Insändare i GA från Margareta Pålsson (M) och mig:
Nu genomför vi ett välbehövligt och efterlängtat mattelyft. Sammanlagt satsar vi 2,6 miljarder för att stärka matematikundervisningen.
Svenska elevers matematikkunskaper har försämrats under många år och bakgrunden till detta är komplex. En viktig förklaring är undervisning som hämmar elevernas kunskapsutveckling, t ex så kallat ”eget arbete”. Eleven lämnas ensam med sin mattebok och får inte de genomgångar och förklaringar som måste till, det gäller även andra ämnen, men i synnerhet matematiken. Genom nationella och internationella utvärderingar vet vi nu vad som verkligen fungerar och det är dags att vi gör oss av med pedagogiska modeller som inte ger resultat. De metoder som används i undervisningen i skolan måste vila på forskning och beprövad erfarenhet, inte på ideologi.
Matematik är som bekant ett ämne som förutsätter en aktiv lärare som ingående förklarar, instruerar och ger konkreta exempel. Den som undervisar i matematik måste även ha gedigna kunskaper i ämnet. Olyckligtvis ser vi brister även här. Andelen obehöriga lärare är fortfarande alltför stor. På gymnasiet saknar en fjärdedel lärarexamen i matematik, vilket är helt oacceptabelt. En kombinationen av felaktig pedagogik och otillräckliga ämneskunskaper är förödande.
Nu vill vi ge matematikundervisningen ett rejält lyft. Mattelyftet innefattar tre delar. För det första måste matteklärarnas behörighet och kompetens stärkas. Regeringen avsätter därför 1,3 miljarder mellan 2012-2015 för att möjliggöra fortbildning, vidareutbildning och forskarskolor för lärare som vill ha licentiatexamen och bli lektorer.
För det andra vill vi stimulera matematikundervisningen i grundskolan genom att utöka undervisningstiden med 120 timmar. Från hösten 2013 genomförs detta.
För det tredje fortsätter den så kallade ”läsa-skriva-räkna”- satsningen. Av den totala satsningen går 50 miljoner till matematiken under 2012.
Under 2011-2012 genomförs omfattande utbildningsreformer; bland annat en helt ny gymnasieskola, nya kurs- och läroplaner för grundskolan, en ny skollag och en ny lärarutbildning. Allt detta tillsammans med lärarlyftet och mattelyftet kommer att rusta skolan för framtiden. Vi lägger nu grunden för en modern kunskapsskola med fokus på elevens kunskapsutveckling.
fredag, september 23, 2011
onsdag, september 21, 2011
EU:s svaveldirektiv straffar ut Gotlandstrafiken
Artikel i GA från Gustaf och mig:
Att arbeta miljömässigt målmedvetet handlar om att steg för steg sänka utsläpp. Det bör ske utan att vältra över utsläpp på något annat område än det som står i fokus för regleringen. Dessutom bör hänsyn tas till den samhällsnytta en verksamhet har, trots dess miljöbelastning.
Allt det där verkar vara på väg att överges i och med EU:s kommande svaveldirektiv. Direktivet kräver att utsläppen av svavel från sjöfarten minskar med 90 procent om fyra år. Det skulle vara en mycket stor och mycket kostnadsdrivande förändring på mycket kort tid. Destination Gotland skulle få ökade kostnader på bortåt etthundra miljoner kronor per år, om man tvingas till förtida byte av bränsle.
På fastlandet kommer en sådan reglering leda till att transporter i än högre grad skiftar från sjöfart till landburna. Det vore direkt kontraproduktivt vad avser såväl miljöhänsyn som trafiksäkerhet att vägarna trafikeras av ännu fler tunga fordon. På Gotland har vi inte ens möjligheten att välja ett annat transportslag. Här är det alltjämt sjöfarten som står till buds, men i så fall till dramatiskt ökade kostnader. Det kommer i så fall att drabba oss alla, från den passagerare som köper en personbiljett för ett dagsbesök i Stockholm till de tunga frakterna från det gotländska jordbruket.
Politisk förändring och alldeles särskilt miljöpolitik kan liknas vid ett gummiband. Det måste spännas för att åstadkomma något. Men spänns det för hårt går bandet sönder. Det är just vad som håller på att ske med svaveldirektivet. Istället för att erbjuda Destination Gotland eller dess eventuella efterträdare under nästa avtalsperiod långsiktiga villkor utsätts rederiet för chockterapi.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) har lovat att ta strid mot svaveldirektivet i dess nuvarande utformning. Hon verkar för att sänka utsläppen av svavel utan att det slår ut sjöfarten och regioner som är beroende av vattenburna transporter. Därför välkomnar vi hennes initiativ att ge svavelutsläppsminskningen längre tid. Vi kommer att få 90 procent lägre utsläpp, men endast om samhällskontraktet mellan stat, rederi och medborgare upplevs som verklighetsförankrat av alla parter. Då krävs det lite mer tid.
Det finns all anledning att känna optimism inför de nya miljövänliga bränsleslag som väntar runt hörnet. Men om Gotlandstrafiken ensam ska bära detta låter vi det goda bli det bästas fiende. Statens budget för subventioner till Gotlandstrafiken är inte oändlig. Om budgeten dräneras på uppemot etthundra miljoner kronor har vi förbrukat möjligheten att ta hänsyn till andra viktiga värden. Fraktpriserna liksom de alltför höga biljettpriserna för dem som saknar Gotlandsrabatt riskerar att öka än mer. Om svenskarna därmed istället väljer att köpa importerade jordbruksprodukter och charterresor utomlands kan man fråga sig vad vår miljö hade att vinna på det.
Gustaf Hoffstedt (M)
Riksdagsledamot
Lena Celion (M)
Oppositionsråd
Att arbeta miljömässigt målmedvetet handlar om att steg för steg sänka utsläpp. Det bör ske utan att vältra över utsläpp på något annat område än det som står i fokus för regleringen. Dessutom bör hänsyn tas till den samhällsnytta en verksamhet har, trots dess miljöbelastning.
Allt det där verkar vara på väg att överges i och med EU:s kommande svaveldirektiv. Direktivet kräver att utsläppen av svavel från sjöfarten minskar med 90 procent om fyra år. Det skulle vara en mycket stor och mycket kostnadsdrivande förändring på mycket kort tid. Destination Gotland skulle få ökade kostnader på bortåt etthundra miljoner kronor per år, om man tvingas till förtida byte av bränsle.
På fastlandet kommer en sådan reglering leda till att transporter i än högre grad skiftar från sjöfart till landburna. Det vore direkt kontraproduktivt vad avser såväl miljöhänsyn som trafiksäkerhet att vägarna trafikeras av ännu fler tunga fordon. På Gotland har vi inte ens möjligheten att välja ett annat transportslag. Här är det alltjämt sjöfarten som står till buds, men i så fall till dramatiskt ökade kostnader. Det kommer i så fall att drabba oss alla, från den passagerare som köper en personbiljett för ett dagsbesök i Stockholm till de tunga frakterna från det gotländska jordbruket.
Politisk förändring och alldeles särskilt miljöpolitik kan liknas vid ett gummiband. Det måste spännas för att åstadkomma något. Men spänns det för hårt går bandet sönder. Det är just vad som håller på att ske med svaveldirektivet. Istället för att erbjuda Destination Gotland eller dess eventuella efterträdare under nästa avtalsperiod långsiktiga villkor utsätts rederiet för chockterapi.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) har lovat att ta strid mot svaveldirektivet i dess nuvarande utformning. Hon verkar för att sänka utsläppen av svavel utan att det slår ut sjöfarten och regioner som är beroende av vattenburna transporter. Därför välkomnar vi hennes initiativ att ge svavelutsläppsminskningen längre tid. Vi kommer att få 90 procent lägre utsläpp, men endast om samhällskontraktet mellan stat, rederi och medborgare upplevs som verklighetsförankrat av alla parter. Då krävs det lite mer tid.
Det finns all anledning att känna optimism inför de nya miljövänliga bränsleslag som väntar runt hörnet. Men om Gotlandstrafiken ensam ska bära detta låter vi det goda bli det bästas fiende. Statens budget för subventioner till Gotlandstrafiken är inte oändlig. Om budgeten dräneras på uppemot etthundra miljoner kronor har vi förbrukat möjligheten att ta hänsyn till andra viktiga värden. Fraktpriserna liksom de alltför höga biljettpriserna för dem som saknar Gotlandsrabatt riskerar att öka än mer. Om svenskarna därmed istället väljer att köpa importerade jordbruksprodukter och charterresor utomlands kan man fråga sig vad vår miljö hade att vinna på det.
Gustaf Hoffstedt (M)
Riksdagsledamot
Lena Celion (M)
Oppositionsråd
torsdag, september 08, 2011
En modern kunskapsskola
Insändare GT 2011-09-08
Sommarlovet är slut och nu har höstterminen börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. De närmaste åren genomför den svenska skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan får vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. De ungdomar som börjar på gymnasiet i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.
Ungefär 30 000 elever hoppar av gymnasiet varje år och det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger dem rätt förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer yrkesanpassad införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt får man på yrkesprogrammen mer fördjupning i de praktiska ämnena. Meningen är att våra ungdomar tidigare ska få kontakt med arbetsmarknaden. På så vis får de en fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. ”Läraren är viktigast” sade många elever nyligen i ett TV4 inslag om Skolverkets mattesatsning, som är nog så viktig. Det kommer därför en behövlig satsning på matematiken i skolan – 2,6 miljarder anvisas i regeringens budget!
Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar, t ex med fler lektorer i våra skolor. Resurserna till lärarna kommer nu att öka. All forskning pekar nämligen i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat.
Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot Åstorp
Lena Celion (M)
Regionråd Gotland
Sommarlovet är slut och nu har höstterminen börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. De närmaste åren genomför den svenska skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan får vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. De ungdomar som börjar på gymnasiet i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.
Ungefär 30 000 elever hoppar av gymnasiet varje år och det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger dem rätt förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer yrkesanpassad införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt får man på yrkesprogrammen mer fördjupning i de praktiska ämnena. Meningen är att våra ungdomar tidigare ska få kontakt med arbetsmarknaden. På så vis får de en fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. ”Läraren är viktigast” sade många elever nyligen i ett TV4 inslag om Skolverkets mattesatsning, som är nog så viktig. Det kommer därför en behövlig satsning på matematiken i skolan – 2,6 miljarder anvisas i regeringens budget!
Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar, t ex med fler lektorer i våra skolor. Resurserna till lärarna kommer nu att öka. All forskning pekar nämligen i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat.
Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot Åstorp
Lena Celion (M)
Regionråd Gotland
onsdag, september 07, 2011
SKLs företagsundersökning
Pressmeddelande
2011-09-07
Icke godkänt för Gotlands företagsklimat!
Region Gotland i botten för servicemätningar bland företagen i juni 2011, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört i 166 kommuner (”Insikt 2011”)
”SKLs mätningar visar på mycket nedslående resultat i jämförelse med andra kommuner inom områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, samt serveringstillstånd. Endast miljö- och hälsoskydd uppnår medelresultat, medan markupplåtelser och bygglov får mycket dåliga resultat. Detta är inte förenligt med visionsmålen för Gotland och påverkar öns tillväxt mycket negativt.
Resultatet av undersökningen visar väldigt tydligt att Region Gotland måste jobba stenhårt med alla kvalitetsaspekterna och bli både effektivare och mer tillgängligt. Ett tungt ansvar för detta vilar nu på Regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) ”, säger Lena Celion (M), regionråd i opposition på Gotland.
2011-09-07
Icke godkänt för Gotlands företagsklimat!
Region Gotland i botten för servicemätningar bland företagen i juni 2011, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört i 166 kommuner (”Insikt 2011”)
”SKLs mätningar visar på mycket nedslående resultat i jämförelse med andra kommuner inom områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, samt serveringstillstånd. Endast miljö- och hälsoskydd uppnår medelresultat, medan markupplåtelser och bygglov får mycket dåliga resultat. Detta är inte förenligt med visionsmålen för Gotland och påverkar öns tillväxt mycket negativt.
Resultatet av undersökningen visar väldigt tydligt att Region Gotland måste jobba stenhårt med alla kvalitetsaspekterna och bli både effektivare och mer tillgängligt. Ett tungt ansvar för detta vilar nu på Regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) ”, säger Lena Celion (M), regionråd i opposition på Gotland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)