I förra veckan inbjöd socialminister Göran Hägglund (kd) förtroendevalda från allianspartierna (m, c, fp, kd) ute i landsting och regioner till en Vårdpolitisk konferens i riksdagen. Flera representanter från Gotland deltog, bland andra Margereta Persson och jag själv, och socialministern höll själv i mötet större delen av dagen.
Dagen ägnades åt överläggningar om vårdens utmaningar, alliansens prioriteringar och hur vi förstärker samarbetet mellan den regionala och nationella nivån, med exempel både från riksdagen och från representanter för sjukvården runt om i landet.
Vi kunde konstatera att även i socialdepartementet har det jobbats för högtryck med alliansens vallöften. 8 av 10 av dem är redan uppfyllda, och nya reformer processa hela tiden. Några av dem som redan genomförts handlar om tandvården med en dubblering av satsningarna, psykiatrin, vårdval, ersättningsetableringar, mångfaldssatsningar, och mycket mera. Dessutom öppnar man upp apoteksmonopolet, ökar tillgängligheten, ser över skador i vården och mycket mer.
Vi har också stora förhoppningar på den utredning om patientens rätt i vården som Toivo Heinsoo leder. Där lyfts människors behov och inflytande på sin vård fram. Heinsoo menar att vårdval och vårdgaranti är medel som behövs för att förbättra vården. Genomförandet sker under våren 2009.
Bland de många goda exempel från landet runt, fanns även ett gotländskt tema. Veronica Hermann från PEV (planeringsenheten vård) på Visby lasarett höll ett mycket uppskattat föredrag om hur man jobbar med tillgängligheten på de opererande enheterna på lasarettet. Arbetet startade för några år sedan och har resulterat i att den gotländska vårdkön kraftigt minskat. Samverkan kring hur man utnyttjar operationssalar och personal, uppföljning av väntande patienter och kontakt med dessa tas regelbundet, för att få en mer säker och effektiv vård. Vidare har PEV ansvar för att planera helikoptertransporter och hur helikoptern ska utnyttjas i enlighet med policyn.
Det märks väldigt tydligt att regeringen har beslutskraft och vilja att genomföra de förändringar våra allianspartier gick till val på. Som moderater gläder vi oss extra mycket åt att patienten så tydligt sätts i centrum, både genom kvalitetsarbetet med tillgänglighet och valfrihet och en rättvis vård.
tisdag, oktober 28, 2008
torsdag, oktober 23, 2008
Kom och bo på Gotland!
För att Gotland ska kunna öka sin tillväxt behöver vi få många nya invånare. Det görs insatser på alla nivåer för att Gotland ska vara en naturlig plats att flytta till, t ex genom vårt visions- och varumärkesarbete. Det ska vara ett alternativ när man vill bo någonstans där utveckling och natur och kultur går hand i hand. En del av dessa nya måste vara hitflyttare som av olika skäl vill leva och bo på Gotland. Vi vill naturligtvis att både unga och barnfamiljer, såväl som äldre ser Gotland som ett självklart val!
I en artikel i Dagens Samhälle (nr 32 –08), som ges ut av SKL (Sveriges kommuner och landsting), har man tittat på vilka kommuner seniorer/55+ väljer att bosätta sig i och varför. Under perioden 2005-2007 valde 246 personer mellan 55-69 år att flytta till Gotland. Det gör oss till den 6:e toppkommunen efter förstaplacerade Norrtälje, som fick 565 inflyttare! Man lämnar storstäder och väljer sommaridyller!
Favoritkommunerna ser ut så här:
-Högst 60 000 invånare
-Kustnära
-Söder om Dalälven
-Låg skatt
-Borgerligt styre
-Gärna bekvämt avstånd till Storstadsregion
Jag noterar tacksamt att Gotland uppfyller de flesta kraven och vi har borgerligt styre. Ön har rätt storlek, vi har kust runt hela ön (ganska naturligt för en ö), vi har nära till Stockholm och vi ökar dessutom vårt bostadsbyggande längs våra kuster. När det gäller skatten finns en del att göra, även om alliansen på riksplanet har gjort stora förbättringar, och alliansen på Gotland har påbörjat ”skattesänkarresan”.
De seniorboenden som engagerade seniorer gemensamt planerar och bygger kooperativt bl a i Slite, passar utmärkt in i målbilden om fler invånare. Eftersom de som flyttar in i lägenheterna måste vara skrivna på Gotland för att bo där, så innebär det att de fastlänningar som står på deras kölista också skriver sig här. Många bofasta lämnar över egna villor och lägenheter till andra bostadssökande på orten.
Men skulle det då löna sig ekonomiskt för kommunen att locka hit fler äldre? Enligt ekonomen Björn Sundström på SKL är det en bra affär; för genom det nationella utjämningssystemet får kommunen mer i bidrag än det kostar. Det blir också ett ökat skatteunderlag, fler som rör sig i samhället och handlar i affärerna och många andra positiva bieffekter, bl a på arbetsmarknaden. Välkomna till Gotland!
I en artikel i Dagens Samhälle (nr 32 –08), som ges ut av SKL (Sveriges kommuner och landsting), har man tittat på vilka kommuner seniorer/55+ väljer att bosätta sig i och varför. Under perioden 2005-2007 valde 246 personer mellan 55-69 år att flytta till Gotland. Det gör oss till den 6:e toppkommunen efter förstaplacerade Norrtälje, som fick 565 inflyttare! Man lämnar storstäder och väljer sommaridyller!
Favoritkommunerna ser ut så här:
-Högst 60 000 invånare
-Kustnära
-Söder om Dalälven
-Låg skatt
-Borgerligt styre
-Gärna bekvämt avstånd till Storstadsregion
Jag noterar tacksamt att Gotland uppfyller de flesta kraven och vi har borgerligt styre. Ön har rätt storlek, vi har kust runt hela ön (ganska naturligt för en ö), vi har nära till Stockholm och vi ökar dessutom vårt bostadsbyggande längs våra kuster. När det gäller skatten finns en del att göra, även om alliansen på riksplanet har gjort stora förbättringar, och alliansen på Gotland har påbörjat ”skattesänkarresan”.
De seniorboenden som engagerade seniorer gemensamt planerar och bygger kooperativt bl a i Slite, passar utmärkt in i målbilden om fler invånare. Eftersom de som flyttar in i lägenheterna måste vara skrivna på Gotland för att bo där, så innebär det att de fastlänningar som står på deras kölista också skriver sig här. Många bofasta lämnar över egna villor och lägenheter till andra bostadssökande på orten.
Men skulle det då löna sig ekonomiskt för kommunen att locka hit fler äldre? Enligt ekonomen Björn Sundström på SKL är det en bra affär; för genom det nationella utjämningssystemet får kommunen mer i bidrag än det kostar. Det blir också ett ökat skatteunderlag, fler som rör sig i samhället och handlar i affärerna och många andra positiva bieffekter, bl a på arbetsmarknaden. Välkomna till Gotland!
fredag, september 19, 2008
Framgångsrika skolor
Jag har alltid tyckt det varit roligt att jobba med skolfrågor – oavsett vilken del av systemet jag funnits i. Det handlar ju om våra barn och vår framtid! Vi i skolan har ju hela spannet – från de små mysiga ettåringarna till de vuxna som av olika skäl behöver utbilda sig. Visst är det en förmån att få ägna sig åt detta som är så viktigt för människor vardag.
I den roll jag har idag kan jag påverka, och det är politikens uppgift. Det är också väldigt nyttigt att ha en hel del egen erfarenhet och förstå vad som händer, eftersom jag också jobbat i skolan länge. Förtroendevalda ska jobba med VAD-frågor i första hand, och förvaltningen för skolan har hand om HUR-frågorna.
I BUN ska vi ha ett helhetsansvar för kommunens skattefinansierade utbildning, men vi är också styrelse för den egna verksamheten. Vår budget är den samlade resurs som KF satsar för att gotländska barn, ungdomar och vuxna ska få en utbildning av hög kvalitet på Gotland. Man kan därför säga att vi är både utförare och upphandlare, men så har Gotlands kommun valt att styra nämnderna. Så ser det ut även i SON och HSN.
Det som är viktigt och som jag vill verka för är att alla våra skolor ska vara framgångsrika skolor och hålla en hög kvalitet och jag kommer därför noga att följa resultaten i skolorna genom Måttband, kvalitetsredovisningar och annan statistik, och också fråga efter åtgärder om jag inte ser förbättringar. Vi har fortfarande en bit till riksgenomsnitt på flera områden.
Jag hade som mål när jag tog på mig ordförandeskapet i BUN att höja resultaten på Gotland, och jag hade länge följt Finlands framgångar i skolsammanhang. Vad är det som gör att nästan alla finländska barn klarar skolan så bra? Vår strategi om Framgångsrika skolor är definitivt en framgångsfaktor!
När jag igår tittade på TV-programmet 9A –vad hände sen, och såg på intervjuerna av eleverna så kändes det så bra. Det är ju precis så här det ska vara – det är så ungdomarna ska få känna – hela tiden uppmuntrade och intalade att Du kan – du kan lyckas om du kämpar. Och det var så ungdomarna uttryckte sig. ”Det känns roligt när man lyckas”. Och de gillade verkligen sina lärare.
Och Stavros Luca, matteläraren från Rinkebyskolan, som varje år har elever i 9an med på rikstävlingar i matematik, trots att inte skolan ligger i ett s.k. högstatusområde. Eller Elisabeth Söörhus, legendarisk rektor i Hjulstaskolan, som har sommarskola för elever i 9an som vill bli godkända till gymnasiet, och samtidigt även en bonusklass för 15 elever i 8an som erbjuds spetsutbildning i vissa ämnen. för att de är väldigt duktiga.
När vi har barnen och eleverna i fokus, då får vi framgångsrika skolor!
I den roll jag har idag kan jag påverka, och det är politikens uppgift. Det är också väldigt nyttigt att ha en hel del egen erfarenhet och förstå vad som händer, eftersom jag också jobbat i skolan länge. Förtroendevalda ska jobba med VAD-frågor i första hand, och förvaltningen för skolan har hand om HUR-frågorna.
I BUN ska vi ha ett helhetsansvar för kommunens skattefinansierade utbildning, men vi är också styrelse för den egna verksamheten. Vår budget är den samlade resurs som KF satsar för att gotländska barn, ungdomar och vuxna ska få en utbildning av hög kvalitet på Gotland. Man kan därför säga att vi är både utförare och upphandlare, men så har Gotlands kommun valt att styra nämnderna. Så ser det ut även i SON och HSN.
Det som är viktigt och som jag vill verka för är att alla våra skolor ska vara framgångsrika skolor och hålla en hög kvalitet och jag kommer därför noga att följa resultaten i skolorna genom Måttband, kvalitetsredovisningar och annan statistik, och också fråga efter åtgärder om jag inte ser förbättringar. Vi har fortfarande en bit till riksgenomsnitt på flera områden.
Jag hade som mål när jag tog på mig ordförandeskapet i BUN att höja resultaten på Gotland, och jag hade länge följt Finlands framgångar i skolsammanhang. Vad är det som gör att nästan alla finländska barn klarar skolan så bra? Vår strategi om Framgångsrika skolor är definitivt en framgångsfaktor!
När jag igår tittade på TV-programmet 9A –vad hände sen, och såg på intervjuerna av eleverna så kändes det så bra. Det är ju precis så här det ska vara – det är så ungdomarna ska få känna – hela tiden uppmuntrade och intalade att Du kan – du kan lyckas om du kämpar. Och det var så ungdomarna uttryckte sig. ”Det känns roligt när man lyckas”. Och de gillade verkligen sina lärare.
Och Stavros Luca, matteläraren från Rinkebyskolan, som varje år har elever i 9an med på rikstävlingar i matematik, trots att inte skolan ligger i ett s.k. högstatusområde. Eller Elisabeth Söörhus, legendarisk rektor i Hjulstaskolan, som har sommarskola för elever i 9an som vill bli godkända till gymnasiet, och samtidigt även en bonusklass för 15 elever i 8an som erbjuds spetsutbildning i vissa ämnen. för att de är väldigt duktiga.
När vi har barnen och eleverna i fokus, då får vi framgångsrika skolor!
måndag, september 15, 2008
Aktuellt i skolan på Gotland
Alliansen på Gotland har lyft fram betydelsen av att skolorna arbetar med läroplanens mål och fokuserar på kunskapsuppdraget. ”Framgångsrika skolor” är en strategi vi jobbar utifrån. Nu börjar vi också se resultatförbättringar på väldigt många områden gentemot tidigare läsår! I de regelbundna uppföljningar som görs av BUN i ”Måttbandet” har resultaten förbättrats i åk 9 för läsåret 2007/2008, både betygspoäng och andel elever som är behöriga för gymnasieskolan. Även i åk 5 ser vi tydliga förbättringar. Andelen elever i femman som uppnått målen i alla tre kärnämnena - svenska, engelska, matematik - är 79%, ett bättre resultat än samtliga tre föregående läsår! Uppföljningar görs också av läsförmågan i ett schema för läsutveckling för olika åldrar, och även där syns klara förbättringar. Alla elever skall få möjlighet att lyckas i skolan, så nu gäller det att använda dessa uppgifter för att förbättra resultaten på fler skolor.
Som BUN-ordförande anser jag att det är nödvändigt att skolorna fortsätter att ha fokus på kunskapsuppdraget eftersom det är avgörande för hur eleverna lyckas i skolan.
Många gotlänningar har varit engagerade i skolmatsfrågan den senaste tiden. Inga politiska beslut har tagits om att dra mer på skolmaten, ändå har det blivit en politisk fråga i högsta grad. Säkert mycket för att mat är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Hemmet och föräldrarna står för huvuddelen av barnens matbehov, så jag önskar verkligen att alla barn får bra mat hemma också. Jag hoppas också att barnen äter skolmaten, och framför allt inte kastar så mycket mat som idag – tänk om just det kostar lika mycket pengar som vi nu saknar?!
Vi har ändå beslutat lägga 0,5 miljoner mer på skolmaten för att behålla frukt, grönsaker, mjölk och mjukt bröd. Eftersom skolmaten inte fått nya anslag på fyra år, hade vi redan förstärkt matbudgeten med 1,2 miljoner i år, så detta blir ett ytterligare tillskott för 2008.
Den gotländska skolmaten håller en bra standard, och vi anslår mer resurser än genomsnittet i riket numera, både när det gäller råvaror och portionspris. Vad gjorde egentligen oppositionen när de hade chansen?
BUN har genomfört enkäter om vårdnadsbidrag för 942 barn på Gotland på uppdrag av KS. Ungefär hälften av enkäterna besvarades och av dem var 143 positiva. Mer än hälften kan tänka sig max ett år med vårdnadsbidrag, den andra hälften upp till två år. Nu tror jag inte det kommer att handla om så många i slutänden. Jag har pratat med företrädare för många kommuner som redan infört detta, och i mindre kommuner handlar det om 10 – 20 barn max. Framförallt handlar det nog om att förlänga föräldraledigheten en tid, och varför skall inte föräldrar som inte väljer barnomsorg tidigt få del av föräldraförmåner – en förskoleplats kostade 2007 ca 150 000 på Gotland enligt SCB-statistiken.
Vi pratar hela tiden om barnens bästa, och att få tid med sina nya små barn är värdefullt!
Det är spännande tider även i ett riksperspektiv. Vi får signaler var och varannan dag om pengar som kommer oss i kommunerna till del. Förskolelyftet är den senaste: en satsning på fortbildning för förskollärare och barnskötare. Vi måste ta vara på den personal som finns i våra verksamheter, och det är bra att båda dessa grupper nu får del i satsningar på fortbildning! Nytt är också att Komvux på Gotland kommer att få ganska många miljoner, framför allt till mer yrkesinriktade utbildningar. Vi har redan tagit del av nya pengar till lärarlyft, skapande skola och satsningar på att lära fler barn läsa-skriva-räkna.
Jag tror det kommer mera som riktas till barn- och unga, för de är allas vår framtid!
Som BUN-ordförande anser jag att det är nödvändigt att skolorna fortsätter att ha fokus på kunskapsuppdraget eftersom det är avgörande för hur eleverna lyckas i skolan.
Många gotlänningar har varit engagerade i skolmatsfrågan den senaste tiden. Inga politiska beslut har tagits om att dra mer på skolmaten, ändå har det blivit en politisk fråga i högsta grad. Säkert mycket för att mat är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Hemmet och föräldrarna står för huvuddelen av barnens matbehov, så jag önskar verkligen att alla barn får bra mat hemma också. Jag hoppas också att barnen äter skolmaten, och framför allt inte kastar så mycket mat som idag – tänk om just det kostar lika mycket pengar som vi nu saknar?!
Vi har ändå beslutat lägga 0,5 miljoner mer på skolmaten för att behålla frukt, grönsaker, mjölk och mjukt bröd. Eftersom skolmaten inte fått nya anslag på fyra år, hade vi redan förstärkt matbudgeten med 1,2 miljoner i år, så detta blir ett ytterligare tillskott för 2008.
Den gotländska skolmaten håller en bra standard, och vi anslår mer resurser än genomsnittet i riket numera, både när det gäller råvaror och portionspris. Vad gjorde egentligen oppositionen när de hade chansen?
BUN har genomfört enkäter om vårdnadsbidrag för 942 barn på Gotland på uppdrag av KS. Ungefär hälften av enkäterna besvarades och av dem var 143 positiva. Mer än hälften kan tänka sig max ett år med vårdnadsbidrag, den andra hälften upp till två år. Nu tror jag inte det kommer att handla om så många i slutänden. Jag har pratat med företrädare för många kommuner som redan infört detta, och i mindre kommuner handlar det om 10 – 20 barn max. Framförallt handlar det nog om att förlänga föräldraledigheten en tid, och varför skall inte föräldrar som inte väljer barnomsorg tidigt få del av föräldraförmåner – en förskoleplats kostade 2007 ca 150 000 på Gotland enligt SCB-statistiken.
Vi pratar hela tiden om barnens bästa, och att få tid med sina nya små barn är värdefullt!
Det är spännande tider även i ett riksperspektiv. Vi får signaler var och varannan dag om pengar som kommer oss i kommunerna till del. Förskolelyftet är den senaste: en satsning på fortbildning för förskollärare och barnskötare. Vi måste ta vara på den personal som finns i våra verksamheter, och det är bra att båda dessa grupper nu får del i satsningar på fortbildning! Nytt är också att Komvux på Gotland kommer att få ganska många miljoner, framför allt till mer yrkesinriktade utbildningar. Vi har redan tagit del av nya pengar till lärarlyft, skapande skola och satsningar på att lära fler barn läsa-skriva-räkna.
Jag tror det kommer mera som riktas till barn- och unga, för de är allas vår framtid!
lördag, maj 10, 2008
Det ska va gôtt å leva....
Särskolans rikskonferens i Varberg 7-8 maj 2008 avslutades med att Gotland mottog stafetten att arrangera nästa års konferens, och jag höll följande slutanförande:
"Det ska va gôtt å leva...
… och det har varit temat för en fantastisk konferens. TACK Varberg!!
Här har verkligen varit Gött å leva under dessa innehållsrika dagar, och inte att förglömma, vid den fantastiska banketten i en underbar miljö.
När så många kloka, erfarna och viktiga skolmänniskor från hela landet kommer samman och får möta kunniga, erfarna föreläsare, politiker, debattörer, krönikörer, skådespelare, jag vet inte allt, så uppstår så mycket energier, så mycket ny kunskap.
När jag nu fått budkavlen från alla föregående rikskonferenser, för att ta den från västkust till östkust tar jag med mig mycket samlad kunskap men också mycket ansvar.
Under rubriken Vägar till kunskap kommer vi att göra allt, för att ni alla och helst ännu fler, om knappt ett år återigen ska få mötas, då på vår nya vackra konferensanläggning Wisby Strand vid havet i Almedalen i världsarvsstaden Visby.
Redan nu vill vi locka er med välkomnande bilder, dels från vår vackra ö men också från vår särskolverksamhet som vi är väldigt stolta över och gärna visar upp.
Som de professionella pedagoger ni är vet ni att Vi lär genom hela vår kropp, genom alla våra sinnen, i meningsfulla sammanhang.
Detta vill vi ska genomsyra dagarna i Visby i april 2009.
Än en gång TACK Varberg!
Än en gång, kära konferensdeltagare, välkomna till Visby, Gotland och 2009 års rikskonferens!!"
"Det ska va gôtt å leva...
… och det har varit temat för en fantastisk konferens. TACK Varberg!!
Här har verkligen varit Gött å leva under dessa innehållsrika dagar, och inte att förglömma, vid den fantastiska banketten i en underbar miljö.
När så många kloka, erfarna och viktiga skolmänniskor från hela landet kommer samman och får möta kunniga, erfarna föreläsare, politiker, debattörer, krönikörer, skådespelare, jag vet inte allt, så uppstår så mycket energier, så mycket ny kunskap.
När jag nu fått budkavlen från alla föregående rikskonferenser, för att ta den från västkust till östkust tar jag med mig mycket samlad kunskap men också mycket ansvar.
Under rubriken Vägar till kunskap kommer vi att göra allt, för att ni alla och helst ännu fler, om knappt ett år återigen ska få mötas, då på vår nya vackra konferensanläggning Wisby Strand vid havet i Almedalen i världsarvsstaden Visby.
Redan nu vill vi locka er med välkomnande bilder, dels från vår vackra ö men också från vår särskolverksamhet som vi är väldigt stolta över och gärna visar upp.
Som de professionella pedagoger ni är vet ni att Vi lär genom hela vår kropp, genom alla våra sinnen, i meningsfulla sammanhang.
Detta vill vi ska genomsyra dagarna i Visby i april 2009.
Än en gång TACK Varberg!
Än en gång, kära konferensdeltagare, välkomna till Visby, Gotland och 2009 års rikskonferens!!"
fredag, maj 09, 2008
Europadagen 2008
Idag har ett seminarium om internationella frågor hållits i Visby, där jag deltog. Efter att ha hälsat deltagarna välkomna till Europadagens internationella seminarium, anförde jag följande som inledning:
Jag har själv varit med i EU:s Regionkommitté under många år – rådgivande organ till kommissionen och parlamentet. Det har gett mig en god inblick i de större sammanhang vi finns i, även när vi verkar lokalt på Gotland. Vårt beroende av faktorer, beslut och händelser utanför Gotland blir allt större. I Sverige är det kommuner och regioner som ansvarar för tillämpningen av en stor del av EU:s lagar. Det gör att vi inte bara kan se på Gotland som en del av Sverige utan också som en del av EU.
Jag tycker det är viktigt att vi synliggör vårt medlemskap i EU på olika sätt, bland annat genom att på Europadagen informera om vad som pågår i EU och som har betydelse för oss i Sverige och på Gotland. Inte minst för att vi snart har ett EU-val och ett svenskt ordförandeskap 2009
Den lokala och regional nivån påverkas av EU på många sätt. EU:s strukturfonder medfinansierar projekt runt om i Sverige och belyser hur EU samverkar med kommuner, landsting och regioner i deras roll som samhällsbyggare.
SKL har gjort beräkningar som visar att ungefär 60 procent av de ärenden som behandlas på kommunernas och landstingens fullmäktigesammanträden direkt eller indirekt påverkas av medfinansiering eller beslut i EU. När lokala och regionala myndigheter utövar sitt tillsynsansvar finns ofta ett europeiskt regelverk som grund för den svenska lagstiftningen. Livsmedelssäkerhet, regler om badvatten och djurhållning är några exempel.
Svenska kommuner, landsting och regioner är stora arbetsgivare, och påverkas därför av gemensamma regler kring arbetstider och arbetsmiljö. Den europeiska nivån kommer även in i rollen som serviceproducent, till exempel när entreprenader ska genomföras. Här är EU:s lagstiftning om offentlig upphandling och konkurrens naturliga inslag i arbetet.
Kommuner, landsting och regioner i Sverige deltar i brett internationellt samarbete. Många arbetar aktivt i samarbetsorganisationer på europeisk nivå och runt Östersjön.
Det finns ett omfattande och växande engagemang i organisationer med anknytning till Östersjöregionen. Union of the Baltic Cities (UBC), Baltic Sea States Subregional Co-operation (BSSSC), Baltic 7 Islands, och Östersjökommissionen inom CPMR är samarbetsorgan där svenska kommuner, landsting och regioner är medlemmar.
En EU-strategi för Östersjön är nu under framtagande, och där har Gotland bidragit med flera inspel. Den ska ha sin utgångspunkt i hållbar tillväxt och konkurrenskraft, och gärna förstärka den nordliga dimensionen finansiellt. Viktiga områden är miljön, hållbar utveckling, partnerskap, infrastruktur samt trygghet och säkerhet.
Gotland deltar i flera olika samarbeten såväl inom som utanför Sverige. Omfattningen av samarbetet har med tiden medfört ett behov av att tydliggöra det interregionala arbetets betydelse och prioritera dess inriktning, och vi har nu i mars antagit en interregional strategi i KS.
Mål för vårt interregionala arbete är att stärka Gotland som mötesplats och bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning.
Vi skall knyta nya kontakter och få förståelse över politiska och kulturella gränser i omvärlden och se till att våra intressen och förutsättningar förs fram i sammanhang där beslut kan påverkas till vår fördel, t ex med kontakter i Bryssel.
Vi vill också utveckla våra kommunala verksamheter, få en förbättrad miljö i vårt närområde och ett kontinuerligt internationellt kulturutbyte.
Detta lite kort om vad som sker för närvarande
Med hopp om en värdefull och inspirerande dag hälsar jag er välkomna till en intressant dag med internationella frågor i allmänhet, och EU-frågor i synnerhet.”
Jag har själv varit med i EU:s Regionkommitté under många år – rådgivande organ till kommissionen och parlamentet. Det har gett mig en god inblick i de större sammanhang vi finns i, även när vi verkar lokalt på Gotland. Vårt beroende av faktorer, beslut och händelser utanför Gotland blir allt större. I Sverige är det kommuner och regioner som ansvarar för tillämpningen av en stor del av EU:s lagar. Det gör att vi inte bara kan se på Gotland som en del av Sverige utan också som en del av EU.
Jag tycker det är viktigt att vi synliggör vårt medlemskap i EU på olika sätt, bland annat genom att på Europadagen informera om vad som pågår i EU och som har betydelse för oss i Sverige och på Gotland. Inte minst för att vi snart har ett EU-val och ett svenskt ordförandeskap 2009
Den lokala och regional nivån påverkas av EU på många sätt. EU:s strukturfonder medfinansierar projekt runt om i Sverige och belyser hur EU samverkar med kommuner, landsting och regioner i deras roll som samhällsbyggare.
SKL har gjort beräkningar som visar att ungefär 60 procent av de ärenden som behandlas på kommunernas och landstingens fullmäktigesammanträden direkt eller indirekt påverkas av medfinansiering eller beslut i EU. När lokala och regionala myndigheter utövar sitt tillsynsansvar finns ofta ett europeiskt regelverk som grund för den svenska lagstiftningen. Livsmedelssäkerhet, regler om badvatten och djurhållning är några exempel.
Svenska kommuner, landsting och regioner är stora arbetsgivare, och påverkas därför av gemensamma regler kring arbetstider och arbetsmiljö. Den europeiska nivån kommer även in i rollen som serviceproducent, till exempel när entreprenader ska genomföras. Här är EU:s lagstiftning om offentlig upphandling och konkurrens naturliga inslag i arbetet.
Kommuner, landsting och regioner i Sverige deltar i brett internationellt samarbete. Många arbetar aktivt i samarbetsorganisationer på europeisk nivå och runt Östersjön.
Det finns ett omfattande och växande engagemang i organisationer med anknytning till Östersjöregionen. Union of the Baltic Cities (UBC), Baltic Sea States Subregional Co-operation (BSSSC), Baltic 7 Islands, och Östersjökommissionen inom CPMR är samarbetsorgan där svenska kommuner, landsting och regioner är medlemmar.
En EU-strategi för Östersjön är nu under framtagande, och där har Gotland bidragit med flera inspel. Den ska ha sin utgångspunkt i hållbar tillväxt och konkurrenskraft, och gärna förstärka den nordliga dimensionen finansiellt. Viktiga områden är miljön, hållbar utveckling, partnerskap, infrastruktur samt trygghet och säkerhet.
Gotland deltar i flera olika samarbeten såväl inom som utanför Sverige. Omfattningen av samarbetet har med tiden medfört ett behov av att tydliggöra det interregionala arbetets betydelse och prioritera dess inriktning, och vi har nu i mars antagit en interregional strategi i KS.
Mål för vårt interregionala arbete är att stärka Gotland som mötesplats och bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning.
Vi skall knyta nya kontakter och få förståelse över politiska och kulturella gränser i omvärlden och se till att våra intressen och förutsättningar förs fram i sammanhang där beslut kan påverkas till vår fördel, t ex med kontakter i Bryssel.
Vi vill också utveckla våra kommunala verksamheter, få en förbättrad miljö i vårt närområde och ett kontinuerligt internationellt kulturutbyte.
Detta lite kort om vad som sker för närvarande
Med hopp om en värdefull och inspirerande dag hälsar jag er välkomna till en intressant dag med internationella frågor i allmänhet, och EU-frågor i synnerhet.”
onsdag, april 23, 2008
Vårdnadsbidraget – en möjlighet för barn och föräldrar
Det är med glädje vi i alliansen i BUN föreslår att KF inför det kommunala vårdnadsbidraget för föräldrar med barn mellan 1 och 3 år från och med januari 2009.
Syftet med vårdnadsbidraget är att möta barnfamiljernas behov. Många barnfamiljer upplever att de har för lite tid för barnen, och detta är en reform med ett tydligt barn- och valfrihetsperspektiv. De familjer som vill kan senarelägga dagisstarten eller tillbringa mer tid med barnen under de viktiga småbarnsåren, genom att gå ner i arbetstid. Samtidigt avlastas förskolorna, vilket gör det lättare att uppnå målen med mindre barngrupper och ökad kvalitet för de barn som går i förskolan.
För detta utbetalas max 3 000 kronor skattefritt per månad och barn, vilket ska sättas i relation till förskolebidraget som är betydligt mer per månad. Få ser en förskoleplats som ett bidrag från kommunen till den enskilda familjen. Ändå innebär varje heltidsplats en subvention, ett skattefinansierat bidrag, på i genomsnitt 139 000 kronor per år och barn enligt Riksdagens utredningstjänst och Skolverket.
Barnomsorgen ska inte organiseras utifrån förskolans, kommunens eller diverse myndigheters behov och önskemål – utan utifrån barnets bästa. Och barn är olika och behöver olika former av barnomsorg, i synnerhet när de är små, precis som familjer är olika och har olika behov.
Vårdnadsbidraget ökar valmöjligheterna och gör det möjligt för fler att anpassa arbetstid och föräldraledighetens längd utifrån barnets och förälderns egna behov och önskemål. Det ska kunna kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. Det är en av flera nya delar i alliansens familjesatsning, tillsammans med jämställdhetsbonus, barnomsorgspeng och allmän förskola från 3 år.
Det är en viktig välfärdsfråga att barn får den omsorg de behöver och att de kan börja i förskola eller annan barnomsorg i en takt som är anpassad utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Vi tror att kvinnor såväl som män kan fatta informerade och kloka beslut gällande omvårdnaden om sina barn. Om vi inte erkänner denna förmåga – då är det naturligtvis bättre att staten styr föräldrarnas val. Vi tror dock att föräldrar klarar av att hantera också detta verktyg.
Det finns också ett stort stöd bland svenskar för satsningen på vårdnadsbidraget. I senaste numret av Dagens Samhälle hänvisar tidningen till SOM-institutets opinionsundersökning och skriver: ”Populär är dock satsningen på vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år. Också de som stöder socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är positiva”. Vi tror det ser likadant ut på Gotland efter de synpunkter vi får till oss.
Det vi också skall komma ihåg är att satsningen på vårdnadsbidrag främst är en familjesatsning som underlättar för föräldrar att vara tillsammans med sina barn i de tidiga åren. Vi gör mängder av satsningar även på vår förskoleverksamhet på Gotland framöver, till nytta och glädje för alla dem önskar den lösningen, och vi tycker också att förskolan är viktig.
Syftet med vårdnadsbidraget är att möta barnfamiljernas behov. Många barnfamiljer upplever att de har för lite tid för barnen, och detta är en reform med ett tydligt barn- och valfrihetsperspektiv. De familjer som vill kan senarelägga dagisstarten eller tillbringa mer tid med barnen under de viktiga småbarnsåren, genom att gå ner i arbetstid. Samtidigt avlastas förskolorna, vilket gör det lättare att uppnå målen med mindre barngrupper och ökad kvalitet för de barn som går i förskolan.
För detta utbetalas max 3 000 kronor skattefritt per månad och barn, vilket ska sättas i relation till förskolebidraget som är betydligt mer per månad. Få ser en förskoleplats som ett bidrag från kommunen till den enskilda familjen. Ändå innebär varje heltidsplats en subvention, ett skattefinansierat bidrag, på i genomsnitt 139 000 kronor per år och barn enligt Riksdagens utredningstjänst och Skolverket.
Barnomsorgen ska inte organiseras utifrån förskolans, kommunens eller diverse myndigheters behov och önskemål – utan utifrån barnets bästa. Och barn är olika och behöver olika former av barnomsorg, i synnerhet när de är små, precis som familjer är olika och har olika behov.
Vårdnadsbidraget ökar valmöjligheterna och gör det möjligt för fler att anpassa arbetstid och föräldraledighetens längd utifrån barnets och förälderns egna behov och önskemål. Det ska kunna kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. Det är en av flera nya delar i alliansens familjesatsning, tillsammans med jämställdhetsbonus, barnomsorgspeng och allmän förskola från 3 år.
Det är en viktig välfärdsfråga att barn får den omsorg de behöver och att de kan börja i förskola eller annan barnomsorg i en takt som är anpassad utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Vi tror att kvinnor såväl som män kan fatta informerade och kloka beslut gällande omvårdnaden om sina barn. Om vi inte erkänner denna förmåga – då är det naturligtvis bättre att staten styr föräldrarnas val. Vi tror dock att föräldrar klarar av att hantera också detta verktyg.
Det finns också ett stort stöd bland svenskar för satsningen på vårdnadsbidraget. I senaste numret av Dagens Samhälle hänvisar tidningen till SOM-institutets opinionsundersökning och skriver: ”Populär är dock satsningen på vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år. Också de som stöder socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är positiva”. Vi tror det ser likadant ut på Gotland efter de synpunkter vi får till oss.
Det vi också skall komma ihåg är att satsningen på vårdnadsbidrag främst är en familjesatsning som underlättar för föräldrar att vara tillsammans med sina barn i de tidiga åren. Vi gör mängder av satsningar även på vår förskoleverksamhet på Gotland framöver, till nytta och glädje för alla dem önskar den lösningen, och vi tycker också att förskolan är viktig.
torsdag, april 17, 2008
Budgetmöte i BUN 16 april
Barn- och Utbildningsnämnden på Gotland redovisade 2007 kommunens största verksamhet och en ekonomi i balans, tom ett överskott på 18 mkr. Olika beslut har tagits, som skall ge fler ungdomar bättre förutsättningar att klara målen för grundskola och gymnasium har tagits. Bl a Skola Gotland 2008 och nytt styrkort med stort fokus på kunskap och nödvändigheten av att nå läroplanens mål. Elever och föräldrar ger skolorna gott betyg, men resultaten måste höjas.
2008 har vi goda förutsättningar att råda bot på de kvalitetsbrister som Skolverket uppdagade vid sin inspektion av gotländska skolor. Vi har idag godkänt redovisningar av de åtgärder som bedömts som mest akuta och som skall lämnas till Skolverket senast 29/4. Det allra viktigaste blir att åter sätta kunskapsmålen i fokus, och genom de strategiska beslut den nya nämnden tidigare tagit är det nu det som gäller framåt för våra skolor.
Därtill ser vi att alliansens jobbpolitik ger resultat. När allt fler kommer i arbete ökar också behovet av barnomsorg. Nämnden har hittills inrättat ca 150 fler förskoleplatser, och planerar för minst lika många fler framåt, för att klara 4-månadersgränsen för en plats. Alliansregeringens förslag om familjepolitiken ger oss i viss mån ändrade förutsättningar om och när de införs, bl a vårdnadsbidrag, allmän förskola från 3 år och barnomsorgspeng.
Vi arbetar också med att ta fram förslag på vilka verksamheter som kan övergå i annan regi, upphandlas, avknoppas eller liknande. Möjligheten för föräldrar och elever att välja skola finns redan i lag. Nu vill vi underlätta denna möjlighet för gotlänningar och skolpersonal genom att informera och införa ett skolbytardatum nästa år.
Vi satsar också på fortbildning av vår personal, och det är glädjande att gotländska lärare är bland de bästa i landet att ta chansen att komplettera eller fördjupa sin tidigare utbildning. Vi vill ha behöriga lärare i våra gotländska skolor, även för de årskurser och ämnen man skall jobba i. För att tydligt visa på lärarnas betydelse ger politiken förvaltningen i uppdrag att inventera lärarbehörigheten på ön, och lämna redovisningar för hur lärarnas ca 15 utbildningsdagar har använts innevarande läsår.
Gymnasiereformen kommer också att kräva fortbildning för gymnasielärarna, och för förskollärarna har regeringen annonserat ”förskollärarlyftet” och här hoppas jag att vi också kommer att ligga i framkant när beslutet är taget..
BUN svarar också på yttrandet om tidigare betyg och betyg i flera steg från 2010.
Dessutom har BUN har godkänt au:s beslut om upptagningsområde för Fardhems skola och en tidsplan för upphandling av skolskjutsar.
2008 har vi goda förutsättningar att råda bot på de kvalitetsbrister som Skolverket uppdagade vid sin inspektion av gotländska skolor. Vi har idag godkänt redovisningar av de åtgärder som bedömts som mest akuta och som skall lämnas till Skolverket senast 29/4. Det allra viktigaste blir att åter sätta kunskapsmålen i fokus, och genom de strategiska beslut den nya nämnden tidigare tagit är det nu det som gäller framåt för våra skolor.
Därtill ser vi att alliansens jobbpolitik ger resultat. När allt fler kommer i arbete ökar också behovet av barnomsorg. Nämnden har hittills inrättat ca 150 fler förskoleplatser, och planerar för minst lika många fler framåt, för att klara 4-månadersgränsen för en plats. Alliansregeringens förslag om familjepolitiken ger oss i viss mån ändrade förutsättningar om och när de införs, bl a vårdnadsbidrag, allmän förskola från 3 år och barnomsorgspeng.
Vi arbetar också med att ta fram förslag på vilka verksamheter som kan övergå i annan regi, upphandlas, avknoppas eller liknande. Möjligheten för föräldrar och elever att välja skola finns redan i lag. Nu vill vi underlätta denna möjlighet för gotlänningar och skolpersonal genom att informera och införa ett skolbytardatum nästa år.
Vi satsar också på fortbildning av vår personal, och det är glädjande att gotländska lärare är bland de bästa i landet att ta chansen att komplettera eller fördjupa sin tidigare utbildning. Vi vill ha behöriga lärare i våra gotländska skolor, även för de årskurser och ämnen man skall jobba i. För att tydligt visa på lärarnas betydelse ger politiken förvaltningen i uppdrag att inventera lärarbehörigheten på ön, och lämna redovisningar för hur lärarnas ca 15 utbildningsdagar har använts innevarande läsår.
Gymnasiereformen kommer också att kräva fortbildning för gymnasielärarna, och för förskollärarna har regeringen annonserat ”förskollärarlyftet” och här hoppas jag att vi också kommer att ligga i framkant när beslutet är taget..
BUN svarar också på yttrandet om tidigare betyg och betyg i flera steg från 2010.
Dessutom har BUN har godkänt au:s beslut om upptagningsområde för Fardhems skola och en tidsplan för upphandling av skolskjutsar.
Nationellt Forum på Rosenbad
Jag deltog i måndags som Gotlands kommuns representant vid Nationell Forum på Rosenbad. EU-ministern Cecilia Malmström hade inbjudit representanter för landets landsting och regioner för en överläggning om Lissabonstrategin. Frågeställningarna handlade bl a om roller och samverkan mellan olika beslutsnivåer, från det lokala till EU-nivån.
Det är värdefullt för oss lokalt valda representanter att få träffa ministern och kunna ge vår syn på de behov vi har runt om i landet, om vi ska uppfylla EUs förväntningar. Lissabon-strategins förverkligande hänger mycket på oss, eftersom det är på den lokala och regionala nivån som vi möter människor, och vi fattar också besluten som direkt påverkar människors vardag. Det är också på vår nivå som vi har möjligheterna och överblicken om vad som behöver göras, och nästan 70 % av besluten vi tar i våra fullmäktige har med EU-beslut att göra.
För Gotlands del framförde jag betydelsen av att vi får ha ansvaret för den regionala utvecklingen, och vår vilja att få bilda egen region. Vårt breda och strategiska arbete kring tillväxtfrågor och varumärket är delar i denna utveckling. Det är också viktigt att ta hänsyn till de särskilda förutsättningar öar har i fördragets artikel 158 (nya fördraget art 174).
Jag framförde också till ministern, att vi på Gotland ser fram emot att få ta hand om flera av de möten under EU-ordförandeskapet 2009, som man snart skall besluta om.
Det är värdefullt för oss lokalt valda representanter att få träffa ministern och kunna ge vår syn på de behov vi har runt om i landet, om vi ska uppfylla EUs förväntningar. Lissabon-strategins förverkligande hänger mycket på oss, eftersom det är på den lokala och regionala nivån som vi möter människor, och vi fattar också besluten som direkt påverkar människors vardag. Det är också på vår nivå som vi har möjligheterna och överblicken om vad som behöver göras, och nästan 70 % av besluten vi tar i våra fullmäktige har med EU-beslut att göra.
För Gotlands del framförde jag betydelsen av att vi får ha ansvaret för den regionala utvecklingen, och vår vilja att få bilda egen region. Vårt breda och strategiska arbete kring tillväxtfrågor och varumärket är delar i denna utveckling. Det är också viktigt att ta hänsyn till de särskilda förutsättningar öar har i fördragets artikel 158 (nya fördraget art 174).
Jag framförde också till ministern, att vi på Gotland ser fram emot att få ta hand om flera av de möten under EU-ordförandeskapet 2009, som man snart skall besluta om.
söndag, april 13, 2008
Jobben är viktiga för hälsan
Veckan som gått har jag tillsammans med Magdalena Andersson, riksdagsledamot (m), haft denna debattartikel med i lokala media:
Det är riskfyllt att vara arbetslös. Att inte ha ett jobb ger ett utanförskap som sätter spår i människors liv och deras hälsa. Den allra bästa försäkringen för en jämlik hälsa, är att ha ett jobb!Arbetslöshet påverkar människors livsvillkor. Osäkerheten om framtiden är en viktig faktor som höjer stressnivån. Forskning visar att unga män dricker mer alkohol när de är arbetslösa, på samma sätt finns det klara samband mellan arbetslöshet och rökning. Förhöjt blodtryck och ökning av stresshormonerna påverkar i sin tur psyket och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar.Regeringens politik med arbete i fokus är därför ett av de bästa recepten för en bättre hälsa för alla. Den rapport om jämställdhet i vården som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i höstas var en nedslående läsning. Den nyligen visade TV-serien om kvinnors hjärtsjukdomar var oroande, men den visade läget för 10 år sedan – så är det inte längre, skrev ett antal hjärtläkare när den visades. Men trots att hjärtsjukvården sannolikt tagit rejäla kliv framåt, är det fortfarande mycket som inte hänger med. Rapporten från SKL visar att kvinnor får stå längre i kö, får sämre behandling och äldre mediciner o s v. Det finns många märkliga, omotiverade skillnader mellan kvinnor och män.
Socialstyrelsen rapporterar att arbetet med att få en mer jämställd hälso- och sjukvård trots allt går framåt. Många landsting och regioner har satt igång ett ambitiöst arbete. Men fortfarande finns det tydliga skillnader i hur män och kvinnor bemöts och tas omhand. Skillnader som behöver förklaras och åtgärdas. Alliansregeringen har vidtagit flera åtgärder som kan bidra till att ändra den situation som gäller idag. Det handlar om jämställdhetsarbete i kommuner och landsting, forskning om kvinnors hälsa, rehabilitering, ungas psykiska ohälsa, handlingsplan om mäns våld mot kvinnor, avdragsmöjlighet för hushållsnära tjänster (det är främst kvinnor som utför det obetalda hushållsarbetet och hela tiden går på hög aktivitetsnivå) och slutligen; regeringens politik med arbete i fokus - ett av de bästa recepten för en bättre hälsa för alla. Det här är bra satsningar. Nödvändiga och bra för kvinnor och för jämställdhetsarbetet. Men de räcker inte. Arbetet måste fortsätta. Vi moderater föreslår därför 6 olika punkter för en bättre och mer jämställd vård:
• Öppna kvalitetsjämförelser, så det går att följa kvalitetsarbetet inom vården
• Utvärderingar som är baserade på statistik uppdelad på män och kvinnor.
• Mångfald i vården. Det ska vara möjligt att kunna byta vårdgivare – och arbetsgivare
• Aktivt förebyggande arbete – det kan vara lika viktigt som arbetsmarknadsprogram när det gäller att öka utbudet av arbetskraft
• En fungerade rehabiliteringskedja
• En hälsobefrämjande arbetsmarknad – med möjlighet att byta arbetsgivare, att prova annat.
Och sist men inte minst: ”Det goda exemplets makt”, att lära av varandra. Då kan vi börja närma oss det vi vill ha: en jämställd vård. En som tar större hänsyn till den individ som behöver vård, än det kön han eller hon har.
Det är riskfyllt att vara arbetslös. Att inte ha ett jobb ger ett utanförskap som sätter spår i människors liv och deras hälsa. Den allra bästa försäkringen för en jämlik hälsa, är att ha ett jobb!Arbetslöshet påverkar människors livsvillkor. Osäkerheten om framtiden är en viktig faktor som höjer stressnivån. Forskning visar att unga män dricker mer alkohol när de är arbetslösa, på samma sätt finns det klara samband mellan arbetslöshet och rökning. Förhöjt blodtryck och ökning av stresshormonerna påverkar i sin tur psyket och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar.Regeringens politik med arbete i fokus är därför ett av de bästa recepten för en bättre hälsa för alla. Den rapport om jämställdhet i vården som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i höstas var en nedslående läsning. Den nyligen visade TV-serien om kvinnors hjärtsjukdomar var oroande, men den visade läget för 10 år sedan – så är det inte längre, skrev ett antal hjärtläkare när den visades. Men trots att hjärtsjukvården sannolikt tagit rejäla kliv framåt, är det fortfarande mycket som inte hänger med. Rapporten från SKL visar att kvinnor får stå längre i kö, får sämre behandling och äldre mediciner o s v. Det finns många märkliga, omotiverade skillnader mellan kvinnor och män.
Socialstyrelsen rapporterar att arbetet med att få en mer jämställd hälso- och sjukvård trots allt går framåt. Många landsting och regioner har satt igång ett ambitiöst arbete. Men fortfarande finns det tydliga skillnader i hur män och kvinnor bemöts och tas omhand. Skillnader som behöver förklaras och åtgärdas. Alliansregeringen har vidtagit flera åtgärder som kan bidra till att ändra den situation som gäller idag. Det handlar om jämställdhetsarbete i kommuner och landsting, forskning om kvinnors hälsa, rehabilitering, ungas psykiska ohälsa, handlingsplan om mäns våld mot kvinnor, avdragsmöjlighet för hushållsnära tjänster (det är främst kvinnor som utför det obetalda hushållsarbetet och hela tiden går på hög aktivitetsnivå) och slutligen; regeringens politik med arbete i fokus - ett av de bästa recepten för en bättre hälsa för alla. Det här är bra satsningar. Nödvändiga och bra för kvinnor och för jämställdhetsarbetet. Men de räcker inte. Arbetet måste fortsätta. Vi moderater föreslår därför 6 olika punkter för en bättre och mer jämställd vård:
• Öppna kvalitetsjämförelser, så det går att följa kvalitetsarbetet inom vården
• Utvärderingar som är baserade på statistik uppdelad på män och kvinnor.
• Mångfald i vården. Det ska vara möjligt att kunna byta vårdgivare – och arbetsgivare
• Aktivt förebyggande arbete – det kan vara lika viktigt som arbetsmarknadsprogram när det gäller att öka utbudet av arbetskraft
• En fungerade rehabiliteringskedja
• En hälsobefrämjande arbetsmarknad – med möjlighet att byta arbetsgivare, att prova annat.
Och sist men inte minst: ”Det goda exemplets makt”, att lära av varandra. Då kan vi börja närma oss det vi vill ha: en jämställd vård. En som tar större hänsyn till den individ som behöver vård, än det kön han eller hon har.
söndag, april 06, 2008
Nystart för gymnasiet
I måndags presenterades Gymnasieutredningen, den statliga utredning som letts av Anita Ferm med uppdraget att se över gymnasieskolan. Det finns flera anledningar till varför det behövs en ny gymnasieskola:
Det är idag väldigt många avhopp från de yrkesinriktade programmen.
Eleverna ”taktikläser” kurser som är lätta istället för att välja de lite svårare mer teoretiska kurserna.
Individuella programmet, vars syfte är att hjälpa elever utan behörighet att komma in på ett nationellt program, är snart det största programmet i gymnasieskolan.
Det är endast tre av fyra elever som slutför sin treåriga gymnasieskola inom fyra år. 1996 var den siffran 10 %, idag är det alltså 25 %.
Den socialdemokratiska skolpolitiken har under de senaste 12 år skapat en utslagningsmaskin av sällan skådat slag. Alla elever ska pressas genom samma mall, oavsett förutsättningar. De elever som inte passar in i mallen slås ut och får lämna gymnasiet med ofullständiga betyg. För socialdemokraterna är detta tydligen godtagbart. För oss moderater och våra alliansvänner är det oacceptabelt.
Gymnasieutredningen innehåller en rad nya förslag. Gymnasieskolan föreslås blir uppdelad i högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildning. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet, genom aktiva val, för de elever som väljer yrkesprogram och lärlingsutbildning att få grundläggande högskolebehörighet.
Behörighetskraven till gymnasiet föreslås höjas. För att bli behörig att gå på gymnasiets yrkesprogram måste man ha godkänt i minst åtta ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt i minst tolv ämnen av normalt 16. Det individuella programmet föreslås avskaffas, för att istället ersättas med ett extra skolår i grundskolan.
Kraven för att examineras från gymnasieskolan föreslås också öka. Det kommer att krävas betyg på 2500 poäng, varav godkänt (eller högre) på minst 2250 poäng samt godkänd examensuppgift för att lämna gymnasieskolan.
Tre utgångspunkter som varit viktiga för utredningen är elevens rätt till en god utbildning, förtydligat ansvar, struktur och regelverk, samt ökad samverkan mellan skola och näringsliv/högskola. Alla dessa förändringar är bra och nödvändiga och det ger den svenska gymnasieskolan en välbehövlig nystart.
Efter 40 år får vi tillbaka den examen som Olof Palme avskaffade. Det behövs som en kvalitetsstämpel på att man tillgodogjort sig hela utbildningen. Att kursbetygen blir kvar och ämnesbetyg inte införs är också bra. Kursbetygen fungerar ganska väl och med fler steg i betygsskalan försvinner den orättvisa som många elever upplever idag.
(Artikel publicerad i gotländska media av mig bl a))
Det är idag väldigt många avhopp från de yrkesinriktade programmen.
Eleverna ”taktikläser” kurser som är lätta istället för att välja de lite svårare mer teoretiska kurserna.
Individuella programmet, vars syfte är att hjälpa elever utan behörighet att komma in på ett nationellt program, är snart det största programmet i gymnasieskolan.
Det är endast tre av fyra elever som slutför sin treåriga gymnasieskola inom fyra år. 1996 var den siffran 10 %, idag är det alltså 25 %.
Den socialdemokratiska skolpolitiken har under de senaste 12 år skapat en utslagningsmaskin av sällan skådat slag. Alla elever ska pressas genom samma mall, oavsett förutsättningar. De elever som inte passar in i mallen slås ut och får lämna gymnasiet med ofullständiga betyg. För socialdemokraterna är detta tydligen godtagbart. För oss moderater och våra alliansvänner är det oacceptabelt.
Gymnasieutredningen innehåller en rad nya förslag. Gymnasieskolan föreslås blir uppdelad i högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildning. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet, genom aktiva val, för de elever som väljer yrkesprogram och lärlingsutbildning att få grundläggande högskolebehörighet.
Behörighetskraven till gymnasiet föreslås höjas. För att bli behörig att gå på gymnasiets yrkesprogram måste man ha godkänt i minst åtta ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt i minst tolv ämnen av normalt 16. Det individuella programmet föreslås avskaffas, för att istället ersättas med ett extra skolår i grundskolan.
Kraven för att examineras från gymnasieskolan föreslås också öka. Det kommer att krävas betyg på 2500 poäng, varav godkänt (eller högre) på minst 2250 poäng samt godkänd examensuppgift för att lämna gymnasieskolan.
Tre utgångspunkter som varit viktiga för utredningen är elevens rätt till en god utbildning, förtydligat ansvar, struktur och regelverk, samt ökad samverkan mellan skola och näringsliv/högskola. Alla dessa förändringar är bra och nödvändiga och det ger den svenska gymnasieskolan en välbehövlig nystart.
Efter 40 år får vi tillbaka den examen som Olof Palme avskaffade. Det behövs som en kvalitetsstämpel på att man tillgodogjort sig hela utbildningen. Att kursbetygen blir kvar och ämnesbetyg inte införs är också bra. Kursbetygen fungerar ganska väl och med fler steg i betygsskalan försvinner den orättvisa som många elever upplever idag.
(Artikel publicerad i gotländska media av mig bl a))
måndag, mars 24, 2008
Höjd kvalitet i förskolan
Alliansen på Gotland noterar med glädje det helhetsgrepp som våra regeringspartier nu tar för en ökad kvalitet i förskolan för små barns inlärning. Det är i barndomen grunderna läggs för våra värderingar. Tryggheten i barndomen, den första samvaron med andra och den tidiga bekantskapen med världen omkring påverkar oss långt fram i livet. I den processen är ingenting viktigare för flertalet av oss än vår familj.
Propositionen innebär bland annat att kommuner kan införa vårdnadsbidrag från den 1 juli i år, och vi ska utreda möjligheterna på Gotland. Det ger en möjlighet för familjer som vill vara hemma med sina barn lite längre eller gå ned i arbetstid.
Dessutom läggs propositionen om jämställdhetsbonus till riksdagen. Den innebär ett stöd för ökad jämställdhet för såväl föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. I dag påverkas möjligheten att dela föräldraledigheten lika inte sällan av löneskillnaderna mellan föräldrarna.
Helt klart är att vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen inte utgör tillräckliga reformer för att förstärka familjepolitiken. En politik för valfrihet, jämställdhet och mångfald måste också främja ett bredare utbud av förskole- och barnomsorgsverksamhet till stöd för föräldrars möjligheter och barns utveckling.
Alliansen har tidigare aviserat att samma regler som i dag gäller för den allmänna förskolan för fyra- och femåringar skall utvidgas till att även gälla för treåringar. Förberedelserna med detta förslag fortsätter i regeringskansliet.
Den fjärde delen i förnyelsen av familjepolitiken är barnomsorgspengen – en ersättning som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer. Genom en uppgörelse mellan allianspartierna och miljöpartiet 2006 infördes valfrihet och etableringsfrihet när det gäller förskolan. Nu stärker regeringen ytterligare valfriheten för föräldrarna och ökar utrymmet för
enskilda initiativ och eget företagande.
Satsningen består av ytterligare ett antal delar:
-En bra tillgång till utbildade förskollärare är avgörande för att säkerställa förskolans kvalitet och likvärdighet
-Ett aktivt språkarbete i förskolan ger goda möjligheter att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd och på så sätt förebygga läs- och skrivsvårigheter (på Gotland jobbar vi redan med ett läsutvecklingsschema -LUS)
-Regeringen avser också att ta initiativ till en utveckling av förskolans läroplan.
-Förskollärarnas pedagogiska ansvar ska skrivas in i förskolans läroplan.
-Förskolan kommer också att bli en egen skolform i den nya skollag som regeringen lägger fram senare i år
-Ansvaret för förskolans verksamhet behöver förtydligas.
-Regeringen förbereder "förskollärarlyftet" - en satsning som ska omfatta fortbildning för förskollärare och inriktning bland annat på barns språkliga och matematiska utveckling.
Med förverkligandet av vårdnadsbidraget, jämställdhetsbonusen, barnomsorgspengen och en förstärkt pedagogisk förskola tar alltså Alliansen nu ett nytt och samlat grepp kring familjepolitiken. Vi gör det med valfrihet, jämställdhet, kvalitet och mångfald som utgångspunkter, väl medvetna om att en lösning inte passar alla. En modern familjepolitik tar fasta på varje barns möjlighet till en trygg uppväxt och att utvecklas som människa.
BUN:s Allians för Gotland
Lena Celion (m) m fl
Propositionen innebär bland annat att kommuner kan införa vårdnadsbidrag från den 1 juli i år, och vi ska utreda möjligheterna på Gotland. Det ger en möjlighet för familjer som vill vara hemma med sina barn lite längre eller gå ned i arbetstid.
Dessutom läggs propositionen om jämställdhetsbonus till riksdagen. Den innebär ett stöd för ökad jämställdhet för såväl föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. I dag påverkas möjligheten att dela föräldraledigheten lika inte sällan av löneskillnaderna mellan föräldrarna.
Helt klart är att vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen inte utgör tillräckliga reformer för att förstärka familjepolitiken. En politik för valfrihet, jämställdhet och mångfald måste också främja ett bredare utbud av förskole- och barnomsorgsverksamhet till stöd för föräldrars möjligheter och barns utveckling.
Alliansen har tidigare aviserat att samma regler som i dag gäller för den allmänna förskolan för fyra- och femåringar skall utvidgas till att även gälla för treåringar. Förberedelserna med detta förslag fortsätter i regeringskansliet.
Den fjärde delen i förnyelsen av familjepolitiken är barnomsorgspengen – en ersättning som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer. Genom en uppgörelse mellan allianspartierna och miljöpartiet 2006 infördes valfrihet och etableringsfrihet när det gäller förskolan. Nu stärker regeringen ytterligare valfriheten för föräldrarna och ökar utrymmet för
enskilda initiativ och eget företagande.
Satsningen består av ytterligare ett antal delar:
-En bra tillgång till utbildade förskollärare är avgörande för att säkerställa förskolans kvalitet och likvärdighet
-Ett aktivt språkarbete i förskolan ger goda möjligheter att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd och på så sätt förebygga läs- och skrivsvårigheter (på Gotland jobbar vi redan med ett läsutvecklingsschema -LUS)
-Regeringen avser också att ta initiativ till en utveckling av förskolans läroplan.
-Förskollärarnas pedagogiska ansvar ska skrivas in i förskolans läroplan.
-Förskolan kommer också att bli en egen skolform i den nya skollag som regeringen lägger fram senare i år
-Ansvaret för förskolans verksamhet behöver förtydligas.
-Regeringen förbereder "förskollärarlyftet" - en satsning som ska omfatta fortbildning för förskollärare och inriktning bland annat på barns språkliga och matematiska utveckling.
Med förverkligandet av vårdnadsbidraget, jämställdhetsbonusen, barnomsorgspengen och en förstärkt pedagogisk förskola tar alltså Alliansen nu ett nytt och samlat grepp kring familjepolitiken. Vi gör det med valfrihet, jämställdhet, kvalitet och mångfald som utgångspunkter, väl medvetna om att en lösning inte passar alla. En modern familjepolitik tar fasta på varje barns möjlighet till en trygg uppväxt och att utvecklas som människa.
BUN:s Allians för Gotland
Lena Celion (m) m fl
onsdag, december 19, 2007
Skolåret som gått
Jul- och nyårshelgerna närmar sig snabbt, och jag vill denna gång skriva några rader om vad Alliansen vi arbetat med av skolfrågor under året.
Den nya Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) tillträde i januari 2007, och ett av våra första stora ärenden gällde olika beslut om Skola Gotland 2008. Det som märktes mest under våren handlade om förändringarna i grundskolan på grund av minskande elevtal. Målsättningen var att ge våra gotländska elever en bättre skolmiljö i de skolor som skulle bli kvar. Informationen innan beslutet var bred och grundlig bl a i form av dialogmöten med gotlänningarna runt om på ön, och med intern information på alla nivåer i förvaltningen. I maj togs beslutet, men olika delbeslut har vi dessutom fått ta efterhand.
Vi har också skapat ett stort antal nya förskoleplatser i Visby där vi haft köer. Under året har tillkommit ca 70 platser i enskild och kommunal verksamhet. BUN har i höst beslutat om ytterligare 60 platser, bland annat i Humlegårdsskolans lokaler. Det föds inte fler barn, men en förbättrad situation på arbetsmarknaden har gjort att behovet ökar när deltider blir heltider. 2007 lär bli det år vi får lägst barnafödande på många år!
Inom vuxenutbildningen har vi gjort anpassningar för att fler ska kunna studera på ett mycket mer individanpassat sätt. Under åren framåt ser vi ett minskande behov av studieplatser pga att fler får jobb. I annonser och på hemsidan visas det breda utbildningsutbud som kommer att finnas på Gotland i vår, med nya möjligheter att kombinera arbete och ledigheter med studier. Nämnden är också remissinstans för en stor utredning som görs i kommunen, för att bättre samordna vuxenlärande på ön från 2009.
Vi har också tagit fram ett nytt styrkort (målsättningar) för BUN, med tydligt fokus på kunskap och lärande. I styrkortet lyfter vi fram vikten av att förbättra utbildningens kvalitet och skolornas resultat med välutbildad personal, ordning och reda och föräldramedverkan. Vi vet att det som kännetecknar framgångsrika skolor är höga förväntningar på eleverna och att skolorna tydligt arbetar mot läroplanens mål, och det gynnar också eleverna.
På lokalsidan har flera stora byggprojekt genomförts, och nya kommer till. Solklintsskolan och Kräklingbo skola är klara, Högbyskolan byggs om och nu är bl a Solbergaskolan, Romaskolan, Alléskolan och utbyggnad vid Stenkyrka skola på gång.
En stor skolbussupphandling genomförs för närvarande. I början av våren tas beslut om upphandlingsunderlaget, och under hösten lär det stå klart vem som kommer att ta hand om skolskjutsarna från höstterminen 2009.
BUN har på kommunfullmäktiges uppdrag tagit inriktningsbeslut för arbetet med valfrihet och alternativa utförare, med t ex friare skolval, upphandling och samarbete med andra aktörer. Ett stort antal ansökningar om att starta/utöka friskolor, små som stora, har ingetts till Skolverket. I nämnden tillstyrkte vi dessa, och vi väntar nu på Skolverkets beslut om dessa.
Naturligtvis har vi också haft massor av andra ärenden från de olika skolformerna. BUNs ansvar börjar ju med de riktigt små barnen och sträcker sig till vuxna som vill gå vidare eller komplettera äldre utbildningar. Budget ligger på nära 1,2 miljarder och den ekonomiska prognosen visar på balans 2007. Ett spännande och händelserikt år i BUN går mot sitt slut!
Jag vill önska alla läsare En God Jul och Ett Gott Nytt År!
Lena Celion (m), ordförande BUN
Den nya Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) tillträde i januari 2007, och ett av våra första stora ärenden gällde olika beslut om Skola Gotland 2008. Det som märktes mest under våren handlade om förändringarna i grundskolan på grund av minskande elevtal. Målsättningen var att ge våra gotländska elever en bättre skolmiljö i de skolor som skulle bli kvar. Informationen innan beslutet var bred och grundlig bl a i form av dialogmöten med gotlänningarna runt om på ön, och med intern information på alla nivåer i förvaltningen. I maj togs beslutet, men olika delbeslut har vi dessutom fått ta efterhand.
Vi har också skapat ett stort antal nya förskoleplatser i Visby där vi haft köer. Under året har tillkommit ca 70 platser i enskild och kommunal verksamhet. BUN har i höst beslutat om ytterligare 60 platser, bland annat i Humlegårdsskolans lokaler. Det föds inte fler barn, men en förbättrad situation på arbetsmarknaden har gjort att behovet ökar när deltider blir heltider. 2007 lär bli det år vi får lägst barnafödande på många år!
Inom vuxenutbildningen har vi gjort anpassningar för att fler ska kunna studera på ett mycket mer individanpassat sätt. Under åren framåt ser vi ett minskande behov av studieplatser pga att fler får jobb. I annonser och på hemsidan visas det breda utbildningsutbud som kommer att finnas på Gotland i vår, med nya möjligheter att kombinera arbete och ledigheter med studier. Nämnden är också remissinstans för en stor utredning som görs i kommunen, för att bättre samordna vuxenlärande på ön från 2009.
Vi har också tagit fram ett nytt styrkort (målsättningar) för BUN, med tydligt fokus på kunskap och lärande. I styrkortet lyfter vi fram vikten av att förbättra utbildningens kvalitet och skolornas resultat med välutbildad personal, ordning och reda och föräldramedverkan. Vi vet att det som kännetecknar framgångsrika skolor är höga förväntningar på eleverna och att skolorna tydligt arbetar mot läroplanens mål, och det gynnar också eleverna.
På lokalsidan har flera stora byggprojekt genomförts, och nya kommer till. Solklintsskolan och Kräklingbo skola är klara, Högbyskolan byggs om och nu är bl a Solbergaskolan, Romaskolan, Alléskolan och utbyggnad vid Stenkyrka skola på gång.
En stor skolbussupphandling genomförs för närvarande. I början av våren tas beslut om upphandlingsunderlaget, och under hösten lär det stå klart vem som kommer att ta hand om skolskjutsarna från höstterminen 2009.
BUN har på kommunfullmäktiges uppdrag tagit inriktningsbeslut för arbetet med valfrihet och alternativa utförare, med t ex friare skolval, upphandling och samarbete med andra aktörer. Ett stort antal ansökningar om att starta/utöka friskolor, små som stora, har ingetts till Skolverket. I nämnden tillstyrkte vi dessa, och vi väntar nu på Skolverkets beslut om dessa.
Naturligtvis har vi också haft massor av andra ärenden från de olika skolformerna. BUNs ansvar börjar ju med de riktigt små barnen och sträcker sig till vuxna som vill gå vidare eller komplettera äldre utbildningar. Budget ligger på nära 1,2 miljarder och den ekonomiska prognosen visar på balans 2007. Ett spännande och händelserikt år i BUN går mot sitt slut!
Jag vill önska alla läsare En God Jul och Ett Gott Nytt År!
Lena Celion (m), ordförande BUN
onsdag, februari 21, 2007
Skoldialog på Gotland
Jag är numera ordförande i Barn- och utbildningsnämnden har jobbat med utbildning nästan hela mitt yrkesverksamma liv. Det är frågor som jag brinner för och jag vill verkligen poängtera hur viktigt det är att skolan fungerar för våra barn.
Som ordförande i BUN har jag som uppgift att leda nämndens arbete i ett stort förändringsarbete om den framtida organisationen på Gotland.
Förra veckan fick vi ta del av ett utredningsförslag som den förra nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram om hur skolan kan se ut på Gotland om fem år. Den förra nämnden fick i sin tur denna uppgift av kommunfullmäktige, som tog ett beslut i juni 2004 som löd så här:
Barn och utbildningsnämnden får i uppdrag att i dialog genomföra en ny skolorganisation med färre skolenheter för att säkerställa en god kvalitet i utbildningen och parera det vikande elevunderlaget i grundskolan.
Det är ett väldigt tydligt uppdrag, och det framgår att det är BUN som ska göra jobbet.
Man har därefter diskuterat vidare, och under slutet av hösten har det hållits många välbesökta dialogmöten runt om på ön om innehållet i skolan – den goda lärmiljön. Man har också visat på nuläget i skolorna och hur elevutvecklingen ser ut ett antal år framåt.
Nu fortsätter vi i nya nämnden processen med 6 nya dialoger runt om på ön, för att höra synpunkter på förslaget. Dessa ska vi sedan ta med oss till nämnden och det särskilda möte vi har den 14/3 för att gå igenom våra erfarenheter från dialogen. Syftet är alltså att nå fram till ett beslut om vilka skolor vi ska satsa på framöver och var de geografiskt ska ligga.
Vi vill fatta våra beslut utifrån kravet på en bra verksamhet, barnens behov, föräldrarnas synpunkter och våra samlade bedömningar när vi sedan fattar våra beslut. Vi måste ju ta hänsyn till det bästa för alla barn på Gotland!
Därför är det nödvändigt att vi är inriktade på att det är skolverksamhet vi pratar om i första hand. De pengar vi får till skolan ska i första hand vara till för att anställa lärare och personal.
Som ordförande i BUN har jag som uppgift att leda nämndens arbete i ett stort förändringsarbete om den framtida organisationen på Gotland.
Förra veckan fick vi ta del av ett utredningsförslag som den förra nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram om hur skolan kan se ut på Gotland om fem år. Den förra nämnden fick i sin tur denna uppgift av kommunfullmäktige, som tog ett beslut i juni 2004 som löd så här:
Barn och utbildningsnämnden får i uppdrag att i dialog genomföra en ny skolorganisation med färre skolenheter för att säkerställa en god kvalitet i utbildningen och parera det vikande elevunderlaget i grundskolan.
Det är ett väldigt tydligt uppdrag, och det framgår att det är BUN som ska göra jobbet.
Man har därefter diskuterat vidare, och under slutet av hösten har det hållits många välbesökta dialogmöten runt om på ön om innehållet i skolan – den goda lärmiljön. Man har också visat på nuläget i skolorna och hur elevutvecklingen ser ut ett antal år framåt.
Nu fortsätter vi i nya nämnden processen med 6 nya dialoger runt om på ön, för att höra synpunkter på förslaget. Dessa ska vi sedan ta med oss till nämnden och det särskilda möte vi har den 14/3 för att gå igenom våra erfarenheter från dialogen. Syftet är alltså att nå fram till ett beslut om vilka skolor vi ska satsa på framöver och var de geografiskt ska ligga.
Vi vill fatta våra beslut utifrån kravet på en bra verksamhet, barnens behov, föräldrarnas synpunkter och våra samlade bedömningar när vi sedan fattar våra beslut. Vi måste ju ta hänsyn till det bästa för alla barn på Gotland!
Därför är det nödvändigt att vi är inriktade på att det är skolverksamhet vi pratar om i första hand. De pengar vi får till skolan ska i första hand vara till för att anställa lärare och personal.
söndag, februari 11, 2007
Ny mandatperiod och nya uppgifter
En hel del tid har gått sedan jag senast bloggade – ska försöka komma igång igen. Det har i alla fall varit en omtumlande period, som gjort att jag försummat denna sida.
Det politiska hantverket har nu kommit igång fullt ut. Min nya nämnd, Barn- och utbildningsnämnden har haft flera olika möten. Det har handlat om förändringar i skolorganisation, ekonomifrågor och en stor förestående bussupphandling, t ex.
Den nya alliansgruppen i BUN fungerar alldeles utmärkt. Vi har haft flera möten, och tar nu fram en handlingsplan för vår mandatperiod. Tyvärr är vi inför 2007 års verksamhet mycket uppstyrda av den tidigare majoritetens verksamhetsplan och budget, men vi är ändå på god väg inför budgetarbetet 29008, som äger rum 14-16 mars.
Många vill träffa kommunalråden, och veckorna fylls av möten med företrädare för samhället, seminarier, intervjuer och telefonsamtal. Det känns roligt och utvecklande.
I fullmäktige och kommunstyrelsen märks också den nya ordningen. Tyvärr följde inte mandatfördelningen den större procentuella skillnad som valet gav, utan vid den kretsvisa fördelningen blev skillnaden mellan blocken bara ett mandat.
Det politiska hantverket har nu kommit igång fullt ut. Min nya nämnd, Barn- och utbildningsnämnden har haft flera olika möten. Det har handlat om förändringar i skolorganisation, ekonomifrågor och en stor förestående bussupphandling, t ex.
Den nya alliansgruppen i BUN fungerar alldeles utmärkt. Vi har haft flera möten, och tar nu fram en handlingsplan för vår mandatperiod. Tyvärr är vi inför 2007 års verksamhet mycket uppstyrda av den tidigare majoritetens verksamhetsplan och budget, men vi är ändå på god väg inför budgetarbetet 29008, som äger rum 14-16 mars.
Många vill träffa kommunalråden, och veckorna fylls av möten med företrädare för samhället, seminarier, intervjuer och telefonsamtal. Det känns roligt och utvecklande.
I fullmäktige och kommunstyrelsen märks också den nya ordningen. Tyvärr följde inte mandatfördelningen den större procentuella skillnad som valet gav, utan vid den kretsvisa fördelningen blev skillnaden mellan blocken bara ett mandat.
måndag, december 04, 2006
Nya tider...
Nu har det gått en månad sen maktskiftet i Gotlands kommun. Vår borgerliga allians har ersatt föregående kommunledning. Det har varit en tid med massor av praktiska uppgifter att ta itu med för mig och de nya kommunalråden, för att vi ska kunna utföra ett bra jobb i den nya kommunledningen. Naturligtvis har vi också hunnit delta i åtskilliga möten för att representera kommunen och även delta i ett antal sammanträden i kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF). Mycket känns vant från förrförra mandatperioden, då jag också var kommunalråd, men det finns även en del nya positiva inslag, som t ex att ha en moderat kollega i rummet bredvid.
Vid KF förra veckan tog vi också budgeten för 2007 med vissa förändringar från den rambudget vi beslutade om vid junimötet. Eftersom novembermötet är det stora budgetmötet med fastställande av skattesatsen, blev det som vanligt ganska långt, men debatterna var pigga och det bådar gott för mandatperioden. Det är skönt att få säga ja i voteringarna i fortsättningen, och definitivt mer positivt än att säga nej. Nästa gång KF träffas i december ska vi välja nya ledamöter till styrelser och nämnder. Det haltar lite i det politiska systemet vid mandatskiftena, eftersom KF och KS tillträder 1 november, medan övriga styrelser och nämnder kommer till först efter årsskiftet.
I direktiven till nämnderna har vi angett att målet med den kommunala verksamheten är att ge kommuninnevånarna ett tjänste- och serviceutbud som motsvarar behoven och som präglas av god kvalitet. För att klara detta åtagande är det av största betydelse att kommunen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Marginalerna har förbättrats något i 2007 års budget till höstberedningen, och vi har fördelat drygt 3,5 miljarder kronor till nämnderna. Alliansen har lagt fram en stark budget, så vi kan redan nästa år påbörja en ansvarsfull skattesänkning och hålla kvar ett resultat på över 30 miljoner – 10 mkr bättre än oppositionens skuggbudget!
Det är inte längre är möjligt att skattevägen öka kommunens inkomster – vi är redan en högskattekommun i Sverige. Förra majoriteten placerade oss bland värstingkommunerna i landet, 25:a från botten. Nu sänker vi skatten 2007 och påbörjar klättringen uppåt jämfört med övriga 290 kommuner. Det är genom en ökad tillväxt vi ska få det bättre, så vi klarar en god kärnverksamhet med de inkomster vi har idag. Vi vill se en ökad inflyttning till ön av fler som kan vara med och dela upp skatteuttaget. 1000 nya gotlänningar skulle ge kommunen 60 miljoner mer i intäkter! Vi vill fortsätta att arbeta vidare med att få en stabil och hållbar ekonomi i Gotlands kommun. Det är när vi har en god ekonomi på Gotland som vi kan garantera medborgarna en bra verksamhet inom vård – utbildning och omsorg.
GK är också en stor arbetsplats – den största på Gotland med mer än 7 000 anställda och vi skall vara en attraktiv arbetsgivare. Viktiga delar i detta är våra chefer och kompetensutveckling för vår personal. De professionella, våra anställda – ska vara bäst på att avgöra hur tjänsterna ska utföras och ta de professionella besluten. Vilka tjänster som ska utföras är det sen upp till politiken att besluta om och ge ekonomiska förutsättningar för. Tjänsterna kan mycket väl utföras i andra driftsformer än kommunens egna förvaltningar. Vi måste ännu bättre ta tillvara de driftiga entreprenörer som finns på ön och låta dem ta hand om delar av kommunal verksamhet. Det gynnar tillväxten på Gotland. Nämnderna uppmanas därför i direktiven att snarast påbörja arbetet med konkurrensutsättning.
Vi behöver också satsa framåt. Vi har sagt att vi ska se på samlösningar med andra intressenter för att få till stånd bad, kulturhus och idrottsarenor. Det finns goda möjligheter om man använder offentligt privata partnerskapslösningar. Bra exempel finns på många andra håll, t ex Södertälje Sportcenter (kommun och idrottsföreningar), Löfbergs Lila Arena i Karlstad och många andra anläggningar i t ex Vara, Västerås mm.
Vid KF förra veckan tog vi också budgeten för 2007 med vissa förändringar från den rambudget vi beslutade om vid junimötet. Eftersom novembermötet är det stora budgetmötet med fastställande av skattesatsen, blev det som vanligt ganska långt, men debatterna var pigga och det bådar gott för mandatperioden. Det är skönt att få säga ja i voteringarna i fortsättningen, och definitivt mer positivt än att säga nej. Nästa gång KF träffas i december ska vi välja nya ledamöter till styrelser och nämnder. Det haltar lite i det politiska systemet vid mandatskiftena, eftersom KF och KS tillträder 1 november, medan övriga styrelser och nämnder kommer till först efter årsskiftet.
I direktiven till nämnderna har vi angett att målet med den kommunala verksamheten är att ge kommuninnevånarna ett tjänste- och serviceutbud som motsvarar behoven och som präglas av god kvalitet. För att klara detta åtagande är det av största betydelse att kommunen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Marginalerna har förbättrats något i 2007 års budget till höstberedningen, och vi har fördelat drygt 3,5 miljarder kronor till nämnderna. Alliansen har lagt fram en stark budget, så vi kan redan nästa år påbörja en ansvarsfull skattesänkning och hålla kvar ett resultat på över 30 miljoner – 10 mkr bättre än oppositionens skuggbudget!
Det är inte längre är möjligt att skattevägen öka kommunens inkomster – vi är redan en högskattekommun i Sverige. Förra majoriteten placerade oss bland värstingkommunerna i landet, 25:a från botten. Nu sänker vi skatten 2007 och påbörjar klättringen uppåt jämfört med övriga 290 kommuner. Det är genom en ökad tillväxt vi ska få det bättre, så vi klarar en god kärnverksamhet med de inkomster vi har idag. Vi vill se en ökad inflyttning till ön av fler som kan vara med och dela upp skatteuttaget. 1000 nya gotlänningar skulle ge kommunen 60 miljoner mer i intäkter! Vi vill fortsätta att arbeta vidare med att få en stabil och hållbar ekonomi i Gotlands kommun. Det är när vi har en god ekonomi på Gotland som vi kan garantera medborgarna en bra verksamhet inom vård – utbildning och omsorg.
GK är också en stor arbetsplats – den största på Gotland med mer än 7 000 anställda och vi skall vara en attraktiv arbetsgivare. Viktiga delar i detta är våra chefer och kompetensutveckling för vår personal. De professionella, våra anställda – ska vara bäst på att avgöra hur tjänsterna ska utföras och ta de professionella besluten. Vilka tjänster som ska utföras är det sen upp till politiken att besluta om och ge ekonomiska förutsättningar för. Tjänsterna kan mycket väl utföras i andra driftsformer än kommunens egna förvaltningar. Vi måste ännu bättre ta tillvara de driftiga entreprenörer som finns på ön och låta dem ta hand om delar av kommunal verksamhet. Det gynnar tillväxten på Gotland. Nämnderna uppmanas därför i direktiven att snarast påbörja arbetet med konkurrensutsättning.
Vi behöver också satsa framåt. Vi har sagt att vi ska se på samlösningar med andra intressenter för att få till stånd bad, kulturhus och idrottsarenor. Det finns goda möjligheter om man använder offentligt privata partnerskapslösningar. Bra exempel finns på många andra håll, t ex Södertälje Sportcenter (kommun och idrottsföreningar), Löfbergs Lila Arena i Karlstad och många andra anläggningar i t ex Vara, Västerås mm.
lördag, november 04, 2006
Överenskommelse för samarbete under mandatperioden 2007-2010
Pressmeddelander från c-m-fp-kd 2006-11-01:
Vi vill skapa en kommun där idéer tas till vara, där jobb skapas och där människor vill bo och känner trygghet. Energiomställningen skall prioriteras för ett hållbart samhälle. Hela Gotland skall ges möjlighet att växa och utvecklas utifrån lokala förutsättningar med utgångspunkt i Tillväxt, Trygghet och Tillit.
Kommunens verksamhet skall utgå ifrån nyttan för kommuninnevånarna med ett lösningsinriktat och effektivt arbetssätt som präglas av delaktighet, förtroende och smidighet.
1. Minska antalet kommunalråd
2. En skattesänkning skall ske från 2007. För att möjliggöra successiv skattesänkning och göra Gotland attraktivare som boendeplats krävs att kostnadsutvecklingen bromsas upp i kommunen för en långsiktigt hållbar ekonomi. Ekonomi i balans skall genomsyra styrning och ledning.
3. Fokusera på jobb och företagande genom förbättrat företagsklimat. Tydlighet genom ”en dörr in”, samordning av resurser, översyn handläggningstider, förverkliga ”smidiga Gotland”, jobba med attitydförändringar
4. Ökad mångfald och konkurrens inom den kommunala verksamheten. T ex städ, restaurang, it mm. Viktigt med information och att anbuden utformas så att de passar Gotlands näringslivsstruktur med många småföretag.
5. Lyfta fram jobbet med energiomställning och ekokommun Gotland för ett långsiktigt hållbart samhälle och Östersjöns miljö. En särskild styrgrupp för miljö och energifrågorna kommer att tillsättas.
6. Genomföra medborgardialoger inför beslut i större frågor
7. Besök hos distriktssköterska/undersköterska skall vara avgiftsfria (exkl. vaccinationer och besök hos specialistsjuksköterska)
8. Äldrecenter med olika boendeformer och service skall byggas upp. Burgsvik är ett bra pilotområde att starta med.
9. Personalpolitiken skall bygga på ökat inflytande, delaktighet och ansvar för medarbetare och ledare.
10. Fortsatt bostadsbyggande. Hyreslägenheter skall byggas även utanför Visby.
11. Delta i planering för en ny arenahall i Visby, samplanering med bad och kulturhus bör övervägas.
12. Hitta en lösning, gärna i samverkan med lokala aktörer, för uppsnyggning och rengöring av Gotlands stränder.
Vi vill skapa en kommun där idéer tas till vara, där jobb skapas och där människor vill bo och känner trygghet. Energiomställningen skall prioriteras för ett hållbart samhälle. Hela Gotland skall ges möjlighet att växa och utvecklas utifrån lokala förutsättningar med utgångspunkt i Tillväxt, Trygghet och Tillit.
Kommunens verksamhet skall utgå ifrån nyttan för kommuninnevånarna med ett lösningsinriktat och effektivt arbetssätt som präglas av delaktighet, förtroende och smidighet.
1. Minska antalet kommunalråd
2. En skattesänkning skall ske från 2007. För att möjliggöra successiv skattesänkning och göra Gotland attraktivare som boendeplats krävs att kostnadsutvecklingen bromsas upp i kommunen för en långsiktigt hållbar ekonomi. Ekonomi i balans skall genomsyra styrning och ledning.
3. Fokusera på jobb och företagande genom förbättrat företagsklimat. Tydlighet genom ”en dörr in”, samordning av resurser, översyn handläggningstider, förverkliga ”smidiga Gotland”, jobba med attitydförändringar
4. Ökad mångfald och konkurrens inom den kommunala verksamheten. T ex städ, restaurang, it mm. Viktigt med information och att anbuden utformas så att de passar Gotlands näringslivsstruktur med många småföretag.
5. Lyfta fram jobbet med energiomställning och ekokommun Gotland för ett långsiktigt hållbart samhälle och Östersjöns miljö. En särskild styrgrupp för miljö och energifrågorna kommer att tillsättas.
6. Genomföra medborgardialoger inför beslut i större frågor
7. Besök hos distriktssköterska/undersköterska skall vara avgiftsfria (exkl. vaccinationer och besök hos specialistsjuksköterska)
8. Äldrecenter med olika boendeformer och service skall byggas upp. Burgsvik är ett bra pilotområde att starta med.
9. Personalpolitiken skall bygga på ökat inflytande, delaktighet och ansvar för medarbetare och ledare.
10. Fortsatt bostadsbyggande. Hyreslägenheter skall byggas även utanför Visby.
11. Delta i planering för en ny arenahall i Visby, samplanering med bad och kulturhus bör övervägas.
12. Hitta en lösning, gärna i samverkan med lokala aktörer, för uppsnyggning och rengöring av Gotlands stränder.
Ny kommunledning på Gotland
Vid kommunfullmäktige den 1 november valdes ny kommunledning, med anledning av Alliansens valframgångar i år.
Till kommunalråd och ny KS-ordförande valdes Eva Nypelius (c). Jag, Lena Celion (m), valdes till kommunalråd och vice KS-ordförande. Dessutom utsågs kommunalråden Gustaf Hoffstedt (m) och Lars Thomsson (c).
Jag ser verkligen fram emot en ny mandatperiod. Vi har många utmaningar, och också goda förutsättningar att ge gotlänningarna de bästa möjligheterna för att bo och leva på Gotland.
Till kommunalråd och ny KS-ordförande valdes Eva Nypelius (c). Jag, Lena Celion (m), valdes till kommunalråd och vice KS-ordförande. Dessutom utsågs kommunalråden Gustaf Hoffstedt (m) och Lars Thomsson (c).
Jag ser verkligen fram emot en ny mandatperiod. Vi har många utmaningar, och också goda förutsättningar att ge gotlänningarna de bästa möjligheterna för att bo och leva på Gotland.
söndag, oktober 08, 2006
Ny regering klar!
Ett av målen före valet är nu uppnått. Vi har fått en ny borgerlig regering.
Laget som nu är uppställt har massor av goda kompetenser. Där finns också en bra fördelning av kvinnor och män i den nya regeringen, och det borgar för bra beslut på alla områden. Det här lovar verkligen gott för framtiden.
Flera av mina mycket goda vänner från utbildningar och träffar i moderata grupper sitter nu som ministrar. Det känns verkligen hedersamt. Det ska också bli spännande att fortsätta ha kontakt med dem framöver, och följa deras arbete.
Nu återstår ännu vårt lokala regeringsarbete på Gotland. Om någon vecka bör även vi vara i mål.
Laget som nu är uppställt har massor av goda kompetenser. Där finns också en bra fördelning av kvinnor och män i den nya regeringen, och det borgar för bra beslut på alla områden. Det här lovar verkligen gott för framtiden.
Flera av mina mycket goda vänner från utbildningar och träffar i moderata grupper sitter nu som ministrar. Det känns verkligen hedersamt. Det ska också bli spännande att fortsätta ha kontakt med dem framöver, och följa deras arbete.
Nu återstår ännu vårt lokala regeringsarbete på Gotland. Om någon vecka bör även vi vara i mål.
lördag, september 30, 2006
Två veckor efter valet
Nu har det gått en tid sedan vi vann valet på Gotland och i riket. Det är mycket rent praktiskt som ska göras. Diskussioner, möten och samordning av uppdrag i partiet och inom alliansen pågår. Även om intensiteten är något lägre numera, så ska massor göras, och mycket ansvar ligger på nuvarande gruppledare hos moderaterna, som är jag.
Valresultatet var lyckat för moderaterna men riksdagsvalet blev en besvikelse för min egen del. Många har undrat varför inte informationen om kryssandet varit bättre, och i det kan jag instämma. Många har visst inte heller insett betydelsen av att även ”kryssa kvar” en person som står överst på listan. Tydligen har dessa diskussioner förts på massor av arbetsplatser den senaste tiden, har jag förstått av alla som kontaktat mig. Själv var jag placerad överst på vår länslista, och många har inte uppfattat att det var nödvändigt att också kryssa förstanamnet. Fler än 5000 valsedlar av moderaternas 7700 valsedlar på Gotland var faktiskt inte alls kryssade. Nu föll det sig därför så att två personer blev inkryssade (mer än 8% av rösterna) på Gotland från moderaterna, men det fanns bara en riksdagsplats att besätta...
Nu vet jag att det finns massor att göra i kommunen, och det är det som vi ska fokusera på i fortsättningen. Detta underlättas säkert att vi har i fortsättningen även har en borgerlig regering och en moderat riksdagsledamot från Gotland.
Valresultatet var lyckat för moderaterna men riksdagsvalet blev en besvikelse för min egen del. Många har undrat varför inte informationen om kryssandet varit bättre, och i det kan jag instämma. Många har visst inte heller insett betydelsen av att även ”kryssa kvar” en person som står överst på listan. Tydligen har dessa diskussioner förts på massor av arbetsplatser den senaste tiden, har jag förstått av alla som kontaktat mig. Själv var jag placerad överst på vår länslista, och många har inte uppfattat att det var nödvändigt att också kryssa förstanamnet. Fler än 5000 valsedlar av moderaternas 7700 valsedlar på Gotland var faktiskt inte alls kryssade. Nu föll det sig därför så att två personer blev inkryssade (mer än 8% av rösterna) på Gotland från moderaterna, men det fanns bara en riksdagsplats att besätta...
Nu vet jag att det finns massor att göra i kommunen, och det är det som vi ska fokusera på i fortsättningen. Detta underlättas säkert att vi har i fortsättningen även har en borgerlig regering och en moderat riksdagsledamot från Gotland.
måndag, september 18, 2006
Vi gjorde det!
Moderaterna (och alliansen) tog hem segern i Sverige och på Gotland i detta val. Många valarbetare över hela landet gjorde ett jättejobb, och denna gång gav det också resultat!
Nu börjar överallt arbetet med att forma nya styrelser och nämnder för de nyvalda fullmäktigegrupperna. För landet som helhet tar Fredrik Reinfelt rodret, och snart får vi se en alliansregering ta över landet. Vilklen känsla!
Nu börjar överallt arbetet med att forma nya styrelser och nämnder för de nyvalda fullmäktigegrupperna. För landet som helhet tar Fredrik Reinfelt rodret, och snart får vi se en alliansregering ta över landet. Vilklen känsla!
lördag, september 16, 2006
Kandidat för Gotland
Vänner!
Nu är det lördag och målet är i sikte – ett lyckosamt val den 17 september! Men ännu återstår en dag av intensivt kampanjarbete för oss alla!
Om vi alla följer något/några av Fredrik Reinfeldts tips inför slutspurten, så kan vi säkert påverka många fler av de resterande 75 % väljare som ännu inte röstat! Förslagen är att prata politik, visa att du är moderat, skicka SMS och mail till vänner, vara aktiv på nätet, delta i kampanjen idag och dela ut flygblad.
Igår var jag i Klinthamn, Hemse och i Visby och delade ut foldrar och träffade väljare. Det kändes väldigt positivt, många har redan röstat på oss, och ytterst få var avvisande. Det känns verkligen annorlunda denna gång! Vi kan klara av det!
Veckan som gått har jag många gånger önskat att dygnet innehöll 48 timmar! Som jag tidigare beskrivit har valarbetet blivit allt intensivare, och med den respons jag får vill jag göra mitt allra bästa för moderaterna på Gotland. En summering av aktiviteter: valstugan på Öster, radiodebatter, folderutdelning, kampanj i Klinte – Hemse – Visby, bokbord på Komvux, TV-koll och tidningsläsning mm.
Nu återstår lördagen med kampanj från kl 1000 i Lärbro-Fårösund-Slite och avslutning i Visby och på Öster framåt kvällen. Imorgon kommer jag att finnas vid några av vallokalerna på ön. Kl 2000 på söndagen samlas moderaterna för valvaka på S:t Hans café i Visby – välkomna dit!
Som avslutning på mitt brev vill jag ge er mina skäl för att kryssa just mitt namn imorgon:
GOTLAND KAN!
Några av mina viktigaste ställningstaganden inför valet:
*Valfrihet och mångfald i skola, vård och omsorg
*Låt närhetsprincipen gälla
-föräldrar vet själva vad som är bäst för deras barn
-gamla vet bäst själva hur de vill ha det
-gotlänningar är bäst på att besluta om Gotland
*Ett hållbart miljöarbete på Gotland och en ren Östersjö
*Vägpris i färjetrafiken
DÄRFÖR KRYSSAR DU MIG:
*Du tycker att det är viktigt att Gotland får ett borgerlig ledamot i riksdagen som lyssnar på gotlänningarna och tillhör ett av de stora riksdagspartierna
*Du tycker också det är viktigt att Gotland får en röst som varit med länge i kommunens politiska ledning och kan våra frågor.
*Du tycker det är viktigt att också kvinnor finns på ledande poster i Sverige.
Med hopp om framgångar för moderaterna och en borgerlig valseger imorgon!
Hälsningar Lena Celion, moderat riksdagskandidat för gotlänningarna!
Nu är det lördag och målet är i sikte – ett lyckosamt val den 17 september! Men ännu återstår en dag av intensivt kampanjarbete för oss alla!
Om vi alla följer något/några av Fredrik Reinfeldts tips inför slutspurten, så kan vi säkert påverka många fler av de resterande 75 % väljare som ännu inte röstat! Förslagen är att prata politik, visa att du är moderat, skicka SMS och mail till vänner, vara aktiv på nätet, delta i kampanjen idag och dela ut flygblad.
Igår var jag i Klinthamn, Hemse och i Visby och delade ut foldrar och träffade väljare. Det kändes väldigt positivt, många har redan röstat på oss, och ytterst få var avvisande. Det känns verkligen annorlunda denna gång! Vi kan klara av det!
Veckan som gått har jag många gånger önskat att dygnet innehöll 48 timmar! Som jag tidigare beskrivit har valarbetet blivit allt intensivare, och med den respons jag får vill jag göra mitt allra bästa för moderaterna på Gotland. En summering av aktiviteter: valstugan på Öster, radiodebatter, folderutdelning, kampanj i Klinte – Hemse – Visby, bokbord på Komvux, TV-koll och tidningsläsning mm.
Nu återstår lördagen med kampanj från kl 1000 i Lärbro-Fårösund-Slite och avslutning i Visby och på Öster framåt kvällen. Imorgon kommer jag att finnas vid några av vallokalerna på ön. Kl 2000 på söndagen samlas moderaterna för valvaka på S:t Hans café i Visby – välkomna dit!
Som avslutning på mitt brev vill jag ge er mina skäl för att kryssa just mitt namn imorgon:
GOTLAND KAN!
Några av mina viktigaste ställningstaganden inför valet:
*Valfrihet och mångfald i skola, vård och omsorg
*Låt närhetsprincipen gälla
-föräldrar vet själva vad som är bäst för deras barn
-gamla vet bäst själva hur de vill ha det
-gotlänningar är bäst på att besluta om Gotland
*Ett hållbart miljöarbete på Gotland och en ren Östersjö
*Vägpris i färjetrafiken
DÄRFÖR KRYSSAR DU MIG:
*Du tycker att det är viktigt att Gotland får ett borgerlig ledamot i riksdagen som lyssnar på gotlänningarna och tillhör ett av de stora riksdagspartierna
*Du tycker också det är viktigt att Gotland får en röst som varit med länge i kommunens politiska ledning och kan våra frågor.
*Du tycker det är viktigt att också kvinnor finns på ledande poster i Sverige.
Med hopp om framgångar för moderaterna och en borgerlig valseger imorgon!
Hälsningar Lena Celion, moderat riksdagskandidat för gotlänningarna!
torsdag, september 14, 2006
Dags att byta regering - vi har alternativet!
Nu är det dags! Bara några dagar kvar till valet. Även om många redan poströstat, röstat på institutioner eller redan bestämt sig, har det visat sig att väldigt många ändå bestämmer sig de sista dagarna. Ett högt valdeltagande är viktigt för demokratin, och eftersom det nu är så jämt mellan blocken kan det bli ett bra valdeltagande. Förra valet var valdeltagandet på Gotland i riksdagsvalet 79 % och i kommunvalet 77,8 %, båda siffrorna något lägre än i riket och jämfört med 1998.
Tyvärr har jag hört en del uttala sitt missnöje med politiken, och man tänker inte rösta eller rösta blankt, men det politiska arbetet är det viktigaste redskapet vi har att leda landet med. Det kan också vara svårt att tränga in i alla frågor, eftersom samhället är så komplicerat idag. Ta då chansen att lyssna på debatterna och fundera, läs tidningarnas sidor om valet. Någonstans i de partier som ställer upp finns det säkert ett som allra bäst stämmer överens med dina egna värderingar – plånboksfrågorna borde inte vara det som mest avgör våra val. Man kan också gärna kryssa en person man känner förtroende för, eftersom det påverkar vem som kommer med.
Innehållet i debatten är av stor betydelse Pajkastning och bråk kan ge motsatt effekt. Söndagens debatt mellan Reinfeldt och Persson visade att det nu börjar hetta till. Det gäller nu för båda två att tydliggöra skillnaderna och allra tydligast var de i fråga om jobben och skatterna.
Reinfeldt poängterade gång på gång betydelsen av att ha ett jobb. Persson vill fortsätta låsa in människor i bidragsberoende, och få oss alla att tro att det är bästa lösningen på det stora problemet med att inte jobben blir fler. Persson underskattar dessutom dagens arbetslöshet visade det sig under debatten, oavsett hur man mäter – pinsamt! Inte heller går det att i längden lösa arbetslösheten genom fler typer av åtgärder som inte leder till varaktiga jobb, vilket inträffar lagom till varje ny valrörelse
När Reinfeldt tar upp problemen med höjda energiskatter, höga arbetsgivaravgifter och hög fastighetsskatt blir Persson tyst. Göran ljuger dessutom när han påstår att vi vill höja skatten för pensionärer. Vi föreslår inga skattehöjningar för pensionärer! Vi föreslår sänkt skatt på arbete och sänkta arbetsgivaravgifter, som del av flera åtgärder som ska få fart på arbetsmarknaden igen. Om vi ska bibehålla en god välfärd måste fler vara med och försörja en åldrande befolkning. Vi ger dessutom MER pengar till vården, skolan och till att bekämpa brott än socialdemokraterna gör.
Sen kan man ju fundera på varför inte Persson och hans kompisar redan fixat allt det som de föreslår nu igen. De har ju haft 65 år på sig! Vem tror på allvar att de ska lyckas med det denna gång när det är samma gamla medicin som prövas? Nej, det är dags nu. Det är dags för ett nytänkande i svensk politik, och jag hoppas fler går till valurnorna denna gång och lägger sin röst på moderaterna och alliansen.
Tyvärr har jag hört en del uttala sitt missnöje med politiken, och man tänker inte rösta eller rösta blankt, men det politiska arbetet är det viktigaste redskapet vi har att leda landet med. Det kan också vara svårt att tränga in i alla frågor, eftersom samhället är så komplicerat idag. Ta då chansen att lyssna på debatterna och fundera, läs tidningarnas sidor om valet. Någonstans i de partier som ställer upp finns det säkert ett som allra bäst stämmer överens med dina egna värderingar – plånboksfrågorna borde inte vara det som mest avgör våra val. Man kan också gärna kryssa en person man känner förtroende för, eftersom det påverkar vem som kommer med.
Innehållet i debatten är av stor betydelse Pajkastning och bråk kan ge motsatt effekt. Söndagens debatt mellan Reinfeldt och Persson visade att det nu börjar hetta till. Det gäller nu för båda två att tydliggöra skillnaderna och allra tydligast var de i fråga om jobben och skatterna.
Reinfeldt poängterade gång på gång betydelsen av att ha ett jobb. Persson vill fortsätta låsa in människor i bidragsberoende, och få oss alla att tro att det är bästa lösningen på det stora problemet med att inte jobben blir fler. Persson underskattar dessutom dagens arbetslöshet visade det sig under debatten, oavsett hur man mäter – pinsamt! Inte heller går det att i längden lösa arbetslösheten genom fler typer av åtgärder som inte leder till varaktiga jobb, vilket inträffar lagom till varje ny valrörelse
När Reinfeldt tar upp problemen med höjda energiskatter, höga arbetsgivaravgifter och hög fastighetsskatt blir Persson tyst. Göran ljuger dessutom när han påstår att vi vill höja skatten för pensionärer. Vi föreslår inga skattehöjningar för pensionärer! Vi föreslår sänkt skatt på arbete och sänkta arbetsgivaravgifter, som del av flera åtgärder som ska få fart på arbetsmarknaden igen. Om vi ska bibehålla en god välfärd måste fler vara med och försörja en åldrande befolkning. Vi ger dessutom MER pengar till vården, skolan och till att bekämpa brott än socialdemokraterna gör.
Sen kan man ju fundera på varför inte Persson och hans kompisar redan fixat allt det som de föreslår nu igen. De har ju haft 65 år på sig! Vem tror på allvar att de ska lyckas med det denna gång när det är samma gamla medicin som prövas? Nej, det är dags nu. Det är dags för ett nytänkande i svensk politik, och jag hoppas fler går till valurnorna denna gång och lägger sin röst på moderaterna och alliansen.
På söndag är det du som väljer!
Moderaternas ställningstaganden och förslag:
Vi skapar jobb åt fler
Alla ha rätt till kunskap
Alla ska få vård i tid
Vi tolererar inte brott
Vi är det enda regeringsalternativet
Vi skapar jobb åt fler
Alla ha rätt till kunskap
Alla ska få vård i tid
Vi tolererar inte brott
Vi är det enda regeringsalternativet
onsdag, september 13, 2006
Enig Allians mot splittrad vänster
Nu har båda regeringsalternativen frågats ut i TV4. Beskeden är tydliga. På ena sidan står en enig Allians för Sverige med en konkret politik för fler jobb. På andra sidan finns en splittrad vänster som inte är överens om mer än att de helst vill slippa varandra. Det kommer tom inviter till borgerliga partier från Persson.
Vilken skillnad att se samstämmigheten och glädjen hos den borgerliga gruppen, jämfört med den bitvis irriterade och sura framtoningen hos socialistkartellen vid gårdagens utfrågning. Fredrik visade ikväll också mer av sin humoristiska ådra och att han är den som ska leda en allians som har roligt tillsammans.
Vi måste poängtera för väljarna att vi på söndag kan rösta fram en ny regering som har en gemensam politik för fler jobb, mer kunskap i skolan och fler uppklarade brott. Med bara fyra dagar kvar är det fortfarande just jobben, välfärden och brottsligheten som väljarna tycker är valets viktigaste frågor. Det är frågor där vi har konkreta gemensamma svar tillsammans med Alliansen.
Vilken skillnad att se samstämmigheten och glädjen hos den borgerliga gruppen, jämfört med den bitvis irriterade och sura framtoningen hos socialistkartellen vid gårdagens utfrågning. Fredrik visade ikväll också mer av sin humoristiska ådra och att han är den som ska leda en allians som har roligt tillsammans.
Vi måste poängtera för väljarna att vi på söndag kan rösta fram en ny regering som har en gemensam politik för fler jobb, mer kunskap i skolan och fler uppklarade brott. Med bara fyra dagar kvar är det fortfarande just jobben, välfärden och brottsligheten som väljarna tycker är valets viktigaste frågor. Det är frågor där vi har konkreta gemensamma svar tillsammans med Alliansen.
100-timmarskampanjen med moderaterna
Idag börjar 100-timmarskampanjen kl 1600. Moderaterna intensifierar valarbetet på Gotland och i hela landet. Många aktiviteter som visar att moderaterna är rätt parti att lägga sin röst på kommer att pågå. Själv argumenterar jag också för att det är just mig man ska kryssa i riksdagsvalet.
Eftersom vi inte har resurser i överflöd i moderaterna att annonsera för mm, så kommer vi ändå att synas mer runt om på ön fram till söndagen. Ställ era frågor till oss när ni möter oss!
Dagens program innehåller för min del bokbord på Komvux, valstugan i Visby, samt meningarnas marknad, slutdebatten, mellan kl 17 och 19. En del skrivarbeten och inläsningstid behövs också till detta. Imorgon är det valinformation, debatt med riksdagskandidater på radion kl 1500 och utdelning av valfoldrar. Vi ses på barrikaderna!
Eftersom vi inte har resurser i överflöd i moderaterna att annonsera för mm, så kommer vi ändå att synas mer runt om på ön fram till söndagen. Ställ era frågor till oss när ni möter oss!
Dagens program innehåller för min del bokbord på Komvux, valstugan i Visby, samt meningarnas marknad, slutdebatten, mellan kl 17 och 19. En del skrivarbeten och inläsningstid behövs också till detta. Imorgon är det valinformation, debatt med riksdagskandidater på radion kl 1500 och utdelning av valfoldrar. Vi ses på barrikaderna!
tisdag, september 12, 2006
Arbetslösheten ökar på Gotland igen!
Nya siffror visar att det åter sker en ökning av antalet arbetslösa på Gotland. Speciellt bland ungdomar är det mycket illavarslande, anser jag. 11 % är utan arbete idag. Det är en avsevärt högre nivå än i övriga landet och en ökning med 200 personer sedan i juli. Totalt är 540 ungdomar upp till 24 år utan jobb idag på Gotland
Totalt är obalansen för alla åldrar 7,5 % (2300 personer), och det är långt ifrån målet på 4 %.
Den lösning som sossarna hittills använt sig av, åtgärder och olika andra insatser, verkar inte fungera riktigt. Lagen om säsongsanställningar kommer verkligen inte att innebära någon lösning för Gotland. Moderaterna och alliansen föreslår däremot en rad åtgärder för att öppna upp arbetsmarknaden för alla dem som idag står utanför. Nu kan alla ungdomar göra ett bättre val den 17 september genom att rösta på moderaterna!
Totalt är obalansen för alla åldrar 7,5 % (2300 personer), och det är långt ifrån målet på 4 %.
Den lösning som sossarna hittills använt sig av, åtgärder och olika andra insatser, verkar inte fungera riktigt. Lagen om säsongsanställningar kommer verkligen inte att innebära någon lösning för Gotland. Moderaterna och alliansen föreslår däremot en rad åtgärder för att öppna upp arbetsmarknaden för alla dem som idag står utanför. Nu kan alla ungdomar göra ett bättre val den 17 september genom att rösta på moderaterna!
söndag, september 10, 2006
Valduellen på TV ikväll
Denna gång tyckte jag att duellen mellan Reinfeldt och Persson blev ganska rörig. Programledaren borde ha tystat bufflige Persson flera gånger, då han bröt in i Fredriks argumentationer. Man blir bara irriterad när det inte blir en vettig debatt. Det måste väl leda till att även Fredrik kommer att använda sig av denna debatteknik när han möter Persson i fortsättningen – trist!
Än en gång har vi fått höra om alla bidrag som Persson kan komma på, som lösning på arbetslösheten. Inte ens de siffror TV hade tagit om ett utanförskap på över en miljon människor, övertygade Persson om att det är ett problem. Några svar på hur hans regeringstrio skulle jobba ihop vid en eventuell valseger fick vi inte heller denna gång. Klart är att Perssons politik inte kommer att se ut som han tror, eftersom Ohly och Eriksson kommer att ha med sig flera egna krav i boet! Klart är därför att en röst på Persson är en röst på Ohly och Eriksson.
Än en gång har vi fått höra om alla bidrag som Persson kan komma på, som lösning på arbetslösheten. Inte ens de siffror TV hade tagit om ett utanförskap på över en miljon människor, övertygade Persson om att det är ett problem. Några svar på hur hans regeringstrio skulle jobba ihop vid en eventuell valseger fick vi inte heller denna gång. Klart är att Perssons politik inte kommer att se ut som han tror, eftersom Ohly och Eriksson kommer att ha med sig flera egna krav i boet! Klart är därför att en röst på Persson är en röst på Ohly och Eriksson.
Bara en vecka kvar! (3)
Valdagen kommer allt närmare – nu är det bara en vecka kvar! En vecka som brukar vara väldigt avgörande för hur valet ska gå. Många bestämmer sig inte förrän mycket sent, och mycket kan påverka valet, ibland sådant som inte ens är politik. Debatten mellan Fredrik och Göran ikväll har säkert väldigt stor betydelse.
Det har varit flera debatter mellan Fredrik och Göran nu, och jag är nog färgad, men jag tycker Fredrik har ett klart övertag. Framför allt för att han pratar om våra frågor, men även för att han inger mycket stort förtroende. Göran pratar också om våra frågor, men han är sämre på den planhalvan. Debatterna är bra för man får se sidor av de båda ledarnas personligheter som är intressanta. Ikväll kommer den tredje debatten i TV1 kl 2100– visst är det spännande?
Veckan som gått…
Jag har intensifierat min valkampanj nu. En hel del tid har jag funnits vid valstugan på Öster i Visby, bl a när Östnytt kom förbi och ”tog valtemperaturen” – dvs jag fick berätta kort hur det gick och vad som var på gång. Jag har också varit på två företagsbesök.
I måndags gjorde GT en intervju med Gustaf Hoffstedt och mig, och i onsdags deltog Lilian Edwards och jag i radiodebatten om vården på ”Meningarnas marknad”. På gotlandska.se har jag numera en annons på förstasidan, och kanske har ni på Radio Four hört moderaternas slingor, som jag har talat in en del av.
På lördagen var moderaterna på Kräklingbo marknad och idag, söndag, har jag varit vid Kilåkern i Slite med valsedlar för institutionsröstningen, och fyllt på med valsedalr på några ställen för förtidsröstningen.
Veckan som kommer…
På måndag har vi diverse möten, idrottsdebatt och förbundsstyrelse på kvällen. På tisdag KSau. Vi kör ett bokbord på Komvux på onsdagen och på kvällen är det slutdebatten i ”Meningarnas marknad” - kl 17-19.
Vi intensifierar valarbetet nu och på torsdagen kl 15 har radion en utfrågning av oss kandidater till riksdagen som står överst på listorna. Under veckan blir det förmodligen resor runt om på ön. Fredag kväll har partiledarna slutdebatt på TV. Hoppas vi ses på någon av våra aktiviteter!
Snart är det söndag den 17 september och jag hoppas förstås på massor av röster på moderaterna!
Det har varit flera debatter mellan Fredrik och Göran nu, och jag är nog färgad, men jag tycker Fredrik har ett klart övertag. Framför allt för att han pratar om våra frågor, men även för att han inger mycket stort förtroende. Göran pratar också om våra frågor, men han är sämre på den planhalvan. Debatterna är bra för man får se sidor av de båda ledarnas personligheter som är intressanta. Ikväll kommer den tredje debatten i TV1 kl 2100– visst är det spännande?
Veckan som gått…
Jag har intensifierat min valkampanj nu. En hel del tid har jag funnits vid valstugan på Öster i Visby, bl a när Östnytt kom förbi och ”tog valtemperaturen” – dvs jag fick berätta kort hur det gick och vad som var på gång. Jag har också varit på två företagsbesök.
I måndags gjorde GT en intervju med Gustaf Hoffstedt och mig, och i onsdags deltog Lilian Edwards och jag i radiodebatten om vården på ”Meningarnas marknad”. På gotlandska.se har jag numera en annons på förstasidan, och kanske har ni på Radio Four hört moderaternas slingor, som jag har talat in en del av.
På lördagen var moderaterna på Kräklingbo marknad och idag, söndag, har jag varit vid Kilåkern i Slite med valsedlar för institutionsröstningen, och fyllt på med valsedalr på några ställen för förtidsröstningen.
Veckan som kommer…
På måndag har vi diverse möten, idrottsdebatt och förbundsstyrelse på kvällen. På tisdag KSau. Vi kör ett bokbord på Komvux på onsdagen och på kvällen är det slutdebatten i ”Meningarnas marknad” - kl 17-19.
Vi intensifierar valarbetet nu och på torsdagen kl 15 har radion en utfrågning av oss kandidater till riksdagen som står överst på listorna. Under veckan blir det förmodligen resor runt om på ön. Fredag kväll har partiledarna slutdebatt på TV. Hoppas vi ses på någon av våra aktiviteter!
Snart är det söndag den 17 september och jag hoppas förstås på massor av röster på moderaterna!
S sprider lögner om moderat vårdpolitik
Socialdemokraterna går ut på många ställen runt om i landet med rena lögner om moderaterna, och hävdar att vi vill sälja ut sjukvården och att plånboken ska styra. Även jag fick denna fråga vid Kräklingbo marknad igår. Detta stämmer inte!
Vi moderater anser att vården ska vara solidariskt finansierad genom skatter.För oss moderater är inte det viktiga om vården bedrivs av kommunen eller i någon annans regi. Det viktiga är att alla får bra vård i tid. På de platser i landet där vi har föreslagit andra former än offentligt driven vård har detta varit för att ge patienterna en bättre vård än i dag.
På många orter i Sverige har den socialdemokratiska vårdpolitiken lett till att vårdcentraler har lagts ner och att väntetiderna har ökat. I ett sådant läge borde de istället vara öppna för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten i vården, annars sviker de både patienter och personal.
Tillsammans med de andra partierna i Allians för Sverige är vi överens om att öka resurserna i vården och på moderaternas initiativ vill vi införa personliga vårdguider för de allra mest vårdbehövande.
Vi moderater anser att vården ska vara solidariskt finansierad genom skatter.För oss moderater är inte det viktiga om vården bedrivs av kommunen eller i någon annans regi. Det viktiga är att alla får bra vård i tid. På de platser i landet där vi har föreslagit andra former än offentligt driven vård har detta varit för att ge patienterna en bättre vård än i dag.
På många orter i Sverige har den socialdemokratiska vårdpolitiken lett till att vårdcentraler har lagts ner och att väntetiderna har ökat. I ett sådant läge borde de istället vara öppna för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten i vården, annars sviker de både patienter och personal.
Tillsammans med de andra partierna i Allians för Sverige är vi överens om att öka resurserna i vården och på moderaternas initiativ vill vi införa personliga vårdguider för de allra mest vårdbehövande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)