Nystart för gymnasiet

I måndags presenterades Gymnasieutredningen, den statliga utredning som letts av Anita Ferm med uppdraget att se över gymnasieskolan. Det finns flera anledningar till varför det behövs en ny gymnasieskola:
Det är idag väldigt många avhopp från de yrkesinriktade programmen.
Eleverna ”taktikläser” kurser som är lätta istället för att välja de lite svårare mer teoretiska kurserna.
Individuella programmet, vars syfte är att hjälpa elever utan behörighet att komma in på ett nationellt program, är snart det största programmet i gymnasieskolan.
Det är endast tre av fyra elever som slutför sin treåriga gymnasieskola inom fyra år. 1996 var den siffran 10 %, idag är det alltså 25 %.

Den socialdemokratiska skolpolitiken har under de senaste 12 år skapat en utslagningsmaskin av sällan skådat slag. Alla elever ska pressas genom samma mall, oavsett förutsättningar. De elever som inte passar in i mallen slås ut och får lämna gymnasiet med ofullständiga betyg. För socialdemokraterna är detta tydligen godtagbart. För oss moderater och våra alliansvänner är det oacceptabelt.

Gymnasieutredningen innehåller en rad nya förslag. Gymnasieskolan föreslås blir uppdelad i högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildning. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet, genom aktiva val, för de elever som väljer yrkesprogram och lärlingsutbildning att få grundläggande högskolebehörighet.

Behörighetskraven till gymnasiet föreslås höjas. För att bli behörig att gå på gymnasiets yrkesprogram måste man ha godkänt i minst åtta ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt i minst tolv ämnen av normalt 16. Det individuella programmet föreslås avskaffas, för att istället ersättas med ett extra skolår i grundskolan.

Kraven för att examineras från gymnasieskolan föreslås också öka. Det kommer att krävas betyg på 2500 poäng, varav godkänt (eller högre) på minst 2250 poäng samt godkänd examensuppgift för att lämna gymnasieskolan.

Tre utgångspunkter som varit viktiga för utredningen är elevens rätt till en god utbildning, förtydligat ansvar, struktur och regelverk, samt ökad samverkan mellan skola och näringsliv/högskola. Alla dessa förändringar är bra och nödvändiga och det ger den svenska gymnasieskolan en välbehövlig nystart.

Efter 40 år får vi tillbaka den examen som Olof Palme avskaffade. Det behövs som en kvalitetsstämpel på att man tillgodogjort sig hela utbildningen. Att kursbetygen blir kvar och ämnesbetyg inte införs är också bra. Kursbetygen fungerar ganska väl och med fler steg i betygsskalan försvinner den orättvisa som många elever upplever idag.

(Artikel publicerad i gotländska media av mig bl a))