Flumskola eller kunskapsskola (2)

I en pågående insändardebatt om skolan svarade Margareta Pålsson och jag på en replik från Meit Fohlin (S) på följande sätt:

"Svenska elevers kunskaper faller och det har de gjort sedan 90-talet. Sverige är ett litet, exportberoende land och för vår försörjning tvingas våra studenter konkurrera med hela världens studenter. Då måste de vara bra! Men de är inte bra tillräckligt och en anledning är den skolpolitik som den förra regeringen drev under 12 års tid och som nu även ledande socialdemokrater tagit avstånd från.
Meit Fohlin påstår att vi inkompetensförklarar en hel lärarkår. Det gör vi inte alls! Vi har många mycket duktiga lärare i Sverige, men de har erbjudits alldeles för lite fortbildning och på senare tid har de dessutom fått en dålig grundutbildning. Thomas Östros lärarutbildningsreform från 2001 har lett till att de duktigaste studenterna inte längre söker läraryrket och att lärarna inte är tillräckligt utbildade för de problem de ställs inför i skolan. Därför investerar Regeringen 3,6 miljarder kronor på lärarnas kompetensutveckling. Satsningen innebär att 30 000 behöriga lärare får vidareutbilda sig på högskolan. En miljard satsas på bland annat kompletterande utbildning för obehöriga lärare och rektorsutbildning.
Men det är riksdagspolitikerna som beslutar om utbildning, läroplan, kursplaner, nationella prov, betyg och timplaner och de besluten gör stor skillnad i det praktiska hantverket.
Fohlin sågar idén med nationella prov eftersom de bara mäter kunskap vid ett tillfälle. Problemet var, att barnen gick alltför många år i grundskolan innan det sattes på pränt att vissa inte kunde läsa, skriva eller räkna. Och de fick inte den hjälp de behövde! Vidare menar hon att faktakunskap inte är allt. Visst har hon rätt att kunskap måste vara mer än så. Men alla hus byggs från grunden. Åsikter och kritiskt tänkande utan grundläggande kunskapsbas är verkligen inte mycket att ha. För när en person inte känner till bakgrunden till ett problem eller en konflikt är personens åsikter i frågan ganska ointressanta, eller hur?
Alliansregeringen har infört nationella prov redan i årskurs tre och gjort dem obligatoriska i årskurs fem. De elever som inte uppnår målen, ges i den nya skollagen rätt att få hjälp. Dessutom har vi gett skolorna en läsa-skriva-räkna satsning för de första årskurserna. Den nya myndigheten Skolinspektionen ansvarar för tillsyn och kontroll av samtliga Sveriges skolor. Regeringen har fördubblat tillsynen och gett myndigheten en mängd verktyg att arbeta med för att kontrollera att skolor lever upp till kraven, och de kommer snart till Gotland igen för att granska hur vi sköter kunskapsuppdraget på Gotland vilket vi uppskattar.
I nästa vecka kommer också den nya skollagen, den skollag som den socialdemokratiska regeringen inte lyckades få fram på två mandatperioder.Meit Fohlin är emot Alliansens politik och angriper därför allt vad betyg, prov och kunskapsfokus heter. Socialdemokraterna verkade för några år sedan närma sig vår skolpolitik i och med att Mona Sahlin öppnade upp för både tidigare betyg och nationella prov. Men Meit Fohlins debattartikel visar att inget har hänt. Det är samma gamla skola som förespråkas.
En röst på socialdemokraterna är också en röst på Lars Ohly och vänsterns kunskapssyn med nej till betyg, läxor och nationella prov.Valet kan inte bli tydligare; En röst på socialdemokraterna är en röst för flumskolan medan en röst på moderaterna är en röst för kunskap."
Margareta Pålsson (m) Riksdagsledamot från Åstorp, skolpolitisk talesperson
Lena Celion (m) Kommunalråd Gotland