Under förra veckan var jag på flera mycket givande och intressanta möten och föredragningar .
På tisdagskvällen anordnade LRF ett möte i Vänge bygdegård om framtiden för den gotländska livsmedelsproduktionen. Vi var flera moderater närvarande, och för oss är det väldigt givande att få vara med och höra om hur näringen jobbar vidare och ser på framtiden . I den efterföljande debatten framförde många att det behövs mer gemensamma och nationella insatser för att få avsättning för de produkter som produceras här och i övriga landet. Men vi kan också undersöka vilka möjligheter som finns att följa LOU och ändå kunna upphandla en stor del gotländskt. Här tror jag det finns mer att göra framöver.
Vid torsdagens januariberedning i SKL (Sveriges kommuner och landsting) i Stockholm redovisade utredaren Anna Ekström, SACO, flera rapporter om jämställdhet i skolan. Hon avfärdade totalt de kortsiktiga projektarbeten som förekommer, och poängterade att tänket skall finnas med hela tiden och i den ordinarie verksamheten. Precis som i allt skolarbete är det lärare och rektor som har ansvaret. Vad som görs i hemmet påverkar naturligtvis också attityderna under uppväxten. Mycket har hänt, men mycket är fortfarande ganska opåverkat.
T ex refererade hon till en rapport om pojkars lägre skolresultat. Det finns inga vetenskapliga bevis för någon skillnad i begåvning eller intelligens mellan könen. Snarare handlar det om pojkars mognad och att de i högre grad tillåts misslyckas. Ofta utvecklas en anti-pluggnorm hos pojkar, och så länge man klarar skolan bara genom att ha lätt för sig går det bra, men sen kan det gå snett. Som förälder skulle hon önska att man berättar för sina söner (vid låga resultat på prov och betyg) att skolan är jobbig och man måste anstränga sig, och att det inte finns några genvägar. Döttrars goda resultat ska man berömma, men med måtta och även visa flickorna på att det också finns annat som är roligt och bra för deras utveckling (musik, idrott osv.) och göra saker tillsamman.
Andra skillnader som togs upp är den psykiska hälsan, risken att pojkar överdiagnosticeras beträffande skolproblematik och hur olika gymnasievalen faller ut. Ofta tas det upp som ett problem att så få flickor väljer praktiska program med teknikinriktning, men mera sällan att pojkar är underrepresenterade på omvårdnads och barn- och fritidsprogram. Däremot börjar det nu bli en tydlig dominans av kvinnliga studenter på många så kallade statusprogram på universitet och högskolor (för jurister, läkare, tandläkare och veterinärer t ex) medan det på civilingenjörsutbildningarna fortfarande är stor manlig dominans.
När jag på fredagen blev inbjuden till Högskolan på Gotlands installation av nya professorer var situationen den motsatta. Sex män invigdes förutom dem som redan finns på högskolan. Nu kan man inte kräva att bara kvinnor ska installeras, men däremot motiveras till att satsa på det hårda arbete som krävs för detta, med forskning och studier i den akademiska världen. Det alltså en fråga som måste prioriteras och lyftas, så att fler kvinnor väljer den banan och får besätta dessa stolar. Högskolan delade fördenskull också ut tre resestipendier till kvinnliga forskare, samt belönade de tre ”pojkar” som upptäckte Lummelundagrottorna, och en kvinnlig författare av gotländsk skolhistoria. Den högtidliga invigningen föregicks av seminarier med de sex forskarna, samt en gemensam högtidlig avslutning på kvällen. Högskolan på Gotland är viktig och ger öns samhällsliv värdefull kompetens på många olika områden.
