lördag, december 29, 2012

Bister arbetsmarknad för unga med Socialdemokraterna

Insändare av riksdagsman Gunnar Axén (M) och mig publicerad i dagens GA:

Med Socialdemokraternas förslag om höjd arbetsgivaravgift för unga riskerar var tionde ung anställd att bli av med sitt jobb. Detta då förslaget innebär ökade lönekostnader med 84 miljoner kronor för företagen på Gotland. En sådan politik är inte rättvis mot dem som söker jobb och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

I tider av ekonomisk oro måste länder i vår närhet höja skatterna och genomföra nedskärningar i välfärden. I Sverige ser situationen annorlunda ut då både tillväxt och sysselsättning utvecklas bättre än i övriga EU i stort. Alliansregeringen har nu fått igenom budgeten för 2013 som fortsätter stimulera svensk ekonomi på ett fördelaktigt sätt då förslagen fokuserar på att skapa fler jobb.

Blir det billigare att anställa får fler arbetsgivare chansen att utöka sin verksamhet och fler människor får möjlighet att delta i en arbetsgemenskap. Därför har regeringen halverat arbetsgivaravgifterna för att anställa någon under 26 år så att fler ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

En tredjedel av de ungdomar som finns ute på dagens arbetsmarknad arbetar i restaurangbranschen. Genom momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster blir kostnaderna för dessa arbetsgivare lägre och de får möjlighet att anställa fler – vilket med största sannolikhet är unga personer.

Socialdemokraterna vill helt slå undan dessa jobbskapande förutsättningar och utsätter i stället arbetsgivarna för en kostnadschock genom kraftiga skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder som läggs på jobb och företagande.

Trots att socialdemokratiska företrädare inte har besvarat hur ökade kostnader för att anställa unga kan leda till fler jobb så föreslår S ännu en gång höjda arbetsgivaravgifter för unga. Genom restaurangmomshöjningen och arbetsgivaravgiftsdubbleringen hotas mellan 15 000-20 000 jobb i landet som helhet. Är S beredda att ta ansvar för en sådan politik?

Mot detta står regeringens riktade ungdomsjobbssatsningar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor mellan 2013-2016. Utöver detta görs satsningar på olika former av utbildning och studiemotiverande insatser vilka har stort fokus på lärlings- och yrkesutbildningar. Allt för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler människor ska kunna bidra i arbetslivet.

torsdag, december 20, 2012

Julhälsning i en tid av utmaningar

Året går mot sitt slut, de sista mötena hålls i dagarna på Visborg om sådant som på olika sätt påverkar gotlänningarna framöver. Frågorna är av många olika slag, och tack vare bra mediebevakning får ni runt om på ön väldigt snabbt information och kan följa med i det som sker. Vi har naturligtvis färjetrafiken som den stora viktiga framtidsfrågan, men också arbetsmarknadsläget, ekonomiska problem i våra politiska nämnder, sjunkande resultat i skolorna, elavbrott, många chefsbyten på kort tid och mycket annat. Men det finns också massor av glädjeämnen under en normal arbetsvecka.

Sista veckan har också varit extra intensiv med både Regionfullmäktige och Regionstyrelse. På fullmäktigemötet blev den stora frågan återigen hur majoriteten kan prioritera ett nytt naturreservat i orörd mark på Södra Hällarna, så när som på militärens övningar i området, för minst 4 miljoner kronor. Till det kommer dessutom de årliga skötselkostnader som vida kommer att överstiga de 300 000 kronor man beräknat per år. Med den skötselplan som de lagt fram kunde vi i Alliansen direkt peka på undermåliga ekonomiska konsekvensanalyser. Därmed kunde vi i Alliansen bromsa och återremittera planen, och ärendet återkommer istället till fullmäktige under våren.

I Regionstyrelsen har vi ofta många ärenden vi är överens om, eftersom de behandlats i arbetsutskott, och vi diskuterar fram gemensamma lösningar. Men allt är inte lika enkelt. Åtminstone två frågor väckte oenighet på RS där moderaterna och folkpartiet höll gemensam linje och voterade. Den ena gällde en fastighetsförsäljning där vi anser att våra gemensamt ägda fastigheter ska säljas till bästa pris på öppna marknaden. Den andra gällde oenighet om behovet av aortascreening. Jag kan bara konstatera att kostnaderna för ett enda fall, vida kan överstiga kostnaderna att screena alla 65-åriga män varje år. Förekomsten är absolut vanligast bland män, men därutöver utförs naturligtvis ändå undersökningar vid bedömd risk av båda könen. Båda voteringarna slutade 11-4. Men vi återkommer i debatten i fullmäktige, var så säkra!

Nu ser jag fram emot sköna helger här hemma på Gotland, och jag hoppas vintervädret blir bra så vi kan vistas utomhus, kanske med skidor eller skridskor på. Det gäller att ta vara på dygnets ljusa timmar, och sätta fart på all den energi den goda julmaten ger. Vi ska också tänka också på våra nära och kära, och andra som finns omkring oss, gärna med en liten hälsning så här i juletider! Jag vill därför avsluta med att önska alla vänner och läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

onsdag, december 19, 2012

Viktigt att vi känner oss trygga på Gotland

Insändare i dagens GA från Margareta Persson (M) och mig:

Att göra Sverige och Gotland tryggare att leva och bo i är ett av Alliansens viktigaste vallöften, på många områden. Vi har redan gjort många satsningar på rättsområdet. Poliserna har blivit fler, rättsväsendet har tillförts historiska anslagsökningar och vi har tagit krafttag mot den grova organiserade brottsligheten. Vi kan redan nu se att satsningarna gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning anser fler att de känner sig tryggare nu än för några år sedan. Förtroendet för polisen, kriminalvården och domstolarna har ökat.

Detta är en glädjande utveckling, men mer behöver göras. Andelen brott som inte klaras upp är fortfarande för hög, inte minst när det gäller t ex inbrott och stölder. Denna typ av brottslighet är mycket kränkande för den som drabbas och om få brott klaras upp riskerar det att skada förtroendet för rättsväsendet. Och brottslighet och otrygghet ser vi tyvärr också på Gotland. Nu i jultider befarar vi en ökning av snatterier, fickstölder och kortbedrägerier.

Det är också viktigt att markera att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet. Därför är moderaterna beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff istället för att friges villkorligt.

För att fler brott ska klaras upp måste polisen i högre grad utreda dessa brott. Polisen står inför organisationsförändringar som bland annat syftar till att göra arbetet mer effektivt. Det är t ex glädjande att gotlandspolisen nu också finns på sociala medier såsom facebook, och kan få tips och information om vad som händer den vägen. Vi tror det är en viktig trygghetsskapande del i polisarbetet, liksom synligheten i samhället och fler kontroller av nykterhet i trafiken runt om på ön bland annat.

Att öka tryggheten är fortsatt en stor utmaning. Det är därför viktigt att det finns tillgång till stöd såsom skyddat boende, stöd och rådgivning via telefonjour för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor per år utsätts för någon form av partnervåld. För dessa kvinnor präglas livet av oro och rädsla, för både dem själva och deras barn. Det kan vi inte acceptera.

Alliansregeringen har satsat mer pengar än någonsin på att bekämpa våld i nära relationer. Både genom förbättrat skydd och stöd för de utsatta, straffskärpning och med bättre kunskap hos dem som möter våldsutsatta kvinnor. Inte minst har det förebyggande arbetet fått ökade resurser och Alliansregeringen har även stärkt resurserna till landets kvinnojourer som gör ovärderliga insatser. Men mycket återstår innan varje kvinna och man kan komma hem och känna sig trygga. Därför är arbetet med att förhindra våld i nära relationer fortsatt en prioriterad fråga.

söndag, december 16, 2012

Årets Bad- och idrottsmässa (IDA) i Göteborg 2012-11-20 --22

Mitt anförande som repr för Sveriges Kommuner och Landsting vid  mässan (SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige)

Eftersom vi i SKL ser att idrottens behov och kraven ökar, liksom krav på ordning, säkerhet och medias krav, har vi generellt i landet behov av en närmare dialog med arenaägare och elitidrotten. Kommunsektorns ekonomi är hårt ansträngd, och välfärdens framtida finansiering blir en gigantisk utmaning. Och kommuner, landsting och regioner är redan idag tillsammans svensk idrotts största finansiärer.

Kommunernas eget behov handlar mer om lokaler och platser där skolan kan ha lektioner, äldre kan utöva fysisk aktivitet och ge ökad delaktighet till funktionsnedsatta så att alla invånare får möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation i föreningsform eller spontanidrott. Kommunerna har ett prioriterat ansvar att uppfylla skolans mål och bidra till ett hälsosamt beteende hos barn och unga. Liksom också bidra till jämställdhet och integration.

Idrotten bidrar med många värden i dagens samhälle och det anser vi i SKL ska vi både uppskatta bättre och värna, men också visa på utvecklingsbehov. I det kommunala perspektivet kan vi se stora samhällsvinster för folkhälsan när människor motionerar mera och tar ansvar för sin egen hälsa.

Vi kan också se att den bidrar med fostran och meningsfulla fritidsaktiviteter för många unga. Särskilt roligt är det att se alla samverkansformer som uppstår när skolor och idrottsföreningar samarbetar för det barnens bästa. Breddidrotten är därför prioriterad i kommunerna.

Idrotten är också den största folkrörelsen i landet – och av stor betydelse för att öka intresset för fysisk aktivitet och främja folkhälsan.

Idag byggs stora arenor runt om i landet som i olika hög grad finansieras av kommunerna. Det är ofta anläggningar för elitidrott, men som också kan användas för motionsidrott och andra arrangemang.

Det vi nu sett är att våra medlemskommuner har fått problem med kostnadsdrivande krav från specialidrotten på befintliga hallar. Många av kraven är av enklare slag och kan åtgärdas direkt, medan andra är stora och kostsamma. De måste hanteras i en offentlig, politisk budgetprocess som tar lång tid. Då handlar det om pengar som måste prioriteras, eller som kanske inte ens finns. Bristen på pengar kan resultera i att ett lag inte kan gå upp i sin serie, eller tvingas spela hemmamatcher någon annanstans.

Vi menar därför att nya förändringar och krav måste kostnadsberäknas och att elitidrotten måste bära en större del av sina egna kostnader.

Kommunernas stöd har historiskt handlat om att ge grundförutsättningar, gymnastiksalar, enklare idrottshallar, löpspår osv. - inte bygga elitarenor, vilket dykt upp senare år. Det stora dilemmat uppstår när klubbar hamnar i elitserien och kraven ökar. Det är olyckligt om kommuner inte kan uppfylla det pga svag ekonomi – vi ser ett ömsesidigt värde att söka finna gemensamma lösningar, men att klubbarna själva måste ta kostnadsökningarna för t ex krav från TV-bolag.

SKL skriver inga kommuner på näsan, varje kommun fattar naturligtvis beslut utifrån sina egna förutsättningar, men i vårt arbete inom SKL ser vi behovet att ta fram vägledande principer som utgångspunkter för att vägleda aktörerna i gränsdragningen mellan de arenaägande kommunernas och elitidrottens ansvar:

Finansieringsprincipens grunder bör gälla för den arenabaserade elitidrotten

Dvs att kostnader för regeländringar och andra krav från elitidrotten ska finansieras av idrotten.

I vårt förhållande till staten används begreppet då vi inte tycker att kommunerna ska behöva prioritera bort annan kärnverksamhet eller höja skatten för att finansiera nya statliga uppgifter. Då ska naturligtvis mervärden också inräknas som kan tillföra kommunerna resurser och nya jobb, t ex.

Ömsesidig relation

Vi behöver också bättre förstå varandras förutsättningar och hitta samförståndslösningar. Idrotten kan naturligtvis begära olika förändringar och förbättringar, men det är slutligt arenaägaren som beslutar om medverkan.

Ekonomiska analyser, kostnadskalkyler och utredningsunderlag

Idrotten behöver också redovisa behov med konsekvensanalyser av ekonomisk och miljömässiga påverkan på sina efterfrågade förändringar. Det är också viktigt att man gemensamt arbetar fram modeller för finansieringslösningar. Vis ser också positivt på att näringsliv och lokala initiativ investerar i nya anläggningar, vilket är ett vanligt inslag idag.

Här tar jag upp ett intressant projekt med Ishall i Slite på Gotland, samarbete med IK Graip, näringsliv, privata finansiärer, region Gotland, EU-projekt m fl. Intressant miljömässigt, då överskottsvärme från Cementa används för att kyla isen, och samlokalisering med konstgräsplan och Idrottshall, för bättre utnyttjande året runt.

Framförhållning och reella förutsättningar för förberedelser och förändringsarbete

Det är viktigt att idrotten i god tid framför sina önskemål och krav. Ofta går det inte att göra större förändringar i kommunens budget inom innevarande budgetår, som också är kalenderåret. Det är de planeringsförutsättningarna man normal jobbar efter i alla kommunal verksamhet.