda boendet Pjäsen i egen regi från och med 2013-06-01 och till samma kostnad (bidraget från regionen) som Attendo Care får, och med bibehållen oförändrad hög kvalité på utförandet och personalbemanning”. Beslutet är helt baserat på ideologiska skäl. Det finns inte en rad eller siffra på hur det skall gå till – bara att det skall ske!

Om man istället genomfört den redan framtagna upphandlingen, där Regionen kunnat lägga eget bud, hade det visat om Westeréns bud hade varit kvalitets och kostnadseffektivt, eller om det fanns andra utförare; privata, kooperativ eller stiftelser som kunde erbjuda än högre kvalité och bättre kostnadseffektivitet. Vem utföraren är anser vi spelar mindre roll eftersom vi menar att bästa kvalité för pengarna måste vara ledstjärnan. Det är ju trots allt gotlänningarnas skattekronor som finansierar verksamheten, och sparsamhet tror vi är något som medborgarna uppskattar, om man för den skull inte tummar på insatserna. Verksamheten är till för användarna och inte tvärt om!

Beslut före konsekvensanalys, som i det här fallet, riskerar framtida ekonomiska åtaganden som ytterligare belastar en redan hårt ansträngd ekonomi. Socialförvaltningen redan dras i år med underskott på minus 30 miljoner! Det beslutsunderlag som Westerén (S) lade på bordet hade aldrig passerat en styrelse i ett bolag vare sig regionalt, kommunalt eller privatägt, utan slängts i papperskorgen, och ideologen hade fått beskedet ”tänk efter före, gör om, gör rätt”.

Den antivinsthysteri som brutit ut inom de rödgröna, att man inte skall göra vinst i omsorgen med skattepengar, finns beskriven i Dagens Samhälle den 27 september. Den visar bland annat att Attendo Care ger 0 kr i utdelning. Drivs ”non profit” bättre av företag eller förvaltningar som går med förlust? I Region Gotlands fall därtill en förvaltning som uppenbart inte klarar sin egen ekonomi numera.

Inför budgetarbetet för 2013 måste bland annat nedanstående beaktas:

A. Engångskostnad för övertagandet måste budgeteras för 2013

B. Regionens brukarkostnad är cirka 1500-1700 kr/dygn beroende på bemanning. Attendo Care får i dag 1200 kr/dygn. Differens 300-500 kr. Regionen skall pressa sina kostnader med cirka 11-18 milj/år jämfört med Attendo idag, eller öka skatten med cirka 25 öre.

C. Regionen kan inte återfå viss del av momskostnaderna på cirka 3.5-4 milj/år

D. S vill inför budgeten 2013 att alla oönskade deltider skall bort . Detta skulle i Pjäsenfallet kosta ytterligare 6,5 miljoner per år eller ca 15 öre mer i skatt

E. Kostnaderna för nattbemanning stiger p.g. av olika anställningsavtal för Attendo Care och Region Gotland

F. F.o.m. 1 oktober finns en regional tjänsteman stationerad på Pjäsen. Kostnad?

Hela beslutsunderlaget påminner ett (S)lotteri där vinstchansen i jämförelse med nitlott är minimal med ekonomisk baksmälla som följd. Får en ideologi kosta vad som helst? Finns det ingen spärr?  Vilka blir konsekvenserna när SON inte klarar att nå de uppsatta ekonomiska och kvalitativa målen?

Allvarligt ekonomiskt läge

Pressmeddelande från Alliansen efter budgetberedningen i regionstyrelsen på Gotland;

Läget i regionen är fortfarande allvarligt, ytterst allvarligt, pga nämndernas försämrade resultat! I maj tog RF beslut om stoppaket mm eftersom nämnderna redan efter delår 1 visade stora underskott. Inga tecken finns på att ansvariga nämnder tillräckligt kraftfullt tagit tag i situationen utan underskotten har istället ökat! Den politiska styrningen av ekonomin har helt kollapsat!

Nämnderna redovisar ett underskott på -91 miljoner i år. Ett underskott nämnderna får bära med sig till 2013 om inget mer görs i år! En jämförelse med majrapporten visar att kostnaderna fortsatt att skena med ytterligare nästan -40 mil. trots stoppaket! Den passivitet och det bristande ledarskap som den politiska majoriteten har visat sedan mandatskiftet fortsätter alltså, med stora okontrollerade kostnadsökningar.

Totalt visar ändå prognosen på att innevarande budgetår får ett positivt resultat. ”Räddaren i nöden” kan än en gång sägas vara en Alliansregering med god ordning och reda i finanserna Ökade skatteintäkter, lägre räntor och en engångsåterbetalning av försäkringspengar visar på helårsprognos på +85 miljoner. Men som alla vet kan en prognos snabbt förändras till det sämre. Därför är det extremt viktigt att majoriteten följer upp fattade beslut – Vilka effekter har stoppaketet egentligen fått? Vilken koll har nämnderna och dess ordförande på ekonomin?

Sammantaget menar vi återigen att det handlar om ett mycket otydligt ledarskap. Det finns inget sammanhållet ledarskap eller linje hos den rödgröna majoriteten. Det är väldigt oklart vad de rödgröna vill och tjänstemännen får visa vägen.

Gigantiskt underskott på gång i nämnderna!

Pressmeddelande efter Regionstyrelsen 2012-09-27

De ekonomiska krisrapporterna duggar numera tätt i Region Gotland.

Vid Regionstyrelsens sammanträde idag informerade regionens ekonomiansvarige om Delårsrapport 2 som gäller för januari till och med augusti. Nämndernas underskott ökar; det handlar nu om sammanlagt -91 miljoner kronor. De största underskotten finns i Hälso- och sjukvårdsnämnden -40 miljoner, Socialnämnden -30, Tekniska nämnden –11, Barn- och utbildningsnämnden –8 samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden –6. Det innebär att nämnderna sammantaget använder 7-8 miljoner mer i månaden än de fått i budget!

”De flesta nämnder går med underskott av stora mått. Den ordning i ekonomin som tidigare uppvisats, är nu som borta. Jag kan inte se annat än att ansvarsfull ledning och styrning i nämnderna helt saknas; Svensson (S), Westerén (S), de Maecker (MP) och Benzler (V) har alla mycket att förklara för väljarna idag, när man dessutom inte ens uppfyller en bråkdel av alla sina vallöften”, säger regionrådet Lena Celion (M).

”Just nu är det fritt fall i ekonomin på nämndsnivå. Ett svagt ledarskap i alla nämnder har försämrat budgeten med ytterligare 40 miljoner sedan den förra delårsrapporten”, påpekar gruppledaren Lars Thomsson (C).

”Vi båda är ytterst oroliga för regionens ekonomi. -91 miljoner har man med sig till 2013 års verksamhet. Det är ett mycket allvarligt läge för Region Gotland”, anser Lena Celion och Lars Thomsson samstämmigt.

Bättre villkor för anställda inom omsorgssektorn

Insändare av riksdagsledamoten Margareta B Kjellin (M) och mig:

Under året har moderata politiker varit på många studiebesök inom äldreomsorgen. Syftet med besöken har varit att höra vad de äldre och personalen tycker om verksamheten. Vi vill veta hur omsorgssektorn fungerar och även vad som inte fungerar, för att ta hänsyn till det i vårt programarbete på Gotland och på riksnivån, för att kunna fortsätta utveckla äldreomsorgen framöver. Vi konstaterar med glädje att jämfört med hur det såg ut för 20 år sedan så har mycket förbättrats. Både för de anställda och för de boende. Idag använder många kommuner Lagen om Valfrihet (LOV) och ser de äldre som individer med olika preferenser och önskemål, inte en homogen grupp. Men många utmaningar kvarstår fortfarande.

Bland annat nyrekryteringen av utbildad personal som vill jobba med de äldre. Som ska gå till jobbet och känner sig glada, pigga och vet att deras arbetsinsatser är viktiga. Idag tvingas dock många anställda arbeta delade turer (ett pass på morgonen, ledigt mitt på dagen, ett nytt pass kvällen) och det upplevs som ohållbart i längden. Det är dåligt av familjeskäl att jobba så långa dagar och för arbetsmiljön då det sliter på personalen. Många känner sig utnyttjade! Om vi ska kunna rekrytera personal till denna bransch i framtiden är det viktigt att vi ger de anställda goda villkor. Om vi ska få unga människor att välja att utbilda sig inom vårdyrkena bör dessa scheman försvinna. Annars kommer vi inte att kunna ge våra äldre god vård!

Något som förbättrat tillvaron för breda yrkesgrupper inom vård och omsorg är jobbskatteavdraget. Denna skattelättnad, som främst riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, är viktig för att göra det mer lönsamt att arbeta och är en del av Alliansens gemensamma jobbpolitik. Detta har medfört att heltidsarbetande undersköterskor och sjuksköterskor fått drygt tusen kronor mer i plånboken varje månad. Det är nästan en månadslön per år. Pengar som de tjänat ihop, som de förtjänar att få behålla och som de kan använda till vad de vill.

Vi kommer att fortsätta satsa på grupper i samhället som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis unga och invandrare. Vi kommer att fortsätta att göra det lättare att få in en fot på arbetsmarknaden. Men de måste även ges goda villkor väl inne.

Det som är viktigast för oss i Alliansen är att de äldre och deras anhöriga kan känna trygghet. Trygghet genom att de vet att vården och omsorgssektorn fungerar som den ska och att den håller god kvalitet. För att nå dit måste vi ha anställda som är nöjda med sin situation. Anställda som känner sig stolta över att gå till jobbet, som känner att just deras arbetsinsats är viktig för verksamheten och som kan få livspusslet att gå ihop. Något annat är ohållbart i längden.

Flera heta frågor på Gotland

Nu i dagarna tillkännager runt om i landet våra partiledare i Alliansen många olika satsningar i höstens budgetproposition. Möjligtvis kan jag vara något färgad, men Alliansen utgör idag det enda trovärdiga regeringsalternativet i svensk politik, med gemensamma förslag för full sysselsättning, god välfärd, hållbar utveckling och sunda offentliga finanser. Vi har dessutom fått tydliga besked om att vi i valet 2014 åter ska möta väljarna tillsammans. Därför drar nu Alliansens partiledare hemma hos Annie Lööf upp riktlinjerna för det fortsatta gemensamma samarbetet och hur allianssamarbetet ska stärkas och utvecklas.

På Gotland har de stora frågorna den sista tiden framför allt gällt prisfrågan och upphandlingen när det gäller färjetrafiken. En fråga som vi självklart gör allt för att påverka i den riktning hela Gotland ställt sig bakom för en fortsatt god tillgänglighet till ön. Nu närmar sig tidpunkten för beslut i riksdagen i samband med budgetpropositionen, beträffande trafiken på kort och lång sikt. Ännu återstår några uppvaktningar, och i dagarna går en gemensam skrivelse till ministern om våra krav: nyckelorden är infrastruktur, tillgänglighet och stabila villkor, samt att det är en ödesfråga för oss alla!

Mycket oro har också kretsat kring kalkbrytningen vid Ducker. Både hos dem som inte vill se brytning över huvud taget, och hos dem som vill ha jobben kvar också i fortsättningen. Alla berörda, har tack vare att vi bor i ett demokratiskt land, en rättighet att demonstrera för det man tror på, och därtill få skydd av polisen om det skulle bli bråk. Vi har kunnat följa meningsskillnaderna både lokalt, men också i riksmedia, och Almedalen har varit plats för båda sidornas viljeyttringar. Många vittnar om att den osämja som uppstått bland boende varit olycklig. Därför är det väldigt starkt att två företrädare nu gemensamt uttalar vikten av att vara sams, även om åsikterna går isär. Man måste kunna leva tillsammans i grannlagen även efter domen. Det viktiga är också att demokratiska spelregler följs, och att man också accepterar de beslut som snart kommer från domstolen. Våra fristående domstolar är en garanti för demokratin, och ska inte påverkas av vare sig politiker eller opinion under pågående process.

För övrigt tycker jag att personalen på lasarettet ska kunna parkera vid sin arbetsplats utan att behöva oroa sig för P-böter och snurra på skivor i tid och otid, liksom personal och studenter vid högskolan! Vi har hört både doktorn vid kvinnokliniken och rektorn för högskolan uttala sig om alla de problem som uppstått på jobbet. Det finns säkert fler arbetsplatser som fått ökat krångel med alla de olyckliga P-besluten. Själv begrep jag överhuvudtaget inte varför jag måste trycka fram en biljett för 0 kr i regn och rusk, när jag redan hade en P-skiva i bilen, då jag bara parkerade en kort stund! Att Miljöpartiet och Vänstern tycker det är OK är inte så konstigt, eftersom de inte gillar bilar överhuvudtaget, varken i Visby eller på landet! Det är bra att nämnden nu gör en omprövning av beslutet. Men tänk till ordentligt nu Gardell (S), lyssna på moderaterna, för det finns mer att göra i P-frågan!

Ta tillvara lärarnas och skolledarnas engagemang!

Skolan ska vara en trygg plats med kompetenta lärare, men under lång tid har lärarna förbisetts i Sverige. Genom politisk passivitet och successivt sänkta krav har lärargruppen försvagats och skolan försämrats. Nu ändrar vi på det med Alliansens skolpolitik.

Riksdagen har nyligen infört en ny skollag där lärarnas disciplinära befogenheter förtydligas och behörighetsreglerna för läraryrket stärks. Dessutom förbättras lärarutbildningen, en lärarlegitimation införs och lärarlyftet utökas för att stötta dem som är lärare i dag.

Men det räcker inte. Vi behöver lyfta fram de bästa lärarna och se till att skolresultaten förbättras. Det finns mycket att göra för att skolan ska bli en mer modern arbetsplats för elever och personal, till exempel har knappt varannan lärare tillgång till en egen dator och det behöver vi ändra på.

Vi vet att i klassrummet är lärarens ledarskap det som påverkar elevernas lärande allra mest. Men för att en skola ska bli framgångsrik behövs också ett ledarskap som ser helheten, och då är det skolledaren som har den absolut viktigaste rollen. Även skolledarna behöver vidareutbildning och kompetensutveckling kontinuerligt.

Nu måste huvudmännen/BUN/GVN genomföra riksdagsbesluten. Vi moderater är inte nöjda med det som hänt med skolan på Gotland efter valet. Trots utfästelser från Socialdemokraterna centralt, får Vänsterpartiets alltför stort inflytande på politiken lokalt. Ökade kostnader i skolan medför t.ex. inte högre kvalitet eller bättre resultat. Vi vill se en politisk vilja från majoriteten att satsa på lärarna och skolledarna för en ökad kvalitet i alla skolor på Gotland!

Hotet mot välfärdsjobben

Anna Kinberg Batra (M) och jag skriver om välfärdsjobben i gotlandsmedia:

Vi moderater slår vakt om välfärden. Tack vare alliansens valfrihetsreformer kan vi satsa på både kvalitet och fler kvinnojobb. Moderaternas nya rapport, ”Hotet mot välfärdsjobben” visar att Lagen om valfrihetssystem (LOV), som Alliansen införde 2009, bidragit till att nya företag inom välfärdsektorn växer fram, vilket skapar fler arbetstillfällen inom vård- och omsorgssektorn där över 80 procent av samtliga sysselsatta är kvinnor. Därför oroas vi över att socialdemokraterna vill inskränka LOV och undrar hur det kommer slå mot kommunerna.

Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har stärkts med alliansens reformer och jämställdhetsvinsten är tydlig inom LOV. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att bland de 687 enskilda utförare som var verksamma i LOV-system 2010 hade närmare 80 procent en kvinnlig ägare eller VD.

LOV har även inneburit stora förbättringar runt om i landet. I december förra året hade drygt 100 kommuner infört olika valfrihetssystem och ytterligare 61 kommuner var på väg. Reformen har möjliggjort många nya inriktningar för människor att välja mellan inom olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har utvecklats och i högre grad än tidigare kunnat anpassas efter de boendes personliga behov och önskemål.

Här på Gotland har det också inneburit att många nya företag har kommit igång de senaste åren och bidragit till en ökad valfrihet. En utveckling som den rödgröna majoriteten nu vill avbryta, bland annat genom det olyckliga beslutet att inte längre upphandla driften av äldreboendet på Pjäsen.

Vi moderater värnar de stora förbättringar som LOV inneburit både lokalt, nationellt och ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är bra att människor runtom i landet har fått fler valmöjligheter och därmed kan påverka sin egen situation. Välfärdsföretagen innebär såväl nya arbetstillfällen som en ökad mångfald och valfrihet samtidigt som de är en viktig pusselbit i att förbättra villkoren för medarbetarna.

Socialdemokraterna påstår att de är ett företagarvänligt parti men de röstade mot införandet av LOV och det är oklart om de tycker att småföretagare inom vård och omsorg ska få gå med vinst eller inte. Vi oroas över skillnaden mellan Socialdemokraternas fina ord på riksnivå, där de uttrycker sig positivt om valfriheten, och den praktiska verkligheten för kommunerna om den valfriheten inskränks. Ska människors möjlighet att välja vad som passar de egna behoven tas bort och hur drabbar det kommunerna? Detta är avgörande frågor för Sveriges kommuner och invånare som Socialdemokraterna måste svara på.

Junireflektioner

Var även i år på invigning av den nionde Bergmanveckan i Fårö vackra gamla kyrka. Det känns stort. Minnet av Ingmar Bergman finns med hela tiden, många engagerade lokala företrädare är med, representanter från film och kultur och semesterfirare i största allmänhet kommer. Det är njutbart både att få lyssna på duktiga talare och vacker musik av Kleerup, Titiyo m fl. Efteråt fick jag också en inspirerande visning av Bergmancentret med Kerstin blomberg och Lennart Lindgren, några av de många eldsjälarna bakom Bergmansatsningarna. Det är värdefullt att få en redovisning av nuläget för kommande satsningar, eftersom jag vid (strukturfonds)mötet med Småland och Öarna för några veckor sedan deltog i beslutet om att bevilja 6,3 miljoner från EU:s regionalfond till den fortsatta uppbyggnaden av centret. Gotland har fått flera tilldelningar innevarande programperiod från EU-medel, t ex till Kultudralen, hamnsatsningar i Visby och Klinte, och nu senast också på biogas.
Pjäsen är ett av våra bäst fungerande äldreboenden på ön. Döm om min förvåning när jag fick höra att Hanna Western (S) ska ta över den i egen regi, och klubbade beslutet utan vare sig beredning eller ekonomisk analys! Varför ändra ett vinnande lag/koncept? Ännu ett beslut av många som minskar möjligheterna till jämförelser i utförandet, valfrihet av omsorgsgivare för de gamla, arbetsgivare för många kvinnor. Ännu en i raden tydlig rödgrön markering mot att stänga ute privata utförare! Accepterar gotlänningarna detta verkligen?

När det gäller valfriheten i skola och barnomsorg är det likadant. Den monteras ner, det trixas, det demonstreras, och sedan tas besluten tillbaka. Detta skapar ryckighet i förvaltningarna och stor oro, eftersom gotlänningarna numera uppskattar eget inflytande. Vårdnadsbidraget togs bort, det kostade regionen miljoner för fler förskoleplatser. Så även borttagandet av dagbarnvårdare – och vips så ändras beslutet. Och i dessa sammanhang tipsar jag gärna om möjligheten med barnomsorgspengen, som Eva Bofride beskrev i GT häromdagen.
Den stora frågan under längre tid och framåt den nya upphandlingen av färjetrafiken. Huvudbudskapen från oss på Gotland är:

Havet är vår landsväg - Lägre pris - Inte långsammare - Staten måste ta sitt ansvar.

Jag har varit med på många samtal med ministrar och andra beslutsfattare, och hela tiden kraftfullt argumenterat för vår väg över vattnet med färjorna. Flyget är ett mycket bra och uppskattat komplement, men då får man ju inte med bilen! Och massor av gotlänningar tågade därför i den stora manifestationen på söndagen, hela vägen från Oskarsstenen via hamnen till Kallbadhuset.

Slutligen – Almedalsvecka hade också denna gång ett fantastiskt smörgåsbord av samvaro, samhällsnytta och högklassig kompetensutveckling för alla intresserade!

Ekonomiska läget är ytterst allvarligt

Pressinformation från Alliansen
Läget i regionen är allvarligt, ytterst allvarligt! Årets budgetberedning inleddes med en redovisning av det första kvartalet i år jämfört med året 2011. Redovisningen visade på en kollaps av den politiska styrningen av ekonomin.
Det mest alarmerande är att nämnderna går med ett samlat underskott på - 55 miljoner kr. Detta underskott bär de med sig även 2013 eftersom budgeten för 2013 bygger 2012 års tilldelning. Delårsrapport 1 2012 visar att samtlig kostnadsposter har skenat och är 54 miljoner kronor högre än motsvarande kvartal 2011. Till saken hör att redan 2011 redovisades betydligt högre kostnader än åren tidigare. Jämfört 2010 var ökningen närmare 125 miljoner kronor! T.ex. så skenade konsultkostnaderna med 62 miljoner under 2011, trots stoppaket!
Den passivitet och det bristande ledarskap som majoriteten har visat sedan skiftet ger nu resultat i form av stora, okontrollerade kostnadsökningar.
Årets budgetberedning har också präglats av majoritetens passiva ledarskap. Egentligen har inte mycket hänt sen höstens budgetmöte i oktober. Nämndernas underskott har tillåtits skena iväg efter 2010. Nämndernas stora underskott på 55 miljoner bidrar starkt till det mycket osäkra rådande läget. Det försvårar förutsättningarna att reda ut ekonomin de närmaste åren, om inte åtgärder vidtas omedelbart för att dämpa nuvarande kostnadsökningar.
Budgetarbetet har också handlat om hur de övriga stora underskotten som uppstått i år, enligt delårsrapport 1, ska hämtas hem. Vi talar här om en kollaps i ekonomistyrningen från majoriteten. Obalansen/underskotten i nämndernas budgetar påverkar naturligtvis förutsättningarna för ekonomi och verksamhet inför 2013, om man har med dessa underskott in i 2013 års verksamhet. Sammantaget visar rapporten att kostnaderna för konsulter, material och löner har skenat iväg under 2011och att låneskulden ökat. Regionens likviditet är nu mycket ansträngd.
Något av en räddare i nöden kan sägas vara förbättringen i den svenska ekonomin som ger Gotland en förbättrad ekonomisk prognos med 46 miljoner i år och 36 miljoner nästa år. Men som alla vet kan en prognos snabbt förändras till det sämre, av orsaker som vi inte själva rår på. Därför är det extremt viktig att det finns ett utrymme kvar på sista raden i budgeten, en buffert.
Sammantaget menar vi att det handlar om ett mycket otydligt ledarskap, det är väldigt oklart vad de rödgröna vill, och tjänstemännen får visa vägen. Vi kan inte heller se några prioriteringar i deras budgetförslag.

Mot en ostrukturerad majoritet står en samlad Allians, och vårt budgetalternativ ser ut som följer::
Majoritetens förslag + 16 milj
Vi föreslår en ökad konkurrensutsättning av regionens verksamheter för att få mer valfrihet, näringslivsutveckling och ökad effektivitet. Vi är starkt kritiska till den fientlighet vi ser riktar sig mot att företag får utföra tjänster åt regionen. Vårdcentraler, hemtjänst, äldreboende, njurvård, personlig assistans är alla exempel på lyckade konkurrensutsättningar som gett lägre kostnader med minst bibehållen kvalitet. Konkurrensutsättning, allmänt +8,0
LSS, upphandling +5,0
Regionalt stöd till landsbygdsskolor -4,0
Kollektivtrafiken, halvtimmestrafik -1,0
Föreningsbidrag anläggning/aktivitet -1,5
Vibble fritidsgård -0,5
Vårt resultat +22 milj
Lena Celion (M), Lars Thomsson (C), Mats-Ola Rödén (FP)

Elmsäter-Svärd följer vår lokala debatt

Vi har haft många stora frågor på bordet under en tid. En av de punkter som ständigt finns med på Regionstyrelsen handlar om att följa upp och informera om den kommande upphandlingen av färjetrafiken och dess påverkan på näringsliv och tillväxt. Men också det nuvarande avtalet som förlängts till 2017. Vi måste ha likvärdiga förutsättningar för att arbeta och bo här som i övriga Sverige!

Nu har vi en period när vi måste påverka beslutsfattare på olika nivåer, i alla partier, om våra gotländska behov, och så sker dagligen. I torsdags träffade jag Alliansen i riksdagens trafikutskott tillsammans med LRF, och i måndags infrastrukturministern tillsammans med regionledning och representanter från gotländskt näringsliv. Vårt utgångsläge är alltjämt de gotländska ståndpunkterna som tagits fram i bred samstämmighet på ön. Jag också träffat och talat med många moderata företrädare, och varit med vid olika viktiga möten, både här hemma och i Stockholm.

Det viktigaste opinionsarbetet handlar om att få förståelse för våra speciella förutsättningar och påtala att Gotland är en del av Sverige och dess nationella infrastruktur (på marken, i vattnet och i luften). Vi har också ett större inflytande i förarbetet denna gång, med representanter i olika grupper och täta möten med ministern. Det känns också bra att staten har det övergripande ansvaret för själva upphandlingen. Jag vet att många i riksdagen följer debatten i våra lokala media, inte minst Elmsäter-Svärd själv, och att våra synpunkter kommer fram.

En debatt har också blommat upp på östra ön angående Moderaternas och Folkpartiets ställningstagande i Regionstyrelsen att inte skänka bort regionens fastigheter, i det här fallet Östersol. Det har varit en linje i vår politik under alla år att inte skänka bort gotlänningarnas ägodelar, så det borde inte vara någon överraskning. Visst har det hänt att vi vid kompromisser fått ge med oss tidigare, men i opposition finns det ingen anledning. Ledarsidan (HE) i GT må kalla det ”splittring i oppositionen”, bara för att centern avviker allt som oftast. Men - opposition är opposition, och då ska det kunna få vara olika i tre partier, precis som hos de röd-gröna förra perioden.

Värre är i så fall alla de kostnadsdrivande förslag som ofta oförberedda kommer upp på sammanträdesbordet från Miljöpartiet, där överraskade sossar tassar efter för att inte störa samarbetet. Och då är det snarare en samlad vänster med V+MP som frontar mot S. Det finns många hål i regionens välfärdsverksamheter vi kan stoppa eventuella nya pengar i, i stället för att sikta på nya skattehöjningar (som vänstern sagt att de inte är främmande för), och sedan skylla på alliansen lokalt eller nationellt.

Slutligen menar jag att våra väljare ska kunna lita på moderaterna och att vi tar ansvar för välfärden, är sparsamma med skattebetalarnas pengar och skarpt ogillar skattehöjningar. Vi ska inte bli populister bara för att vi är i opposition vissa år. Absolut vara pragmatiska och inlyssnande, och kunna se på helheten, för HELA Gotland ska leva. Vi har olika vägar för att nå det målet. Därför ska jag också starta en moderat arbetsgrupp som arbetar med övergripande regional- och landsbygdsfrågor.

Jag vill samtidigt understryka att vi bejakar alla goda initiativ som sker i lokala utvecklingsgrupper, föreningar och organisationer på Gotland. Det är också vårt mål att hela Gotland ska nå visionens mål om att utvecklas, att gotlänningarna mår bra, har god hälsa och ett högt välstånd.

Med dessa reflektioner vill jag önska alla gotlänningar och besökare en härlig och Glad Påsk på hela Gotland.
Lena Celion (M)
Publ. i GA 5/4-12

Vår syn på utveckling av landsbygden

Curt Mårtensson ställer den något retoriska frågan "Vill moderaterna utveckla landsbygden?" i en insändare i GA 2/3.

Det är uppenbart att Mårtenssons engagemang för landsbygden är både uppriktigt och starkt. Vi instämmer i det mesta i det han skriver. Möjligen invänder vi något mot upphaussandet av befolkningsmålet i Vision 2025, de regionala strategierna för serviceorter samt rapporterna från Eurofutures.

Vi tror att en bra start kan vara att slänga de där visionerna och rapporterna i papperskorgen. De har visserligen kostat många miljoner skattekronor att ta fram, men de kostar sannolikt ännu mer om politiken ska sträva efter strategier som vi menar är kontraproduktiva.

Ta befolkningsmålet till exempel. Vi beklagar att detta mål har kommit att sättas i förgrunden framför mål om välstånd och ekonomisk tillväxt. Det viktiga är väl att vi som väljer att bo här lever ett gott liv, vare sig Gotlands befolkningstäthet närmar sig Islands eller Monacos? Eller för att ta ett mer närliggande exempel: Gotland är Sveriges fattigaste region, Åland är Finlands rikaste. På Åland bor 28 000 människor, hälften så många som på Gotland. Är det verkligen ett problem för ålänningarna, och i så fall på vilket sätt?

Med detta sagt innebär naturligtvis boende i glesbygden en utmaning som politiker och medborgare i tätbefolkade områden knappast behöver reflektera över. Att hitta rimligt korta restider för barnen på väg till skolan, för att endast nämna en. Å andra sidan får storstadsmänniskorna sin del av sleven i form av problem som är ovanliga på landet.

Mårtensson uppdrar åt oss att vara konkreta i våra leveranser av politikerlöften. Vad vill vi moderater egentligen göra (utöver att slänga byråkratstrategierna i papperskorgen)?

Vi anser att Gotland bör slussa i princip alla disponibla utvecklingsmedel från staten och EU till infrastruktur. Bort med alla bidrag till enskilda företag och utvecklingsgrupper. Den skattefinansierade ekonomin ska istället satsa på sådant som kommer alla till del. Schysta villkor för färjetrafiken, breda 140-vägar med god tillgänglighet och vägbredd samt internet över hela ön med kraftfull och stabil överföring. Vi vill dessutom omvandla delar av Gotlandshems bestånd till bostadsrätter. Pengarna som inkasseras vill vi använda till att bygga nya hyresrätter. Inte på av politiken favoriserade orter, utan där folk verkligen vill bo. Och vi vet att det också är på landet.

En av oss bor i Slite, den andre är på väg att flytta till Östergarn. Vi bor där därför att vi vill det, inte för att de orterna finns eller inte finns med i några hopplösa kommunala utvecklingsstrategier. Det är över huvud taget inte politikens uppgift att kommendera vart människor ska flytta eller bo. Politikens uppgift är att tjänstgöra åt människor som efter fritt val bor i Östergarn, Slite, Visby, Stockholm, London eller Shanghai, och att där erbjuda bästa möjliga välfärd utifrån den ekonomiska verklighet vi är satta att förvalta.

Lena Celion, Gustaf Hoffstedt

IT minskar arbetsbördan för lärare

I Sverige, liksom här på Gotland, har vi en fantastisk lärarkår som förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas i sitt arbete. Det är därför bekymrande att många av våra lärare vittnar om en ökad mängd administrativt arbete som stjäl värdefull tid från lektionsplanering och elevkontakt.

I en arbetsmiljöundersökning som nyligen presenterades, framgår att 90 procent av lärarna upplever att den administrativa bördan ökat de senaste fem åren. Detta är mycket oroande. Vi tror att IT kan minska den administrativa bördan för lärare. Med hjälp av modern teknik skulle tiden för administrativt arbete kunna reduceras med uppskattningsvis 40 procent.

Det finns många exempel på att digital teknik kan underlätta och ibland till och med revolutionera undervisningen. Många svenska skolor har redan utvecklat nya pedagogiska grepp och lyckats lyfta undervisningen med hjälp av IT-satsningar. Exempelvis har en programvara utvecklats där lektionsplanering, hemuppgifter, lärarsamarbete, frånvarorapportering och återkoppling mellan lärare och elev har integrerats och hanteras via en dator. Resultaten har varit mycket goda. Det skulle även ge skolor på den gotländska landsbygden nya möjligheter att leva vidare

All forskning pekar mot att kontinuerlig uppföljning mellan lärare och elev kännetecknar en framgångsrik skola. En annan viktig framgångsfaktor är att lärare ges möjlighet att lära av varandra genom så kallat kollegialt samarbete och slippa uppfinna hjulet på nytt. Den moderna tekniken kan här vara ett mycket effektivt redskap. En digital skolplattform möjliggör utbyte av erfarenheter och tillåter lärare att effektivt kommunicera, planera och samarbeta för att skapa en framgångsrik undervisning.

Regeringens digitala agenda är ett första steg mot en effektivare IT-användning. Agendan syftar både till att minimera tiden för administration och stärka den pedagogiska utvecklingen. Vi moderater har under lång tid intresserat oss för den digitala teknikens potential att utveckla skolan. Vi tror framförallt att en effektiv IT-användning ger färre möten och mindre pappersarbete, vilket frigör tid för tätare elevkontakt, lektionsplanering och ämnesförkovran för våra lärare.

Modern teknik är naturligtvis inte är en universallösning på lärarnas alla problem. Den kan emellertid vara ett mycket effektivt redskap för att underlätta deras vardagliga arbete i de gotländska skolorna och kraftigt minska den administrativa bördan. På så sätt kan lärarna finnas i klassrummet där de behövs bäst.

Artikel av Margareta Pålsson (M) Ordförande i riksdagens utbildningsutskott; Lena Celion (M) Regionråd Gotland; Simon Härenstam (M) Gruppledare BUN; Magnus Jönsson (M) Gruppledare GVN publicerad i GA och GT mars 2012.

EUs kulturplan - Kreativa Europa

Artikel i gotlandsmedia från mig och Mats Green, KSO Jönköping:

Genom vårt uppdrag i Kultur- och fritidsberedningen i Sveriges kommuner och landsting (SKL), har vi varit på möte och studieresa till Bryssel, för att diskutera frågor inom områdena kultur, idrott och ungdom inför kommande programperiod. Vi har träffat representanter för bland annat parlament, kommission och direktorat, samt kulturrådet Henrik Sellin på Sveriges representation till EU.

Det är viktigt att ta diskussionerna nu, eftersom våra svenska synpunkter har goda möjligheter att tas med i det nya ramprogrammet Kreativa Europa. Det föreslås stora ökningar av EU:s kulturbudget, vilket vi på Gotland och i Jönköping/Småland kan dra mera nytta av i framtiden. Sverige har inte varit så aktivt denna period.

Vi lyfte fram betydelsen av god tillgång till kultur och idrott för unga, jämställdhetsaspekter, och även problematiken med momsfrågan för våra organisationer och föreningar. Vi fick också veta att övriga länder är kritiska till Sveriges hållning om idrottens självständighet, de vill ge mycket större ansvar till EU, som Sverige försöker bromsa.

Det är positivt att budgeten för det nya ramprogrammet föreslås utökas med 37 procent i förhållande till det föregående för kultur. Det nya programmet har en tydligare koppling till de övergripande målen som finns i EU2020 för att stärka sysselsättningen. Den tidigare av parlamentet antagna Agendan för kultur (2007) har tre övergripande mål:

Främja kulturell mångfald.

Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet.

Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.

Kultursektorn är viktig i sig själv, men också för Europas välstånd. Den står för 3,5 procent av EU:s BNP. De kulturella och kreativa sektorerna har en stor potential för lokal och regional tillväxt, men det finns en risk med att enbart koppla kultur till sysselsättningsmål. Kultur har lika mycket att bidra med för en social utvecklingsdimension, och därför finns det anledning att komplettera programmet Kreativa Europa med skrivningar som förstärker kulturens egenvärde, samt kultur som en social utvecklingsfaktor tycker vi.

Kommissionen föreslår i budgeten 2014-2020 ett nytt övergripande utbildningsprogram - Erasmus för alla. Där ska även det nuvarande programmet Ung och aktiv i Europa ingå. Dessutom föreslås en helt ny underavdelning om idrott i Erasmus för alla. Det är positivt att EU samarbetet kan lyfta idrott som en resurs för social och ekonomisk sammanhållning, men det måste förtydligas i programtexten.

Vi framförde också att Sverige även fortsättningsvis måste beviljas undantag vad gäller moms för ideella föreningar. Om kommissionen inte godkänner detta måste nya förslag till lösning ges från både regeringen och SKL. Också elitidrottens ökade krav på kommuner som arenaägare, där man hänvisar till internationella regler, behöver tas i ett EU-perspektiv framöver, då det innebär stora kostnader i våra budgetar.

Färjetrafiken till Gotland och kulturfrågor i EU....

Vintern har äntligen kommit på allvar till Gotland och därmed också kylan. Ön är extremt vacker när den blir klädd i vitt, och det blir mycket ljusare på dagarna.

Under perioder med kraftig kyla försöker säkert alla att begränsa energiåtgången i sina hem, både med egna insatser och få koll på elkostnaderna. Då ser vi återigen att flera kärnkraftverk stänger ner och begränsar elutbudet, med kraftigt stigande elpriser som följd. Är detta inte märkligt? Det är ju inte första gången heller.

Det måste självklart vara ett krav att de går för fullt, speciellt vintertid! Här har energiminister Anna-Karin Hatt (C) verkligen ett problem att ta tag i med kraft. Det visar också tydligt att vi är väldigt elberoende numera, och att kärnkraften behövs, i takt med att fossila bränslen fasas ut.

Återigen har färjetrafiken kommit att bli en av huvudfrågorna i den gotländska politiken. Jag har för närvarande nära kontakter med vår moderate gruppledare i trafikutskottet Jan-Evert Rådhström, för att hålla honom underrättad om debatten på Gotland, liksom med ansvarig minister Catharina Elmsäter-Svärd (M), och jag träffade dem båda för en dryg vecka sedan.

Det samlade offentliga livet här har för bara några år sedan tagit fram ett antal grundkrav som vi jobbar för på alla fronter. Det handlar naturligtvis mycket om att vi ska kunna resa till/från ön till rimligt pris och med god standard, men bland annat prisökningar på olja samt kraven på högre svaveldirektiv i svenska farvatten än i övriga EU gör oron stor hos oss alla.

Jag har också under veckan som gått, i mitt uppdrag för Sveriges kommuner och landsting, varit på beredningsmöte och studieresa till Bryssel. Där har vi kunnat höra om hur EU ser på områdena kultur, idrott och ungdomsfrågor för kommande programperiod. Vi har träffat många representanter för parlament, kommission och direktorat för politikområdena, liksom svenska kulturrådet Henrik Sellin på Sveriges representation till EU.

Det är speciellt intressant och viktigt att vara med där just nu, eftersom våra synpunkter mycket väl kan komma med, då programmen just nu håller på att processas fram. Man föreslår också stora ökningar av EU:s kulturbudget, som Gotland säkert kan dra nytta av i framtiden. Sverige har inte varit särkilt aktiva denna period fick vi höra. Kultursektorn är naturligtvis viktig i sig själv, men också för Europas välstånd, eftersom den står för 3,5 procent av EU:s BNP.

Vi lyfte själva särskilt fram betydelsen av en bra tillgång till kultur och idrott för unga, jämställdhetsaspekten inom idrotten, och vi fick möjlighet att ta upp problematiken med momsfrågan för våra organisationer och föreningar här hemma.

Vi fick också veta att övriga länder är kritiska till Sveriges hållning om idrottens självständighet, eftersom de vill ge ett mycket större ansvar till EU på detta politikområde, vilket Sverige alltså försöker förhindra.

Nu stundar en ny vecka med de stora lokala frågorna på Gotland i fokus; regionens svaga ekonomi och besparingar hos nämnderna, skolförändringar och mycken oro, fastighetsfrågor som riskerar att ännu mer urholka regionens ekonomi, samt inte minst kraven från företag och näringsliv på förbättringar.

Det är viktiga frågor för Moderaterna på Gotland och nu måste de rödgröna jobba på och bistå i utvecklingen för att nå målen i Vision 2025.

Hästhållningen viktig för Gotlands landsbygd

Artikel införd i gotlandsmedia av mig och Lena Simonsson (M):

En nyligen släppt rapport från Jordbruksverket visar på många olika fördelar av hästhållningen och dess inriktningar för sysselsättningen, samt positiva bieffekter i övriga samhället, inte minst som t ex kultur- och fritidsaktiviteter för många barn och ungdomar. Mer än var tredje tillfrågad i rapporten ser positivt på utvecklingen för sin verksamhet. Det tycker vi är väldigt goda nyheter för Gotland och alla som ägnar sig åt ridsport och hästhållning här på ön.

Eftersom Gotland är landets hästtätaste län med sina cirka 10 300 hästar, är hästhållningen redan idag en viktig näring för den gotländska landsbygden. Över 300 jobb finns på ön idag inom hästnäringen, och den ger över 100 miljoner kronor i skatteintäkter. Hästaktiviteter utövas över hela Gotland, och enligt rapporten har hästnäringen en mycket stor utvecklingspotential, vilket skulle gynna den gotländska landsbygden och förutsättningarna att bo och arbeta på hela ön. Och det är ju en synnerligen aktuell fråga nu i dagarna. Hästarnas betydelse här på ön följs nu också upp i Radio Gotland i programmet Radioarken.

Ungefär en tredjedel av dem som har hästar bedriver också någon form av näringsverksamhet. Det kan handla om avel och uppfödning, men också ridskolor och turismverksamhet i form av turridning, ridläger, för att inte tala om verksamheten kring trav och tävlingsridning. Även kryssningsresenärer efterfrågar idag denna typ av rekreation, och det skulle kunna erbjudas vid kryssningsbesöken i Visby.

Det handlar också om försäljning av varor och tjänster, till exempel ridutrustning, foder, transportfordon, liksom veterinärtjänster, nya rehabformer och uthyrning av stallplatser. Men det kan lika gärna handla om att vara med vid russläppet på Lojsta hed, åka dit och försöka få syn på dessa hästar i frihet, gå på Visbytravet, se på ridtävlingar eller besöka något Tornerspel under sommaren.

Hästsport engagerar både män och kvinnor. En jämn fördelning av män/kvinnor finns inom trav och galopp, medan vi kan se något fler kvinnliga utövare i ridskolor och turridningsföretag. Idag finns ett 20-tal företag inom näringen och den bedöms ganska snart kunna mer än dubbleras. Dessa verksamheter är redan idag besöksanledning för många, men skulle kunna utvecklas ännu mer, inte minst i samband med det arbete som görs för att få till stånd ett Hästcentrum på Gotland. Det finns också goda möjligheter här att bidra till den säsongsförlängning vi vill ha i besöksnäringen. Därför har vi all anledning att uppmärksamma de förutsättningar för öns tillväxt, som finns inom hästnäringen i Sveriges hästtätaste län.

Så kan Gotlands skola bli bättre

Artikel i GT/GA från Simon Härenstam (M)och mig om förslaget om skolförändringar:

Målet med vår skola på Gotland måste alltid vara att alla barn oavsett vilken skola de går i ska få en utbildning med hög kvalitet och den hjälp de behöver för att nå målen.

I detta ingår också att se till att skolorganisationen har en bra spridning på ön och att den samspelar med övrig regional utveckling. Vid den översyn som vi gjorde av skolorganisationen förra mandatperioden, var dialogen mycket bredare, informationen före och under dialogen var massiv, och när besluten slutligen togs tog vi stor hänsyn till en god spridning av skolor över hela ön.

Vi anser att reformen om lärarlegitimation som Alliansen genomfört är riktig. Det handlar om att alla barn har rätt till behöriga lärare i ALLA gotländska skolor! Frågan borde inte bara handla om VAR skolan ska ligga utan VAD skolan gör och HUR vi får bästa möjliga skola. Resurser måste satsas på IT som ligger ljusår efter i samtliga skolor.

Kommande besparingar innebär att tillgången på specialpedagoger, extra resurser samt barn- och elevhälsa begränsas och att de resurser som finns tunnas ut, om inga åtgärder görs.

Vi har stor förståelse för att dialogen väcker mycket känslor och skapar oro för framtiden. Men vi är övertygade om att det måste ske en förändring som säkerställer en långsiktig planering vilket är helt avgörande för en bättre skola på Gotland, som behöver ges möjligheter att använda sina resurser på bästa möjliga sätt. Vår förhoppning är att majoriteten ska ha det regionala helhetsgrepp och politiska mod som krävs för att genomföra nödvändiga reformer. Men med tanke på hur året som gått tvivlar vi starkt på att det kommer genomföras fullt ut.

Den rödgröna majoritetens politik verkar mest handla om att låtsas som att någon annan bestämmer och skylla på en regering som enligt internationella bedömningar har drivit en utmärkt politik som stärkt Sverige när övriga länder i Europa har mycket stora problem.

Om inte de rödgröna tar sitt ansvar kommer det innebära flera år av kraftigt minskade resurser till eleverna och personalminskningar samt att de problem den gotländska skolan har förvärras och överlåts till framtiden.

Skolan handlar ju om våra barns rätt till en utbildning med hög kvalitét och möjligheten att ge dem det stöd de behöver för att nå skolans mål.

Vi anser därför att det är mycket viktigt att alla möjligheter (inklusive nya IT-lösningar, utvecklande av skolorganisationen och nya arbetssätt) utreds för att se över möjligheten att bedriva undervisning även i mindre skolenheter. Fler skolor som har samma rektor och samma budget underlättar vid fördelningen av resurser och personal mellan skolorna. Därför är det viktigt att det nu ska genomföras en översyn av rektorsorganisationen.

Vi tycker också att det regionala stödet ska ändras så att det går till de små skolorna direkt från regionstyrelsen, för att inte bidra till en ökad konflikt stad/land samt att det inte tar resurser från andra elever på Gotland.