Hästhållningen viktig för Gotlands landsbygd

Artikel införd i gotlandsmedia av mig och Lena Simonsson (M):

En nyligen släppt rapport från Jordbruksverket visar på många olika fördelar av hästhållningen och dess inriktningar för sysselsättningen, samt positiva bieffekter i övriga samhället, inte minst som t ex kultur- och fritidsaktiviteter för många barn och ungdomar. Mer än var tredje tillfrågad i rapporten ser positivt på utvecklingen för sin verksamhet. Det tycker vi är väldigt goda nyheter för Gotland och alla som ägnar sig åt ridsport och hästhållning här på ön.

Eftersom Gotland är landets hästtätaste län med sina cirka 10 300 hästar, är hästhållningen redan idag en viktig näring för den gotländska landsbygden. Över 300 jobb finns på ön idag inom hästnäringen, och den ger över 100 miljoner kronor i skatteintäkter. Hästaktiviteter utövas över hela Gotland, och enligt rapporten har hästnäringen en mycket stor utvecklingspotential, vilket skulle gynna den gotländska landsbygden och förutsättningarna att bo och arbeta på hela ön. Och det är ju en synnerligen aktuell fråga nu i dagarna. Hästarnas betydelse här på ön följs nu också upp i Radio Gotland i programmet Radioarken.

Ungefär en tredjedel av dem som har hästar bedriver också någon form av näringsverksamhet. Det kan handla om avel och uppfödning, men också ridskolor och turismverksamhet i form av turridning, ridläger, för att inte tala om verksamheten kring trav och tävlingsridning. Även kryssningsresenärer efterfrågar idag denna typ av rekreation, och det skulle kunna erbjudas vid kryssningsbesöken i Visby.

Det handlar också om försäljning av varor och tjänster, till exempel ridutrustning, foder, transportfordon, liksom veterinärtjänster, nya rehabformer och uthyrning av stallplatser. Men det kan lika gärna handla om att vara med vid russläppet på Lojsta hed, åka dit och försöka få syn på dessa hästar i frihet, gå på Visbytravet, se på ridtävlingar eller besöka något Tornerspel under sommaren.

Hästsport engagerar både män och kvinnor. En jämn fördelning av män/kvinnor finns inom trav och galopp, medan vi kan se något fler kvinnliga utövare i ridskolor och turridningsföretag. Idag finns ett 20-tal företag inom näringen och den bedöms ganska snart kunna mer än dubbleras. Dessa verksamheter är redan idag besöksanledning för många, men skulle kunna utvecklas ännu mer, inte minst i samband med det arbete som görs för att få till stånd ett Hästcentrum på Gotland. Det finns också goda möjligheter här att bidra till den säsongsförlängning vi vill ha i besöksnäringen. Därför har vi all anledning att uppmärksamma de förutsättningar för öns tillväxt, som finns inom hästnäringen i Sveriges hästtätaste län.

Så kan Gotlands skola bli bättre

Artikel i GT/GA från Simon Härenstam (M)och mig om förslaget om skolförändringar:

Målet med vår skola på Gotland måste alltid vara att alla barn oavsett vilken skola de går i ska få en utbildning med hög kvalitet och den hjälp de behöver för att nå målen.

I detta ingår också att se till att skolorganisationen har en bra spridning på ön och att den samspelar med övrig regional utveckling. Vid den översyn som vi gjorde av skolorganisationen förra mandatperioden, var dialogen mycket bredare, informationen före och under dialogen var massiv, och när besluten slutligen togs tog vi stor hänsyn till en god spridning av skolor över hela ön.

Vi anser att reformen om lärarlegitimation som Alliansen genomfört är riktig. Det handlar om att alla barn har rätt till behöriga lärare i ALLA gotländska skolor! Frågan borde inte bara handla om VAR skolan ska ligga utan VAD skolan gör och HUR vi får bästa möjliga skola. Resurser måste satsas på IT som ligger ljusår efter i samtliga skolor.

Kommande besparingar innebär att tillgången på specialpedagoger, extra resurser samt barn- och elevhälsa begränsas och att de resurser som finns tunnas ut, om inga åtgärder görs.

Vi har stor förståelse för att dialogen väcker mycket känslor och skapar oro för framtiden. Men vi är övertygade om att det måste ske en förändring som säkerställer en långsiktig planering vilket är helt avgörande för en bättre skola på Gotland, som behöver ges möjligheter att använda sina resurser på bästa möjliga sätt. Vår förhoppning är att majoriteten ska ha det regionala helhetsgrepp och politiska mod som krävs för att genomföra nödvändiga reformer. Men med tanke på hur året som gått tvivlar vi starkt på att det kommer genomföras fullt ut.

Den rödgröna majoritetens politik verkar mest handla om att låtsas som att någon annan bestämmer och skylla på en regering som enligt internationella bedömningar har drivit en utmärkt politik som stärkt Sverige när övriga länder i Europa har mycket stora problem.

Om inte de rödgröna tar sitt ansvar kommer det innebära flera år av kraftigt minskade resurser till eleverna och personalminskningar samt att de problem den gotländska skolan har förvärras och överlåts till framtiden.

Skolan handlar ju om våra barns rätt till en utbildning med hög kvalitét och möjligheten att ge dem det stöd de behöver för att nå skolans mål.

Vi anser därför att det är mycket viktigt att alla möjligheter (inklusive nya IT-lösningar, utvecklande av skolorganisationen och nya arbetssätt) utreds för att se över möjligheten att bedriva undervisning även i mindre skolenheter. Fler skolor som har samma rektor och samma budget underlättar vid fördelningen av resurser och personal mellan skolorna. Därför är det viktigt att det nu ska genomföras en översyn av rektorsorganisationen.

Vi tycker också att det regionala stödet ska ändras så att det går till de små skolorna direkt från regionstyrelsen, för att inte bidra till en ökad konflikt stad/land samt att det inte tar resurser från andra elever på Gotland.