Curt Mårtensson ställer den något retoriska frågan "Vill moderaterna utveckla landsbygden?" i en insändare i GA 2/3.
Det är uppenbart att Mårtenssons engagemang för landsbygden är både uppriktigt och starkt. Vi instämmer i det mesta i det han skriver. Möjligen invänder vi något mot upphaussandet av befolkningsmålet i Vision 2025, de regionala strategierna för serviceorter samt rapporterna från Eurofutures.
Vi tror att en bra start kan vara att slänga de där visionerna och rapporterna i papperskorgen. De har visserligen kostat många miljoner skattekronor att ta fram, men de kostar sannolikt ännu mer om politiken ska sträva efter strategier som vi menar är kontraproduktiva.
Ta befolkningsmålet till exempel. Vi beklagar att detta mål har kommit att sättas i förgrunden framför mål om välstånd och ekonomisk tillväxt. Det viktiga är väl att vi som väljer att bo här lever ett gott liv, vare sig Gotlands befolkningstäthet närmar sig Islands eller Monacos? Eller för att ta ett mer närliggande exempel: Gotland är Sveriges fattigaste region, Åland är Finlands rikaste. På Åland bor 28 000 människor, hälften så många som på Gotland. Är det verkligen ett problem för ålänningarna, och i så fall på vilket sätt?
Med detta sagt innebär naturligtvis boende i glesbygden en utmaning som politiker och medborgare i tätbefolkade områden knappast behöver reflektera över. Att hitta rimligt korta restider för barnen på väg till skolan, för att endast nämna en. Å andra sidan får storstadsmänniskorna sin del av sleven i form av problem som är ovanliga på landet.
Mårtensson uppdrar åt oss att vara konkreta i våra leveranser av politikerlöften. Vad vill vi moderater egentligen göra (utöver att slänga byråkratstrategierna i papperskorgen)?
Vi anser att Gotland bör slussa i princip alla disponibla utvecklingsmedel från staten och EU till infrastruktur. Bort med alla bidrag till enskilda företag och utvecklingsgrupper. Den skattefinansierade ekonomin ska istället satsa på sådant som kommer alla till del. Schysta villkor för färjetrafiken, breda 140-vägar med god tillgänglighet och vägbredd samt internet över hela ön med kraftfull och stabil överföring. Vi vill dessutom omvandla delar av Gotlandshems bestånd till bostadsrätter. Pengarna som inkasseras vill vi använda till att bygga nya hyresrätter. Inte på av politiken favoriserade orter, utan där folk verkligen vill bo. Och vi vet att det också är på landet.
En av oss bor i Slite, den andre är på väg att flytta till Östergarn. Vi bor där därför att vi vill det, inte för att de orterna finns eller inte finns med i några hopplösa kommunala utvecklingsstrategier. Det är över huvud taget inte politikens uppgift att kommendera vart människor ska flytta eller bo. Politikens uppgift är att tjänstgöra åt människor som efter fritt val bor i Östergarn, Slite, Visby, Stockholm, London eller Shanghai, och att där erbjuda bästa möjliga välfärd utifrån den ekonomiska verklighet vi är satta att förvalta.
Lena Celion, Gustaf Hoffstedt
onsdag, april 04, 2012
måndag, mars 05, 2012
IT minskar arbetsbördan för lärare
I Sverige, liksom här på Gotland, har vi en fantastisk lärarkår som förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas i sitt arbete. Det är därför bekymrande att många av våra lärare vittnar om en ökad mängd administrativt arbete som stjäl värdefull tid från lektionsplanering och elevkontakt.
I en arbetsmiljöundersökning som nyligen presenterades, framgår att 90 procent av lärarna upplever att den administrativa bördan ökat de senaste fem åren. Detta är mycket oroande. Vi tror att IT kan minska den administrativa bördan för lärare. Med hjälp av modern teknik skulle tiden för administrativt arbete kunna reduceras med uppskattningsvis 40 procent.
Det finns många exempel på att digital teknik kan underlätta och ibland till och med revolutionera undervisningen. Många svenska skolor har redan utvecklat nya pedagogiska grepp och lyckats lyfta undervisningen med hjälp av IT-satsningar. Exempelvis har en programvara utvecklats där lektionsplanering, hemuppgifter, lärarsamarbete, frånvarorapportering och återkoppling mellan lärare och elev har integrerats och hanteras via en dator. Resultaten har varit mycket goda. Det skulle även ge skolor på den gotländska landsbygden nya möjligheter att leva vidare
All forskning pekar mot att kontinuerlig uppföljning mellan lärare och elev kännetecknar en framgångsrik skola. En annan viktig framgångsfaktor är att lärare ges möjlighet att lära av varandra genom så kallat kollegialt samarbete och slippa uppfinna hjulet på nytt. Den moderna tekniken kan här vara ett mycket effektivt redskap. En digital skolplattform möjliggör utbyte av erfarenheter och tillåter lärare att effektivt kommunicera, planera och samarbeta för att skapa en framgångsrik undervisning.
Regeringens digitala agenda är ett första steg mot en effektivare IT-användning. Agendan syftar både till att minimera tiden för administration och stärka den pedagogiska utvecklingen. Vi moderater har under lång tid intresserat oss för den digitala teknikens potential att utveckla skolan. Vi tror framförallt att en effektiv IT-användning ger färre möten och mindre pappersarbete, vilket frigör tid för tätare elevkontakt, lektionsplanering och ämnesförkovran för våra lärare.
Modern teknik är naturligtvis inte är en universallösning på lärarnas alla problem. Den kan emellertid vara ett mycket effektivt redskap för att underlätta deras vardagliga arbete i de gotländska skolorna och kraftigt minska den administrativa bördan. På så sätt kan lärarna finnas i klassrummet där de behövs bäst.
Artikel av Margareta Pålsson (M) Ordförande i riksdagens utbildningsutskott; Lena Celion (M) Regionråd Gotland; Simon Härenstam (M) Gruppledare BUN; Magnus Jönsson (M) Gruppledare GVN publicerad i GA och GT mars 2012.
I en arbetsmiljöundersökning som nyligen presenterades, framgår att 90 procent av lärarna upplever att den administrativa bördan ökat de senaste fem åren. Detta är mycket oroande. Vi tror att IT kan minska den administrativa bördan för lärare. Med hjälp av modern teknik skulle tiden för administrativt arbete kunna reduceras med uppskattningsvis 40 procent.
Det finns många exempel på att digital teknik kan underlätta och ibland till och med revolutionera undervisningen. Många svenska skolor har redan utvecklat nya pedagogiska grepp och lyckats lyfta undervisningen med hjälp av IT-satsningar. Exempelvis har en programvara utvecklats där lektionsplanering, hemuppgifter, lärarsamarbete, frånvarorapportering och återkoppling mellan lärare och elev har integrerats och hanteras via en dator. Resultaten har varit mycket goda. Det skulle även ge skolor på den gotländska landsbygden nya möjligheter att leva vidare
All forskning pekar mot att kontinuerlig uppföljning mellan lärare och elev kännetecknar en framgångsrik skola. En annan viktig framgångsfaktor är att lärare ges möjlighet att lära av varandra genom så kallat kollegialt samarbete och slippa uppfinna hjulet på nytt. Den moderna tekniken kan här vara ett mycket effektivt redskap. En digital skolplattform möjliggör utbyte av erfarenheter och tillåter lärare att effektivt kommunicera, planera och samarbeta för att skapa en framgångsrik undervisning.
Regeringens digitala agenda är ett första steg mot en effektivare IT-användning. Agendan syftar både till att minimera tiden för administration och stärka den pedagogiska utvecklingen. Vi moderater har under lång tid intresserat oss för den digitala teknikens potential att utveckla skolan. Vi tror framförallt att en effektiv IT-användning ger färre möten och mindre pappersarbete, vilket frigör tid för tätare elevkontakt, lektionsplanering och ämnesförkovran för våra lärare.
Modern teknik är naturligtvis inte är en universallösning på lärarnas alla problem. Den kan emellertid vara ett mycket effektivt redskap för att underlätta deras vardagliga arbete i de gotländska skolorna och kraftigt minska den administrativa bördan. På så sätt kan lärarna finnas i klassrummet där de behövs bäst.
Artikel av Margareta Pålsson (M) Ordförande i riksdagens utbildningsutskott; Lena Celion (M) Regionråd Gotland; Simon Härenstam (M) Gruppledare BUN; Magnus Jönsson (M) Gruppledare GVN publicerad i GA och GT mars 2012.
tisdag, februari 21, 2012
EUs kulturplan - Kreativa Europa
Artikel i gotlandsmedia från mig och Mats Green, KSO Jönköping:
Genom vårt uppdrag i Kultur- och fritidsberedningen i Sveriges kommuner och landsting (SKL), har vi varit på möte och studieresa till Bryssel, för att diskutera frågor inom områdena kultur, idrott och ungdom inför kommande programperiod. Vi har träffat representanter för bland annat parlament, kommission och direktorat, samt kulturrådet Henrik Sellin på Sveriges representation till EU.
Det är viktigt att ta diskussionerna nu, eftersom våra svenska synpunkter har goda möjligheter att tas med i det nya ramprogrammet Kreativa Europa. Det föreslås stora ökningar av EU:s kulturbudget, vilket vi på Gotland och i Jönköping/Småland kan dra mera nytta av i framtiden. Sverige har inte varit så aktivt denna period.
Vi lyfte fram betydelsen av god tillgång till kultur och idrott för unga, jämställdhetsaspekter, och även problematiken med momsfrågan för våra organisationer och föreningar. Vi fick också veta att övriga länder är kritiska till Sveriges hållning om idrottens självständighet, de vill ge mycket större ansvar till EU, som Sverige försöker bromsa.
Det är positivt att budgeten för det nya ramprogrammet föreslås utökas med 37 procent i förhållande till det föregående för kultur. Det nya programmet har en tydligare koppling till de övergripande målen som finns i EU2020 för att stärka sysselsättningen. Den tidigare av parlamentet antagna Agendan för kultur (2007) har tre övergripande mål:
Främja kulturell mångfald.
Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet.
Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.
Kultursektorn är viktig i sig själv, men också för Europas välstånd. Den står för 3,5 procent av EU:s BNP. De kulturella och kreativa sektorerna har en stor potential för lokal och regional tillväxt, men det finns en risk med att enbart koppla kultur till sysselsättningsmål. Kultur har lika mycket att bidra med för en social utvecklingsdimension, och därför finns det anledning att komplettera programmet Kreativa Europa med skrivningar som förstärker kulturens egenvärde, samt kultur som en social utvecklingsfaktor tycker vi.
Kommissionen föreslår i budgeten 2014-2020 ett nytt övergripande utbildningsprogram - Erasmus för alla. Där ska även det nuvarande programmet Ung och aktiv i Europa ingå. Dessutom föreslås en helt ny underavdelning om idrott i Erasmus för alla. Det är positivt att EU samarbetet kan lyfta idrott som en resurs för social och ekonomisk sammanhållning, men det måste förtydligas i programtexten.
Vi framförde också att Sverige även fortsättningsvis måste beviljas undantag vad gäller moms för ideella föreningar. Om kommissionen inte godkänner detta måste nya förslag till lösning ges från både regeringen och SKL. Också elitidrottens ökade krav på kommuner som arenaägare, där man hänvisar till internationella regler, behöver tas i ett EU-perspektiv framöver, då det innebär stora kostnader i våra budgetar.
Genom vårt uppdrag i Kultur- och fritidsberedningen i Sveriges kommuner och landsting (SKL), har vi varit på möte och studieresa till Bryssel, för att diskutera frågor inom områdena kultur, idrott och ungdom inför kommande programperiod. Vi har träffat representanter för bland annat parlament, kommission och direktorat, samt kulturrådet Henrik Sellin på Sveriges representation till EU.
Det är viktigt att ta diskussionerna nu, eftersom våra svenska synpunkter har goda möjligheter att tas med i det nya ramprogrammet Kreativa Europa. Det föreslås stora ökningar av EU:s kulturbudget, vilket vi på Gotland och i Jönköping/Småland kan dra mera nytta av i framtiden. Sverige har inte varit så aktivt denna period.
Vi lyfte fram betydelsen av god tillgång till kultur och idrott för unga, jämställdhetsaspekter, och även problematiken med momsfrågan för våra organisationer och föreningar. Vi fick också veta att övriga länder är kritiska till Sveriges hållning om idrottens självständighet, de vill ge mycket större ansvar till EU, som Sverige försöker bromsa.
Det är positivt att budgeten för det nya ramprogrammet föreslås utökas med 37 procent i förhållande till det föregående för kultur. Det nya programmet har en tydligare koppling till de övergripande målen som finns i EU2020 för att stärka sysselsättningen. Den tidigare av parlamentet antagna Agendan för kultur (2007) har tre övergripande mål:
Främja kulturell mångfald.
Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet.
Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.
Kultursektorn är viktig i sig själv, men också för Europas välstånd. Den står för 3,5 procent av EU:s BNP. De kulturella och kreativa sektorerna har en stor potential för lokal och regional tillväxt, men det finns en risk med att enbart koppla kultur till sysselsättningsmål. Kultur har lika mycket att bidra med för en social utvecklingsdimension, och därför finns det anledning att komplettera programmet Kreativa Europa med skrivningar som förstärker kulturens egenvärde, samt kultur som en social utvecklingsfaktor tycker vi.
Kommissionen föreslår i budgeten 2014-2020 ett nytt övergripande utbildningsprogram - Erasmus för alla. Där ska även det nuvarande programmet Ung och aktiv i Europa ingå. Dessutom föreslås en helt ny underavdelning om idrott i Erasmus för alla. Det är positivt att EU samarbetet kan lyfta idrott som en resurs för social och ekonomisk sammanhållning, men det måste förtydligas i programtexten.
Vi framförde också att Sverige även fortsättningsvis måste beviljas undantag vad gäller moms för ideella föreningar. Om kommissionen inte godkänner detta måste nya förslag till lösning ges från både regeringen och SKL. Också elitidrottens ökade krav på kommuner som arenaägare, där man hänvisar till internationella regler, behöver tas i ett EU-perspektiv framöver, då det innebär stora kostnader i våra budgetar.
torsdag, februari 16, 2012
Färjetrafiken till Gotland och kulturfrågor i EU....
Vintern har äntligen kommit på allvar till Gotland och därmed också kylan. Ön är extremt vacker när den blir klädd i vitt, och det blir mycket ljusare på dagarna.
Under perioder med kraftig kyla försöker säkert alla att begränsa energiåtgången i sina hem, både med egna insatser och få koll på elkostnaderna. Då ser vi återigen att flera kärnkraftverk stänger ner och begränsar elutbudet, med kraftigt stigande elpriser som följd. Är detta inte märkligt? Det är ju inte första gången heller.
Det måste självklart vara ett krav att de går för fullt, speciellt vintertid! Här har energiminister Anna-Karin Hatt (C) verkligen ett problem att ta tag i med kraft. Det visar också tydligt att vi är väldigt elberoende numera, och att kärnkraften behövs, i takt med att fossila bränslen fasas ut.
Återigen har färjetrafiken kommit att bli en av huvudfrågorna i den gotländska politiken. Jag har för närvarande nära kontakter med vår moderate gruppledare i trafikutskottet Jan-Evert Rådhström, för att hålla honom underrättad om debatten på Gotland, liksom med ansvarig minister Catharina Elmsäter-Svärd (M), och jag träffade dem båda för en dryg vecka sedan.
Det samlade offentliga livet här har för bara några år sedan tagit fram ett antal grundkrav som vi jobbar för på alla fronter. Det handlar naturligtvis mycket om att vi ska kunna resa till/från ön till rimligt pris och med god standard, men bland annat prisökningar på olja samt kraven på högre svaveldirektiv i svenska farvatten än i övriga EU gör oron stor hos oss alla.
Jag har också under veckan som gått, i mitt uppdrag för Sveriges kommuner och landsting, varit på beredningsmöte och studieresa till Bryssel. Där har vi kunnat höra om hur EU ser på områdena kultur, idrott och ungdomsfrågor för kommande programperiod. Vi har träffat många representanter för parlament, kommission och direktorat för politikområdena, liksom svenska kulturrådet Henrik Sellin på Sveriges representation till EU.
Det är speciellt intressant och viktigt att vara med där just nu, eftersom våra synpunkter mycket väl kan komma med, då programmen just nu håller på att processas fram. Man föreslår också stora ökningar av EU:s kulturbudget, som Gotland säkert kan dra nytta av i framtiden. Sverige har inte varit särkilt aktiva denna period fick vi höra. Kultursektorn är naturligtvis viktig i sig själv, men också för Europas välstånd, eftersom den står för 3,5 procent av EU:s BNP.
Vi lyfte själva särskilt fram betydelsen av en bra tillgång till kultur och idrott för unga, jämställdhetsaspekten inom idrotten, och vi fick möjlighet att ta upp problematiken med momsfrågan för våra organisationer och föreningar här hemma.
Vi fick också veta att övriga länder är kritiska till Sveriges hållning om idrottens självständighet, eftersom de vill ge ett mycket större ansvar till EU på detta politikområde, vilket Sverige alltså försöker förhindra.
Nu stundar en ny vecka med de stora lokala frågorna på Gotland i fokus; regionens svaga ekonomi och besparingar hos nämnderna, skolförändringar och mycken oro, fastighetsfrågor som riskerar att ännu mer urholka regionens ekonomi, samt inte minst kraven från företag och näringsliv på förbättringar.
Det är viktiga frågor för Moderaterna på Gotland och nu måste de rödgröna jobba på och bistå i utvecklingen för att nå målen i Vision 2025.
Under perioder med kraftig kyla försöker säkert alla att begränsa energiåtgången i sina hem, både med egna insatser och få koll på elkostnaderna. Då ser vi återigen att flera kärnkraftverk stänger ner och begränsar elutbudet, med kraftigt stigande elpriser som följd. Är detta inte märkligt? Det är ju inte första gången heller.
Det måste självklart vara ett krav att de går för fullt, speciellt vintertid! Här har energiminister Anna-Karin Hatt (C) verkligen ett problem att ta tag i med kraft. Det visar också tydligt att vi är väldigt elberoende numera, och att kärnkraften behövs, i takt med att fossila bränslen fasas ut.
Återigen har färjetrafiken kommit att bli en av huvudfrågorna i den gotländska politiken. Jag har för närvarande nära kontakter med vår moderate gruppledare i trafikutskottet Jan-Evert Rådhström, för att hålla honom underrättad om debatten på Gotland, liksom med ansvarig minister Catharina Elmsäter-Svärd (M), och jag träffade dem båda för en dryg vecka sedan.
Det samlade offentliga livet här har för bara några år sedan tagit fram ett antal grundkrav som vi jobbar för på alla fronter. Det handlar naturligtvis mycket om att vi ska kunna resa till/från ön till rimligt pris och med god standard, men bland annat prisökningar på olja samt kraven på högre svaveldirektiv i svenska farvatten än i övriga EU gör oron stor hos oss alla.
Jag har också under veckan som gått, i mitt uppdrag för Sveriges kommuner och landsting, varit på beredningsmöte och studieresa till Bryssel. Där har vi kunnat höra om hur EU ser på områdena kultur, idrott och ungdomsfrågor för kommande programperiod. Vi har träffat många representanter för parlament, kommission och direktorat för politikområdena, liksom svenska kulturrådet Henrik Sellin på Sveriges representation till EU.
Det är speciellt intressant och viktigt att vara med där just nu, eftersom våra synpunkter mycket väl kan komma med, då programmen just nu håller på att processas fram. Man föreslår också stora ökningar av EU:s kulturbudget, som Gotland säkert kan dra nytta av i framtiden. Sverige har inte varit särkilt aktiva denna period fick vi höra. Kultursektorn är naturligtvis viktig i sig själv, men också för Europas välstånd, eftersom den står för 3,5 procent av EU:s BNP.
Vi lyfte själva särskilt fram betydelsen av en bra tillgång till kultur och idrott för unga, jämställdhetsaspekten inom idrotten, och vi fick möjlighet att ta upp problematiken med momsfrågan för våra organisationer och föreningar här hemma.
Vi fick också veta att övriga länder är kritiska till Sveriges hållning om idrottens självständighet, eftersom de vill ge ett mycket större ansvar till EU på detta politikområde, vilket Sverige alltså försöker förhindra.
Nu stundar en ny vecka med de stora lokala frågorna på Gotland i fokus; regionens svaga ekonomi och besparingar hos nämnderna, skolförändringar och mycken oro, fastighetsfrågor som riskerar att ännu mer urholka regionens ekonomi, samt inte minst kraven från företag och näringsliv på förbättringar.
Det är viktiga frågor för Moderaterna på Gotland och nu måste de rödgröna jobba på och bistå i utvecklingen för att nå målen i Vision 2025.
onsdag, januari 18, 2012
Hästhållningen viktig för Gotlands landsbygd
Artikel införd i gotlandsmedia av mig och Lena Simonsson (M):
En nyligen släppt rapport från Jordbruksverket visar på många olika fördelar av hästhållningen och dess inriktningar för sysselsättningen, samt positiva bieffekter i övriga samhället, inte minst som t ex kultur- och fritidsaktiviteter för många barn och ungdomar. Mer än var tredje tillfrågad i rapporten ser positivt på utvecklingen för sin verksamhet. Det tycker vi är väldigt goda nyheter för Gotland och alla som ägnar sig åt ridsport och hästhållning här på ön.
Eftersom Gotland är landets hästtätaste län med sina cirka 10 300 hästar, är hästhållningen redan idag en viktig näring för den gotländska landsbygden. Över 300 jobb finns på ön idag inom hästnäringen, och den ger över 100 miljoner kronor i skatteintäkter. Hästaktiviteter utövas över hela Gotland, och enligt rapporten har hästnäringen en mycket stor utvecklingspotential, vilket skulle gynna den gotländska landsbygden och förutsättningarna att bo och arbeta på hela ön. Och det är ju en synnerligen aktuell fråga nu i dagarna. Hästarnas betydelse här på ön följs nu också upp i Radio Gotland i programmet Radioarken.
Ungefär en tredjedel av dem som har hästar bedriver också någon form av näringsverksamhet. Det kan handla om avel och uppfödning, men också ridskolor och turismverksamhet i form av turridning, ridläger, för att inte tala om verksamheten kring trav och tävlingsridning. Även kryssningsresenärer efterfrågar idag denna typ av rekreation, och det skulle kunna erbjudas vid kryssningsbesöken i Visby.
Det handlar också om försäljning av varor och tjänster, till exempel ridutrustning, foder, transportfordon, liksom veterinärtjänster, nya rehabformer och uthyrning av stallplatser. Men det kan lika gärna handla om att vara med vid russläppet på Lojsta hed, åka dit och försöka få syn på dessa hästar i frihet, gå på Visbytravet, se på ridtävlingar eller besöka något Tornerspel under sommaren.
Hästsport engagerar både män och kvinnor. En jämn fördelning av män/kvinnor finns inom trav och galopp, medan vi kan se något fler kvinnliga utövare i ridskolor och turridningsföretag. Idag finns ett 20-tal företag inom näringen och den bedöms ganska snart kunna mer än dubbleras. Dessa verksamheter är redan idag besöksanledning för många, men skulle kunna utvecklas ännu mer, inte minst i samband med det arbete som görs för att få till stånd ett Hästcentrum på Gotland. Det finns också goda möjligheter här att bidra till den säsongsförlängning vi vill ha i besöksnäringen. Därför har vi all anledning att uppmärksamma de förutsättningar för öns tillväxt, som finns inom hästnäringen i Sveriges hästtätaste län.
En nyligen släppt rapport från Jordbruksverket visar på många olika fördelar av hästhållningen och dess inriktningar för sysselsättningen, samt positiva bieffekter i övriga samhället, inte minst som t ex kultur- och fritidsaktiviteter för många barn och ungdomar. Mer än var tredje tillfrågad i rapporten ser positivt på utvecklingen för sin verksamhet. Det tycker vi är väldigt goda nyheter för Gotland och alla som ägnar sig åt ridsport och hästhållning här på ön.
Eftersom Gotland är landets hästtätaste län med sina cirka 10 300 hästar, är hästhållningen redan idag en viktig näring för den gotländska landsbygden. Över 300 jobb finns på ön idag inom hästnäringen, och den ger över 100 miljoner kronor i skatteintäkter. Hästaktiviteter utövas över hela Gotland, och enligt rapporten har hästnäringen en mycket stor utvecklingspotential, vilket skulle gynna den gotländska landsbygden och förutsättningarna att bo och arbeta på hela ön. Och det är ju en synnerligen aktuell fråga nu i dagarna. Hästarnas betydelse här på ön följs nu också upp i Radio Gotland i programmet Radioarken.
Ungefär en tredjedel av dem som har hästar bedriver också någon form av näringsverksamhet. Det kan handla om avel och uppfödning, men också ridskolor och turismverksamhet i form av turridning, ridläger, för att inte tala om verksamheten kring trav och tävlingsridning. Även kryssningsresenärer efterfrågar idag denna typ av rekreation, och det skulle kunna erbjudas vid kryssningsbesöken i Visby.
Det handlar också om försäljning av varor och tjänster, till exempel ridutrustning, foder, transportfordon, liksom veterinärtjänster, nya rehabformer och uthyrning av stallplatser. Men det kan lika gärna handla om att vara med vid russläppet på Lojsta hed, åka dit och försöka få syn på dessa hästar i frihet, gå på Visbytravet, se på ridtävlingar eller besöka något Tornerspel under sommaren.
Hästsport engagerar både män och kvinnor. En jämn fördelning av män/kvinnor finns inom trav och galopp, medan vi kan se något fler kvinnliga utövare i ridskolor och turridningsföretag. Idag finns ett 20-tal företag inom näringen och den bedöms ganska snart kunna mer än dubbleras. Dessa verksamheter är redan idag besöksanledning för många, men skulle kunna utvecklas ännu mer, inte minst i samband med det arbete som görs för att få till stånd ett Hästcentrum på Gotland. Det finns också goda möjligheter här att bidra till den säsongsförlängning vi vill ha i besöksnäringen. Därför har vi all anledning att uppmärksamma de förutsättningar för öns tillväxt, som finns inom hästnäringen i Sveriges hästtätaste län.
måndag, januari 09, 2012
Så kan Gotlands skola bli bättre
Artikel i GT/GA från Simon Härenstam (M)och mig om förslaget om skolförändringar:
Målet med vår skola på Gotland måste alltid vara att alla barn oavsett vilken skola de går i ska få en utbildning med hög kvalitet och den hjälp de behöver för att nå målen.
I detta ingår också att se till att skolorganisationen har en bra spridning på ön och att den samspelar med övrig regional utveckling. Vid den översyn som vi gjorde av skolorganisationen förra mandatperioden, var dialogen mycket bredare, informationen före och under dialogen var massiv, och när besluten slutligen togs tog vi stor hänsyn till en god spridning av skolor över hela ön.
Vi anser att reformen om lärarlegitimation som Alliansen genomfört är riktig. Det handlar om att alla barn har rätt till behöriga lärare i ALLA gotländska skolor! Frågan borde inte bara handla om VAR skolan ska ligga utan VAD skolan gör och HUR vi får bästa möjliga skola. Resurser måste satsas på IT som ligger ljusår efter i samtliga skolor.
Kommande besparingar innebär att tillgången på specialpedagoger, extra resurser samt barn- och elevhälsa begränsas och att de resurser som finns tunnas ut, om inga åtgärder görs.
Vi har stor förståelse för att dialogen väcker mycket känslor och skapar oro för framtiden. Men vi är övertygade om att det måste ske en förändring som säkerställer en långsiktig planering vilket är helt avgörande för en bättre skola på Gotland, som behöver ges möjligheter att använda sina resurser på bästa möjliga sätt. Vår förhoppning är att majoriteten ska ha det regionala helhetsgrepp och politiska mod som krävs för att genomföra nödvändiga reformer. Men med tanke på hur året som gått tvivlar vi starkt på att det kommer genomföras fullt ut.
Den rödgröna majoritetens politik verkar mest handla om att låtsas som att någon annan bestämmer och skylla på en regering som enligt internationella bedömningar har drivit en utmärkt politik som stärkt Sverige när övriga länder i Europa har mycket stora problem.
Om inte de rödgröna tar sitt ansvar kommer det innebära flera år av kraftigt minskade resurser till eleverna och personalminskningar samt att de problem den gotländska skolan har förvärras och överlåts till framtiden.
Skolan handlar ju om våra barns rätt till en utbildning med hög kvalitét och möjligheten att ge dem det stöd de behöver för att nå skolans mål.
Vi anser därför att det är mycket viktigt att alla möjligheter (inklusive nya IT-lösningar, utvecklande av skolorganisationen och nya arbetssätt) utreds för att se över möjligheten att bedriva undervisning även i mindre skolenheter. Fler skolor som har samma rektor och samma budget underlättar vid fördelningen av resurser och personal mellan skolorna. Därför är det viktigt att det nu ska genomföras en översyn av rektorsorganisationen.
Vi tycker också att det regionala stödet ska ändras så att det går till de små skolorna direkt från regionstyrelsen, för att inte bidra till en ökad konflikt stad/land samt att det inte tar resurser från andra elever på Gotland.
Målet med vår skola på Gotland måste alltid vara att alla barn oavsett vilken skola de går i ska få en utbildning med hög kvalitet och den hjälp de behöver för att nå målen.
I detta ingår också att se till att skolorganisationen har en bra spridning på ön och att den samspelar med övrig regional utveckling. Vid den översyn som vi gjorde av skolorganisationen förra mandatperioden, var dialogen mycket bredare, informationen före och under dialogen var massiv, och när besluten slutligen togs tog vi stor hänsyn till en god spridning av skolor över hela ön.
Vi anser att reformen om lärarlegitimation som Alliansen genomfört är riktig. Det handlar om att alla barn har rätt till behöriga lärare i ALLA gotländska skolor! Frågan borde inte bara handla om VAR skolan ska ligga utan VAD skolan gör och HUR vi får bästa möjliga skola. Resurser måste satsas på IT som ligger ljusår efter i samtliga skolor.
Kommande besparingar innebär att tillgången på specialpedagoger, extra resurser samt barn- och elevhälsa begränsas och att de resurser som finns tunnas ut, om inga åtgärder görs.
Vi har stor förståelse för att dialogen väcker mycket känslor och skapar oro för framtiden. Men vi är övertygade om att det måste ske en förändring som säkerställer en långsiktig planering vilket är helt avgörande för en bättre skola på Gotland, som behöver ges möjligheter att använda sina resurser på bästa möjliga sätt. Vår förhoppning är att majoriteten ska ha det regionala helhetsgrepp och politiska mod som krävs för att genomföra nödvändiga reformer. Men med tanke på hur året som gått tvivlar vi starkt på att det kommer genomföras fullt ut.
Den rödgröna majoritetens politik verkar mest handla om att låtsas som att någon annan bestämmer och skylla på en regering som enligt internationella bedömningar har drivit en utmärkt politik som stärkt Sverige när övriga länder i Europa har mycket stora problem.
Om inte de rödgröna tar sitt ansvar kommer det innebära flera år av kraftigt minskade resurser till eleverna och personalminskningar samt att de problem den gotländska skolan har förvärras och överlåts till framtiden.
Skolan handlar ju om våra barns rätt till en utbildning med hög kvalitét och möjligheten att ge dem det stöd de behöver för att nå skolans mål.
Vi anser därför att det är mycket viktigt att alla möjligheter (inklusive nya IT-lösningar, utvecklande av skolorganisationen och nya arbetssätt) utreds för att se över möjligheten att bedriva undervisning även i mindre skolenheter. Fler skolor som har samma rektor och samma budget underlättar vid fördelningen av resurser och personal mellan skolorna. Därför är det viktigt att det nu ska genomföras en översyn av rektorsorganisationen.
Vi tycker också att det regionala stödet ska ändras så att det går till de små skolorna direkt från regionstyrelsen, för att inte bidra till en ökad konflikt stad/land samt att det inte tar resurser från andra elever på Gotland.
onsdag, december 14, 2011
Ökat samarbete med idéburna organisationer på Gotland
Vid Regionfullmäktiges sammanträde i måndags bifölls äntligen min motion om att ta fram en ”Lokal överenskommelse med idéburna organisationer” på Gotland. Många av våra välfärdsverksamheter som idag anses självklara utfördes fram till mitten av 1900-talet av ideella organisationer. När vår nationella välfärd utvecklades tog det offentliga över allt större delar av välfärdens kärnverksamhet, som utvecklats och drivits av organisationer. Nu börjar intresset för verksamhet organiserad av andra än kommun eller företag återigen öka.
Man talar idag mycket om att kommunerna i framtiden inte kommer klara att ensam tillgodose medborgarnas alla behov. Dels handlar det om ekonomin, dels om att samhälls- och värderingsförändringar tvingar fram nya roller och relationer mellan de lokala aktörerna. Därför behövs mer strukturerade förutsättningar för regionens samarbete med de idéburna organisationerna. Det finns många exempel där organisationerna ser behov, förändrar och utvecklar nya verksamheter, tar fram ny metodik som bidrar till att stärka och utveckla både demokratin och välfärden. När hemtjänsten gått är den äldre fortfarande ensam. De fd stökiga killarna ger istället kompisar råd och stöd där socialtjänsten saknar förtroende. Mormor läser sagor på förskolan osv.
Dialogen handlar om att bjuda in öppet, att se till att så många organisationer som möjligt finns med. Redan idag har vi många kontakter och samarbeten igång, men nu behöver vi också ta fram en gemensam strategi – ett förhållningssätt som blir långsiktigt. Ett långsiktigt samarbete kräver att det är förankrat och inte personberoende även om det är personer som avgör samverkans utveckling. Idag är ett näringslivsråd en självklarhet för många, och jag tycker det behövs ett motsvarande råd för dialogen med de idéburna organisationerna.
I den nationella Överenskommelsen för det sociala området (SKL, organisationerna och regeringen), finns sex principer som grund för samverkan. Man markerar både att organisationerna har en unik roll och att samverkan inte är en potentiell besparing utan en utveckling. Det handlar om självständighet, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och mångfald. Det är också en bra grund för resonemangen i vår regionala dialog.
Lokalt kan det se olika ut hur det arbetet börjar. Det viktiga är att skapa både en organisatorisk och politisk bredd i arbetet. Så samverkan blir nu en utmaning för både organisationerna och det offentliga. Det krävs också en vilja för att påbörja ett sådant arbete. Det behövs ett politiskt ledarskap på Gotland med förmåga att samverka och öppna det offentligas arbetsformer för andra samarbetsparter. En lokal överenskommelse ger tjänstemännen mandat och signaler om att arbeta aktivt med organisationerna och att föra en så jämbördig och öppen dialog som möjligt. Att föra dialog och stärka samverkan handlar om att vara tydlig med våra olika roller.
Samverkan är heller inget som finns på slutet utan något som byggs vid varje möte, handling och yttrande – och därmed integreras och implementeras i den ordinarie verksamheten. Ibland blir det kanske fel, både under dialogen och sedan när man samverkar. Med svåra, nya uppgifter får man kanske räkna med en del grus i maskineriet ibland Men med alla goda krafter som finns på Gotland idag är jag övertygad om att vi kommer att nå långt på Gotland med ett utvecklat samarbete som gagnar alla gotlänningar.
Med denna önskan om fortsatt gott samarbete vill jag önska er läsare av min spalt sköna helgdagar framöver.
Man talar idag mycket om att kommunerna i framtiden inte kommer klara att ensam tillgodose medborgarnas alla behov. Dels handlar det om ekonomin, dels om att samhälls- och värderingsförändringar tvingar fram nya roller och relationer mellan de lokala aktörerna. Därför behövs mer strukturerade förutsättningar för regionens samarbete med de idéburna organisationerna. Det finns många exempel där organisationerna ser behov, förändrar och utvecklar nya verksamheter, tar fram ny metodik som bidrar till att stärka och utveckla både demokratin och välfärden. När hemtjänsten gått är den äldre fortfarande ensam. De fd stökiga killarna ger istället kompisar råd och stöd där socialtjänsten saknar förtroende. Mormor läser sagor på förskolan osv.
Dialogen handlar om att bjuda in öppet, att se till att så många organisationer som möjligt finns med. Redan idag har vi många kontakter och samarbeten igång, men nu behöver vi också ta fram en gemensam strategi – ett förhållningssätt som blir långsiktigt. Ett långsiktigt samarbete kräver att det är förankrat och inte personberoende även om det är personer som avgör samverkans utveckling. Idag är ett näringslivsråd en självklarhet för många, och jag tycker det behövs ett motsvarande råd för dialogen med de idéburna organisationerna.
I den nationella Överenskommelsen för det sociala området (SKL, organisationerna och regeringen), finns sex principer som grund för samverkan. Man markerar både att organisationerna har en unik roll och att samverkan inte är en potentiell besparing utan en utveckling. Det handlar om självständighet, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och mångfald. Det är också en bra grund för resonemangen i vår regionala dialog.
Lokalt kan det se olika ut hur det arbetet börjar. Det viktiga är att skapa både en organisatorisk och politisk bredd i arbetet. Så samverkan blir nu en utmaning för både organisationerna och det offentliga. Det krävs också en vilja för att påbörja ett sådant arbete. Det behövs ett politiskt ledarskap på Gotland med förmåga att samverka och öppna det offentligas arbetsformer för andra samarbetsparter. En lokal överenskommelse ger tjänstemännen mandat och signaler om att arbeta aktivt med organisationerna och att föra en så jämbördig och öppen dialog som möjligt. Att föra dialog och stärka samverkan handlar om att vara tydlig med våra olika roller.
Samverkan är heller inget som finns på slutet utan något som byggs vid varje möte, handling och yttrande – och därmed integreras och implementeras i den ordinarie verksamheten. Ibland blir det kanske fel, både under dialogen och sedan när man samverkar. Med svåra, nya uppgifter får man kanske räkna med en del grus i maskineriet ibland Men med alla goda krafter som finns på Gotland idag är jag övertygad om att vi kommer att nå långt på Gotland med ett utvecklat samarbete som gagnar alla gotlänningar.
Med denna önskan om fortsatt gott samarbete vill jag önska er läsare av min spalt sköna helgdagar framöver.
lördag, november 26, 2011
S svänger i skolfrågan
Att det svänger om Socialdemokraternas politik har knappast gått någon förbi. Rot-, Rut- och jobbskatteavdragen är alla exempel på förslag som partiet från början avfärdat som verkningslösa, men i dag omfamnar som grundstenar i sitt egna finansiella murverk. Med Håkan Juholt bakom ratten och Tommy Waidelich som kartläsare är nu (S) på väg att göra en lika dramatisk u-sväng i sin utbildningspolitik.
Vi kan nämligen, med en viss förvåning, konstatera att deras utbildningspolitiska förslag i årets skuggbudget i stora drag är i linje med den politik vår regering genomfört under de senaste åren. Framförallt noterar vi att de nya förslagen står i skarp kontrast till den politik de själva förde i regeringsställning.
Det kanske tydligaste exemplet på inriktningsbytet är den nya inställningen till lärarna och deras roll i utbildningssystemet. Vi vet att lärarna är nyckeln till en framtida svensk skola i toppklass och att läraryrkets fallande status således är en avgörande fråga. Alliansen har därför vidtagit en rad åtgärder för att stärka lärarnas status och ställning i klassrummet, bland annat genom breda fortbildningssatsningar och införandet av nya karriärstegar. Socialdemokraterna har å sin sida länge drivit en skolpolitik som kännetecknats av att lärarna spelat en sekundär roll, underkastade ett ideologiskt toppstyrt utbildningsväsen.
Att döma av de nya utbildningsförslagen från (S) ser det nu emellertid ut som de har insett vikten av att ha välutbildade, karriärhungriga och självständiga lärare. De föreslagna satsningarna på nya karriärvägar och ökad kompetensutveckling för lärarna, vilka är snarlika de satsningar som tidigare presenterats av regeringen, tyder åtminstone på det.
Originalet är som regel bäst. Att (S) nu har adopterat stora delar av regeringens politik betraktar vi likväl som en positiv signal på att de lämnat flumskolan bakom sig. Det gläder oss att partiet tar detta steg mot en mer verkningsfull utbildningspolitik och överger den resursineffektiva ideologiska politik som tidigare tillåtits prägla den svenska skolan.
Det svänger om Socialdemokraternas politik. Så länge det svänger åt rätt håll är dock ingen gladare än vi.
Margareta Pålsson (M) och Lena Celion (M)
Vi kan nämligen, med en viss förvåning, konstatera att deras utbildningspolitiska förslag i årets skuggbudget i stora drag är i linje med den politik vår regering genomfört under de senaste åren. Framförallt noterar vi att de nya förslagen står i skarp kontrast till den politik de själva förde i regeringsställning.
Det kanske tydligaste exemplet på inriktningsbytet är den nya inställningen till lärarna och deras roll i utbildningssystemet. Vi vet att lärarna är nyckeln till en framtida svensk skola i toppklass och att läraryrkets fallande status således är en avgörande fråga. Alliansen har därför vidtagit en rad åtgärder för att stärka lärarnas status och ställning i klassrummet, bland annat genom breda fortbildningssatsningar och införandet av nya karriärstegar. Socialdemokraterna har å sin sida länge drivit en skolpolitik som kännetecknats av att lärarna spelat en sekundär roll, underkastade ett ideologiskt toppstyrt utbildningsväsen.
Att döma av de nya utbildningsförslagen från (S) ser det nu emellertid ut som de har insett vikten av att ha välutbildade, karriärhungriga och självständiga lärare. De föreslagna satsningarna på nya karriärvägar och ökad kompetensutveckling för lärarna, vilka är snarlika de satsningar som tidigare presenterats av regeringen, tyder åtminstone på det.
Originalet är som regel bäst. Att (S) nu har adopterat stora delar av regeringens politik betraktar vi likväl som en positiv signal på att de lämnat flumskolan bakom sig. Det gläder oss att partiet tar detta steg mot en mer verkningsfull utbildningspolitik och överger den resursineffektiva ideologiska politik som tidigare tillåtits prägla den svenska skolan.
Det svänger om Socialdemokraternas politik. Så länge det svänger åt rätt håll är dock ingen gladare än vi.
Margareta Pålsson (M) och Lena Celion (M)
torsdag, november 24, 2011
Det tar längre tid att bli gammal
Publicerad i GA 21/11.
Under förra veckan var jag med på den årliga stora Kvalitetsmässan som gick av stapeln i Göteborg vid Scandinavium. Bland alla ämnen som belystes i seminarieform lyssnade jag till ett mycket spännande inslag med bland andra den kända professorn och författaren Bodil Jönsson från Lund. Hon gav oss en helt ny beskrivning av åldrandets utveckling och möjligheter, under en väldigt intressant timma på temat ”Gammal i en ny tid”.
Många nya pensionärer och äldre försöker att anpassa sig till att vara gamla, trots att man är samma människa i sinnet som man varit hela tiden, och till och med visare och klokare med åren. Det vi sällan tänker på är att livslängden ökat med tio friska år de senaste trettio åren, och ålderdomen börjar därmed också senare i livet. Dagens 65-åring motsvarar således en 55-åring i föregående föräldrageneration. Det är dags att vi skapar en ny syn på vad äldre kan bidra med till samhällsutvecklingen, och börjar inse att det inte bara handlar om en ökad framtida samhällskostnad.
Det som starkt bidragit till denna åldersförskjutning är 40-talisternas uppväxt under goda villkor; bra mat, bra utbildning, man är berest, är aktiva och tar egna initiativ och ansvar för sin egen hälsa. Idag ser äldre bättre, hör bättre, är rörligare, har en IT-vana, bättre ekonomi etc. Äldre är inte heller en grå massa, utan en mängd individualister som ofta varit vana att bestämma. Många har bokstavligen också stått på barrikaderna och tagit strid för sådant som man tyckt vara fel i samhället och världen under åren.
När vi dessutom får höra att vartannat barn som föds idag kommer att bli minst hundra år, så ser jag inte längre en ålderspyramid framför mig, den blir istället mer som en stående rektangel. Det här kommer att vända på vår begreppsvärld betänkligt! Vi behöver alltså lära oss att bli äldre på ett nytt sätt, och framför allt inte se äldrehälsa bara som sjukdom. Bodil hänvisade dessutom till en hälsoenkät från oktober i år, som visade (kanske något överraskande för många?) att det är i gruppen 66+ som man upplever sin hälsa allra bäst!
Därför diskuteras nu också pensionsåldern, och det system som togs fram för dåtidens 65-åringar, som levde 10 år kortare. Det är verkligen på tiden. Jag vet många som velat arbeta kvar efter 65 men inte fått göra det. Pensionssystemet håller inte så länge till, när många fler ska försörjas inom systemet, av allt färre som förvärvsarbetar av den totala befolkningen.
Vi måste också bli bättre att se på de dynamiska effekterna av att vi får allt fler friska äldre i samhället, och också ta tillvara den klokskap och kompetens som finns hos dem som levt länge och skaffat sig stor erfarenhet. Det är också dags att vara mer vaksam på den åldersdiskriminering som finns i samhället (medvetet eller omedvetet), och lära oss att se vad varje person kan bidra med istället. Vi får ta och ändra synen på människor som kollektiv och istället se individen, om vi ska få ett bra samhälle både här på Gotland och nationellt, och då handlar det även om politikens inriktning framöver.
(Jag rekommenderar hennes bok ”När horisonten flyttar sig…”)
Under förra veckan var jag med på den årliga stora Kvalitetsmässan som gick av stapeln i Göteborg vid Scandinavium. Bland alla ämnen som belystes i seminarieform lyssnade jag till ett mycket spännande inslag med bland andra den kända professorn och författaren Bodil Jönsson från Lund. Hon gav oss en helt ny beskrivning av åldrandets utveckling och möjligheter, under en väldigt intressant timma på temat ”Gammal i en ny tid”.
Många nya pensionärer och äldre försöker att anpassa sig till att vara gamla, trots att man är samma människa i sinnet som man varit hela tiden, och till och med visare och klokare med åren. Det vi sällan tänker på är att livslängden ökat med tio friska år de senaste trettio åren, och ålderdomen börjar därmed också senare i livet. Dagens 65-åring motsvarar således en 55-åring i föregående föräldrageneration. Det är dags att vi skapar en ny syn på vad äldre kan bidra med till samhällsutvecklingen, och börjar inse att det inte bara handlar om en ökad framtida samhällskostnad.
Det som starkt bidragit till denna åldersförskjutning är 40-talisternas uppväxt under goda villkor; bra mat, bra utbildning, man är berest, är aktiva och tar egna initiativ och ansvar för sin egen hälsa. Idag ser äldre bättre, hör bättre, är rörligare, har en IT-vana, bättre ekonomi etc. Äldre är inte heller en grå massa, utan en mängd individualister som ofta varit vana att bestämma. Många har bokstavligen också stått på barrikaderna och tagit strid för sådant som man tyckt vara fel i samhället och världen under åren.
När vi dessutom får höra att vartannat barn som föds idag kommer att bli minst hundra år, så ser jag inte längre en ålderspyramid framför mig, den blir istället mer som en stående rektangel. Det här kommer att vända på vår begreppsvärld betänkligt! Vi behöver alltså lära oss att bli äldre på ett nytt sätt, och framför allt inte se äldrehälsa bara som sjukdom. Bodil hänvisade dessutom till en hälsoenkät från oktober i år, som visade (kanske något överraskande för många?) att det är i gruppen 66+ som man upplever sin hälsa allra bäst!
Därför diskuteras nu också pensionsåldern, och det system som togs fram för dåtidens 65-åringar, som levde 10 år kortare. Det är verkligen på tiden. Jag vet många som velat arbeta kvar efter 65 men inte fått göra det. Pensionssystemet håller inte så länge till, när många fler ska försörjas inom systemet, av allt färre som förvärvsarbetar av den totala befolkningen.
Vi måste också bli bättre att se på de dynamiska effekterna av att vi får allt fler friska äldre i samhället, och också ta tillvara den klokskap och kompetens som finns hos dem som levt länge och skaffat sig stor erfarenhet. Det är också dags att vara mer vaksam på den åldersdiskriminering som finns i samhället (medvetet eller omedvetet), och lära oss att se vad varje person kan bidra med istället. Vi får ta och ändra synen på människor som kollektiv och istället se individen, om vi ska få ett bra samhälle både här på Gotland och nationellt, och då handlar det även om politikens inriktning framöver.
(Jag rekommenderar hennes bok ”När horisonten flyttar sig…”)
lördag, november 12, 2011
Insändare GT om äldres inflytande
Stärk äldres rättigheter och inflytande
Nya Moderaterna är Sveriges enda arbetarparti. Genom att sätta jobben först, skapar vi förutsättningar för en stark moderat äldrepolitik, där äldre människor får behålla makten över sitt eget liv och har tillgång till en trygg och bra vård och omsorg.
Genom olika valfrihetssystem har vi gjort det lättare för alla att anpassa sin vård och omsorg efter olika egna behov och önskemål. I grund och botten handlar det om starkare rättigheter och bättre tillgänglighet. Du ska inte förlora makten över ditt eget liv, bara för att du blivit äldre. Valmöjligheter medför till exempel att nya äldreboenden skapas för olika behov, och att man kan välja bort dåliga alternativ.
Rut och Rot-avdraget har varit viktiga reformer som har gjort det billigare att få hjälp i hemmet. För många har dessa tjänster faktiskt blivit billigare än den service som kommunen har möjlighet att ge. Alliansen har dessutom sänkt skatten för Sveriges pensionärer i tre steg, framförallt för dem med låg pension. Genom att ta ekonomiskt ansvar fortsätter Nya Moderaterna stärka äldre människors rättigheter och det egna inflytandet över sina livsval.
Nya Moderaterna är Sveriges enda arbetarparti. Genom att sätta jobben först, skapar vi förutsättningar för en stark moderat äldrepolitik, där äldre människor får behålla makten över sitt eget liv och har tillgång till en trygg och bra vård och omsorg.
Genom olika valfrihetssystem har vi gjort det lättare för alla att anpassa sin vård och omsorg efter olika egna behov och önskemål. I grund och botten handlar det om starkare rättigheter och bättre tillgänglighet. Du ska inte förlora makten över ditt eget liv, bara för att du blivit äldre. Valmöjligheter medför till exempel att nya äldreboenden skapas för olika behov, och att man kan välja bort dåliga alternativ.
Rut och Rot-avdraget har varit viktiga reformer som har gjort det billigare att få hjälp i hemmet. För många har dessa tjänster faktiskt blivit billigare än den service som kommunen har möjlighet att ge. Alliansen har dessutom sänkt skatten för Sveriges pensionärer i tre steg, framförallt för dem med låg pension. Genom att ta ekonomiskt ansvar fortsätter Nya Moderaterna stärka äldre människors rättigheter och det egna inflytandet över sina livsval.
torsdag, oktober 27, 2011
Aspekt - Krönika i GA 27 oktober
Den senaste veckan har varit fylld av politiska aktiviteter och upplevelser. Att få vara med som ombud på den partistämma moderaterna höll i Örebro i helgen är stort. Det är dels ett tillfälle att vara med och forma den framtida moderata politiken i olika arbetsutskott, men också ett tillfälle när man både från talarstolen och vid informella möten kan diskutera aktuella frågor, även från hemmaplan. Gotlandsmoderaterna hade lämnat in fyra motioner för behandling, vi fick tre besvarade och ett avslag. Jag var själv också uppe ett par frågor, och fick också möjlighet att samtala med flera av ministrarna, nog så värdefullt! Vi har i partiet en ledning som är mycket kompetent och förtroendeingivande.
I måndags var det återigen dags för Regionfullmäktige. Jag är glad att moderaterna kliver fram och tar för sig. De allra flesta av våra ledamöter var någon gång uppe i talarstolen och framförde våra synpunkter, duktiga, pålästa och förtroendeingivande. Vi jobbar nu på för fullt med sikte på valet 2014. Det gäller både internt i partiet men också med utåtriktat arbete, bl a i nämnder och fullmäktige, men också i form av t ex planerade lyssnarkampanjer.
Men S-märkta ledarsidan i GT och regionstyrelsens ordförande gillar tydligen inte moderaternas arbetssätt, som har stöd i våra stadgar, nämligen den att gruppledarna är föredragande för sina respektive nämnder i fullmäktige. Det gäller också i opinionsbildande sammanhang. Jag är själv övertygad om att ju fler moderater som tar sitt ansvar för politiken, desto tuffare får Åke (S) att hålla ihop sitt gäng framöver inför nästa val. Jämför med ett fotbollslag där alla spelar tillsammans fast på olika platser – då vinner man också i längden. Jag förstår att det kan kännas oroande, för någon sådan aktivitet har jag aldrig noterat i den S-ledda gruppen.
Jag noterar också notera den passivitet som Åke hittills visat i Regionfullmäktige. Senast var det nästan pinsamt hur svagt stöd han gav sina kollegor från MP och V. Stefaan de Maacker (MP) fick i stort sett ensam ta hela den tuffa debatten om sjukvårdens stora underskott. Samma ovilja att agera ser vi också när det gäller den ekonomiska situation regionen befinner sig i. I stället för att nu verkligen agera och ta svåra beslut, gnäller han och de rödgröna på oppositionen och vill dessutom att vi ska komma med de konkreta förslagen på hur de ska göra. Men, allvarligt, det är väl inte så det ska gå till i en majoritet?
Vi i moderaterna gillar Gotland och vill hela tiden gotlänningarnas bästa, så jag är mycket oroad av den utveckling jag ser nu, inte minst när det gäller ordning och reda, både i ekonomin och i praktiskt handlande. Det måste ske en förbättring på många plan. Därför kommer vi också att fortsätta med en aktiv och ansvarsfull oppositionspolitik.
I måndags var det återigen dags för Regionfullmäktige. Jag är glad att moderaterna kliver fram och tar för sig. De allra flesta av våra ledamöter var någon gång uppe i talarstolen och framförde våra synpunkter, duktiga, pålästa och förtroendeingivande. Vi jobbar nu på för fullt med sikte på valet 2014. Det gäller både internt i partiet men också med utåtriktat arbete, bl a i nämnder och fullmäktige, men också i form av t ex planerade lyssnarkampanjer.
Men S-märkta ledarsidan i GT och regionstyrelsens ordförande gillar tydligen inte moderaternas arbetssätt, som har stöd i våra stadgar, nämligen den att gruppledarna är föredragande för sina respektive nämnder i fullmäktige. Det gäller också i opinionsbildande sammanhang. Jag är själv övertygad om att ju fler moderater som tar sitt ansvar för politiken, desto tuffare får Åke (S) att hålla ihop sitt gäng framöver inför nästa val. Jämför med ett fotbollslag där alla spelar tillsammans fast på olika platser – då vinner man också i längden. Jag förstår att det kan kännas oroande, för någon sådan aktivitet har jag aldrig noterat i den S-ledda gruppen.
Jag noterar också notera den passivitet som Åke hittills visat i Regionfullmäktige. Senast var det nästan pinsamt hur svagt stöd han gav sina kollegor från MP och V. Stefaan de Maacker (MP) fick i stort sett ensam ta hela den tuffa debatten om sjukvårdens stora underskott. Samma ovilja att agera ser vi också när det gäller den ekonomiska situation regionen befinner sig i. I stället för att nu verkligen agera och ta svåra beslut, gnäller han och de rödgröna på oppositionen och vill dessutom att vi ska komma med de konkreta förslagen på hur de ska göra. Men, allvarligt, det är väl inte så det ska gå till i en majoritet?
Vi i moderaterna gillar Gotland och vill hela tiden gotlänningarnas bästa, så jag är mycket oroad av den utveckling jag ser nu, inte minst när det gäller ordning och reda, både i ekonomin och i praktiskt handlande. Det måste ske en förbättring på många plan. Därför kommer vi också att fortsätta med en aktiv och ansvarsfull oppositionspolitik.
lördag, oktober 08, 2011
Högskolan på Gotland bör gå samman med Uppsala universitet
Insändare av Gustaf Hoffstedt (M) MatsOla Rödén (FP) Lena Celion (M) Johan Malmros (FP). Publicerad i GA 2011-10-07
Högskolan på Gotland har haft och har stor betydelse för öns utveckling, inte minst genom att den öppnar för nya tankar och idéer. Unga människor har kommit till Gotland för att vidga sina kunskaper och få en bra utbildning. Några har efter avslutade studier valt att stanna på ön, andra har dragit vidare. De senare har blivit viktiga ambassadörer för ön och vår lokala högskola.
Genom profilering av program har högskolan stöttat Gotlands näringsliv. Exempel på det är speldesignkurser liksom utbildning kring alternativa energikällor. Högskolan har också värnat och stimulerat det lokala kulturlivet genom ett flertal program inom humaniora. Många har fått möjlighet att studera på distans för att hemifrån inhämta nya kunskaper eller bygga på sitt vetande.
Högskolan är betydelsefull för den regionala utvecklingen, men regional utveckling får aldrig vara dess enda eller ens främsta uppgift. Utbildning och forskning måste alltid sättas före.
De närmaste åren kommer konkurrensen om studenterna att öka, inte minst på grund av mindre årskullar. Det gäller att ha attraktiva utbildningar, attraktiv forskning och en tilltalande social miljö för studenter och lärare.
Högskolan på Gotland är liten, vilket gör det svårt att nå bredd i såväl utbildning som forskning. Framgångsrika forskare arbetar i dag ofta över fakultetsgränserna, samhällsvetare möter medicinare, jurister samarbetar med tekniker, humanister med naturvetare et cetera. Uppslag och tankar prövas, breddas och fördjupas.
Vår övertygelse är att detta kan nås i ett samgående med ett annat lärosäte. Uppsala har nämnts, ett välrenommerat universitet med många utbildningslinjer och bred forskning. Ett universitet som frambringat nobelpristagare.
Ett samarbete skulle ge möjligheter att knyta goda lärare till institutionerna i Visby. Vetenskapliga rön skulle få större tyngd när de publiceras som kommande från ett av de universitet som brukar rankas som ett av världens hundra främsta.
I Uppsala finns för övrigt två universitet. Det andra är Lantbruksuniversitetet, SLU, med rektor och säte i staden. SLU har avdelningar bland annat i Alnarp, Skinnskatteberg och Umeå. Vi har svårt att tänka oss att dessa ser sig som filialer, utan att de i stället uppfattar sig som viktiga länkar i ett större sammanhang.
Om vi ska lycka slå vakt om akademisk utbildning och forskning på Gotland, bör den knytas till ett större lärosäte för att garantera kvalitet och bredd. Det är viktigt att vi har studenter och forskning på ön, mindre viktigt med lokal suveränitet.
Det yttersta syftet med akademisk verksamhet är att lyfta blicken och inte bara se den egna torvan.
Högskolan på Gotland har haft och har stor betydelse för öns utveckling, inte minst genom att den öppnar för nya tankar och idéer. Unga människor har kommit till Gotland för att vidga sina kunskaper och få en bra utbildning. Några har efter avslutade studier valt att stanna på ön, andra har dragit vidare. De senare har blivit viktiga ambassadörer för ön och vår lokala högskola.
Genom profilering av program har högskolan stöttat Gotlands näringsliv. Exempel på det är speldesignkurser liksom utbildning kring alternativa energikällor. Högskolan har också värnat och stimulerat det lokala kulturlivet genom ett flertal program inom humaniora. Många har fått möjlighet att studera på distans för att hemifrån inhämta nya kunskaper eller bygga på sitt vetande.
Högskolan är betydelsefull för den regionala utvecklingen, men regional utveckling får aldrig vara dess enda eller ens främsta uppgift. Utbildning och forskning måste alltid sättas före.
De närmaste åren kommer konkurrensen om studenterna att öka, inte minst på grund av mindre årskullar. Det gäller att ha attraktiva utbildningar, attraktiv forskning och en tilltalande social miljö för studenter och lärare.
Högskolan på Gotland är liten, vilket gör det svårt att nå bredd i såväl utbildning som forskning. Framgångsrika forskare arbetar i dag ofta över fakultetsgränserna, samhällsvetare möter medicinare, jurister samarbetar med tekniker, humanister med naturvetare et cetera. Uppslag och tankar prövas, breddas och fördjupas.
Vår övertygelse är att detta kan nås i ett samgående med ett annat lärosäte. Uppsala har nämnts, ett välrenommerat universitet med många utbildningslinjer och bred forskning. Ett universitet som frambringat nobelpristagare.
Ett samarbete skulle ge möjligheter att knyta goda lärare till institutionerna i Visby. Vetenskapliga rön skulle få större tyngd när de publiceras som kommande från ett av de universitet som brukar rankas som ett av världens hundra främsta.
I Uppsala finns för övrigt två universitet. Det andra är Lantbruksuniversitetet, SLU, med rektor och säte i staden. SLU har avdelningar bland annat i Alnarp, Skinnskatteberg och Umeå. Vi har svårt att tänka oss att dessa ser sig som filialer, utan att de i stället uppfattar sig som viktiga länkar i ett större sammanhang.
Om vi ska lycka slå vakt om akademisk utbildning och forskning på Gotland, bör den knytas till ett större lärosäte för att garantera kvalitet och bredd. Det är viktigt att vi har studenter och forskning på ön, mindre viktigt med lokal suveränitet.
Det yttersta syftet med akademisk verksamhet är att lyfta blicken och inte bara se den egna torvan.
Bekymmersamt läge med skenande underskott för de rödgröna
Pressmeddelande från Alliansen på Gotland 2011-10-07:
M-C-FP
Årets budgetavstämning har präglats av av majoritetens passiva ledarskap, där nämndernas underskott tillåtits skena iväg, stora underskott har kommit att uppstå under året. Sjukvårdens nya underskott 28 miljoner tillsammans med de 36 man redan fått i år bidrar starkt till rådande läge. Detta måste de rödgröna åtgärda. Budgetarbetet har också handlat om hur de övriga stora underskotten som uppstått i år, enligt delårsrapport 2, ska hämtas hem. Obalansen/underskotten i år i nämndernas budgetar med 83 miljoner påverkar naturligtvis förutsättningarna för ekonomi och verksamhet inför nästa år.
- ”Läget är mycket bekymmersamt och i Alliansens gemensamma budgetförslag vill därför poängtera betydelsen av måltider samt verksamhet för barn och unga när det gäller studier och fritidsaktiviteter med god kvalitet”, säger Lena Celion (M), regionråd i opposition.
-”Vi har också föreslagit tätare busstrafik för landsbygden, något som de rödgröna försummat, och vi ser en fortsatt stor ekonomisk potential med ökad konkurrensutsättning av regionens verksamheter, vilket även gynnar det lokala näringslivet. Vi vill därför se fortsatta näringslivssatsningar och en förbättrad serviceanda i Regionen”, understryker Lars Thomsson (C).
-”Därför föreslår vi också en snabbare konkurrensutsättning av Regionens verksamheter för att få ökad valfrihet, näringslivsutveckling och ökad effektivitet. Bland annat bör det gälla städ, IT, måltidsverksamhet, Lab-verksamhet, som alternativ till majoritetens njugga inställning till företagande”, anser Mats-Ola Rödén (FP)
M-C-FP
Årets budgetavstämning har präglats av av majoritetens passiva ledarskap, där nämndernas underskott tillåtits skena iväg, stora underskott har kommit att uppstå under året. Sjukvårdens nya underskott 28 miljoner tillsammans med de 36 man redan fått i år bidrar starkt till rådande läge. Detta måste de rödgröna åtgärda. Budgetarbetet har också handlat om hur de övriga stora underskotten som uppstått i år, enligt delårsrapport 2, ska hämtas hem. Obalansen/underskotten i år i nämndernas budgetar med 83 miljoner påverkar naturligtvis förutsättningarna för ekonomi och verksamhet inför nästa år.
- ”Läget är mycket bekymmersamt och i Alliansens gemensamma budgetförslag vill därför poängtera betydelsen av måltider samt verksamhet för barn och unga när det gäller studier och fritidsaktiviteter med god kvalitet”, säger Lena Celion (M), regionråd i opposition.
-”Vi har också föreslagit tätare busstrafik för landsbygden, något som de rödgröna försummat, och vi ser en fortsatt stor ekonomisk potential med ökad konkurrensutsättning av regionens verksamheter, vilket även gynnar det lokala näringslivet. Vi vill därför se fortsatta näringslivssatsningar och en förbättrad serviceanda i Regionen”, understryker Lars Thomsson (C).
-”Därför föreslår vi också en snabbare konkurrensutsättning av Regionens verksamheter för att få ökad valfrihet, näringslivsutveckling och ökad effektivitet. Bland annat bör det gälla städ, IT, måltidsverksamhet, Lab-verksamhet, som alternativ till majoritetens njugga inställning till företagande”, anser Mats-Ola Rödén (FP)
fredag, september 23, 2011
Mattelyftet – en reform att räkna med
Insändare i GA från Margareta Pålsson (M) och mig:
Nu genomför vi ett välbehövligt och efterlängtat mattelyft. Sammanlagt satsar vi 2,6 miljarder för att stärka matematikundervisningen.
Svenska elevers matematikkunskaper har försämrats under många år och bakgrunden till detta är komplex. En viktig förklaring är undervisning som hämmar elevernas kunskapsutveckling, t ex så kallat ”eget arbete”. Eleven lämnas ensam med sin mattebok och får inte de genomgångar och förklaringar som måste till, det gäller även andra ämnen, men i synnerhet matematiken. Genom nationella och internationella utvärderingar vet vi nu vad som verkligen fungerar och det är dags att vi gör oss av med pedagogiska modeller som inte ger resultat. De metoder som används i undervisningen i skolan måste vila på forskning och beprövad erfarenhet, inte på ideologi.
Matematik är som bekant ett ämne som förutsätter en aktiv lärare som ingående förklarar, instruerar och ger konkreta exempel. Den som undervisar i matematik måste även ha gedigna kunskaper i ämnet. Olyckligtvis ser vi brister även här. Andelen obehöriga lärare är fortfarande alltför stor. På gymnasiet saknar en fjärdedel lärarexamen i matematik, vilket är helt oacceptabelt. En kombinationen av felaktig pedagogik och otillräckliga ämneskunskaper är förödande.
Nu vill vi ge matematikundervisningen ett rejält lyft. Mattelyftet innefattar tre delar. För det första måste matteklärarnas behörighet och kompetens stärkas. Regeringen avsätter därför 1,3 miljarder mellan 2012-2015 för att möjliggöra fortbildning, vidareutbildning och forskarskolor för lärare som vill ha licentiatexamen och bli lektorer.
För det andra vill vi stimulera matematikundervisningen i grundskolan genom att utöka undervisningstiden med 120 timmar. Från hösten 2013 genomförs detta.
För det tredje fortsätter den så kallade ”läsa-skriva-räkna”- satsningen. Av den totala satsningen går 50 miljoner till matematiken under 2012.
Under 2011-2012 genomförs omfattande utbildningsreformer; bland annat en helt ny gymnasieskola, nya kurs- och läroplaner för grundskolan, en ny skollag och en ny lärarutbildning. Allt detta tillsammans med lärarlyftet och mattelyftet kommer att rusta skolan för framtiden. Vi lägger nu grunden för en modern kunskapsskola med fokus på elevens kunskapsutveckling.
Nu genomför vi ett välbehövligt och efterlängtat mattelyft. Sammanlagt satsar vi 2,6 miljarder för att stärka matematikundervisningen.
Svenska elevers matematikkunskaper har försämrats under många år och bakgrunden till detta är komplex. En viktig förklaring är undervisning som hämmar elevernas kunskapsutveckling, t ex så kallat ”eget arbete”. Eleven lämnas ensam med sin mattebok och får inte de genomgångar och förklaringar som måste till, det gäller även andra ämnen, men i synnerhet matematiken. Genom nationella och internationella utvärderingar vet vi nu vad som verkligen fungerar och det är dags att vi gör oss av med pedagogiska modeller som inte ger resultat. De metoder som används i undervisningen i skolan måste vila på forskning och beprövad erfarenhet, inte på ideologi.
Matematik är som bekant ett ämne som förutsätter en aktiv lärare som ingående förklarar, instruerar och ger konkreta exempel. Den som undervisar i matematik måste även ha gedigna kunskaper i ämnet. Olyckligtvis ser vi brister även här. Andelen obehöriga lärare är fortfarande alltför stor. På gymnasiet saknar en fjärdedel lärarexamen i matematik, vilket är helt oacceptabelt. En kombinationen av felaktig pedagogik och otillräckliga ämneskunskaper är förödande.
Nu vill vi ge matematikundervisningen ett rejält lyft. Mattelyftet innefattar tre delar. För det första måste matteklärarnas behörighet och kompetens stärkas. Regeringen avsätter därför 1,3 miljarder mellan 2012-2015 för att möjliggöra fortbildning, vidareutbildning och forskarskolor för lärare som vill ha licentiatexamen och bli lektorer.
För det andra vill vi stimulera matematikundervisningen i grundskolan genom att utöka undervisningstiden med 120 timmar. Från hösten 2013 genomförs detta.
För det tredje fortsätter den så kallade ”läsa-skriva-räkna”- satsningen. Av den totala satsningen går 50 miljoner till matematiken under 2012.
Under 2011-2012 genomförs omfattande utbildningsreformer; bland annat en helt ny gymnasieskola, nya kurs- och läroplaner för grundskolan, en ny skollag och en ny lärarutbildning. Allt detta tillsammans med lärarlyftet och mattelyftet kommer att rusta skolan för framtiden. Vi lägger nu grunden för en modern kunskapsskola med fokus på elevens kunskapsutveckling.
onsdag, september 21, 2011
EU:s svaveldirektiv straffar ut Gotlandstrafiken
Artikel i GA från Gustaf och mig:
Att arbeta miljömässigt målmedvetet handlar om att steg för steg sänka utsläpp. Det bör ske utan att vältra över utsläpp på något annat område än det som står i fokus för regleringen. Dessutom bör hänsyn tas till den samhällsnytta en verksamhet har, trots dess miljöbelastning.
Allt det där verkar vara på väg att överges i och med EU:s kommande svaveldirektiv. Direktivet kräver att utsläppen av svavel från sjöfarten minskar med 90 procent om fyra år. Det skulle vara en mycket stor och mycket kostnadsdrivande förändring på mycket kort tid. Destination Gotland skulle få ökade kostnader på bortåt etthundra miljoner kronor per år, om man tvingas till förtida byte av bränsle.
På fastlandet kommer en sådan reglering leda till att transporter i än högre grad skiftar från sjöfart till landburna. Det vore direkt kontraproduktivt vad avser såväl miljöhänsyn som trafiksäkerhet att vägarna trafikeras av ännu fler tunga fordon. På Gotland har vi inte ens möjligheten att välja ett annat transportslag. Här är det alltjämt sjöfarten som står till buds, men i så fall till dramatiskt ökade kostnader. Det kommer i så fall att drabba oss alla, från den passagerare som köper en personbiljett för ett dagsbesök i Stockholm till de tunga frakterna från det gotländska jordbruket.
Politisk förändring och alldeles särskilt miljöpolitik kan liknas vid ett gummiband. Det måste spännas för att åstadkomma något. Men spänns det för hårt går bandet sönder. Det är just vad som håller på att ske med svaveldirektivet. Istället för att erbjuda Destination Gotland eller dess eventuella efterträdare under nästa avtalsperiod långsiktiga villkor utsätts rederiet för chockterapi.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) har lovat att ta strid mot svaveldirektivet i dess nuvarande utformning. Hon verkar för att sänka utsläppen av svavel utan att det slår ut sjöfarten och regioner som är beroende av vattenburna transporter. Därför välkomnar vi hennes initiativ att ge svavelutsläppsminskningen längre tid. Vi kommer att få 90 procent lägre utsläpp, men endast om samhällskontraktet mellan stat, rederi och medborgare upplevs som verklighetsförankrat av alla parter. Då krävs det lite mer tid.
Det finns all anledning att känna optimism inför de nya miljövänliga bränsleslag som väntar runt hörnet. Men om Gotlandstrafiken ensam ska bära detta låter vi det goda bli det bästas fiende. Statens budget för subventioner till Gotlandstrafiken är inte oändlig. Om budgeten dräneras på uppemot etthundra miljoner kronor har vi förbrukat möjligheten att ta hänsyn till andra viktiga värden. Fraktpriserna liksom de alltför höga biljettpriserna för dem som saknar Gotlandsrabatt riskerar att öka än mer. Om svenskarna därmed istället väljer att köpa importerade jordbruksprodukter och charterresor utomlands kan man fråga sig vad vår miljö hade att vinna på det.
Gustaf Hoffstedt (M)
Riksdagsledamot
Lena Celion (M)
Oppositionsråd
Att arbeta miljömässigt målmedvetet handlar om att steg för steg sänka utsläpp. Det bör ske utan att vältra över utsläpp på något annat område än det som står i fokus för regleringen. Dessutom bör hänsyn tas till den samhällsnytta en verksamhet har, trots dess miljöbelastning.
Allt det där verkar vara på väg att överges i och med EU:s kommande svaveldirektiv. Direktivet kräver att utsläppen av svavel från sjöfarten minskar med 90 procent om fyra år. Det skulle vara en mycket stor och mycket kostnadsdrivande förändring på mycket kort tid. Destination Gotland skulle få ökade kostnader på bortåt etthundra miljoner kronor per år, om man tvingas till förtida byte av bränsle.
På fastlandet kommer en sådan reglering leda till att transporter i än högre grad skiftar från sjöfart till landburna. Det vore direkt kontraproduktivt vad avser såväl miljöhänsyn som trafiksäkerhet att vägarna trafikeras av ännu fler tunga fordon. På Gotland har vi inte ens möjligheten att välja ett annat transportslag. Här är det alltjämt sjöfarten som står till buds, men i så fall till dramatiskt ökade kostnader. Det kommer i så fall att drabba oss alla, från den passagerare som köper en personbiljett för ett dagsbesök i Stockholm till de tunga frakterna från det gotländska jordbruket.
Politisk förändring och alldeles särskilt miljöpolitik kan liknas vid ett gummiband. Det måste spännas för att åstadkomma något. Men spänns det för hårt går bandet sönder. Det är just vad som håller på att ske med svaveldirektivet. Istället för att erbjuda Destination Gotland eller dess eventuella efterträdare under nästa avtalsperiod långsiktiga villkor utsätts rederiet för chockterapi.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) har lovat att ta strid mot svaveldirektivet i dess nuvarande utformning. Hon verkar för att sänka utsläppen av svavel utan att det slår ut sjöfarten och regioner som är beroende av vattenburna transporter. Därför välkomnar vi hennes initiativ att ge svavelutsläppsminskningen längre tid. Vi kommer att få 90 procent lägre utsläpp, men endast om samhällskontraktet mellan stat, rederi och medborgare upplevs som verklighetsförankrat av alla parter. Då krävs det lite mer tid.
Det finns all anledning att känna optimism inför de nya miljövänliga bränsleslag som väntar runt hörnet. Men om Gotlandstrafiken ensam ska bära detta låter vi det goda bli det bästas fiende. Statens budget för subventioner till Gotlandstrafiken är inte oändlig. Om budgeten dräneras på uppemot etthundra miljoner kronor har vi förbrukat möjligheten att ta hänsyn till andra viktiga värden. Fraktpriserna liksom de alltför höga biljettpriserna för dem som saknar Gotlandsrabatt riskerar att öka än mer. Om svenskarna därmed istället väljer att köpa importerade jordbruksprodukter och charterresor utomlands kan man fråga sig vad vår miljö hade att vinna på det.
Gustaf Hoffstedt (M)
Riksdagsledamot
Lena Celion (M)
Oppositionsråd
torsdag, september 08, 2011
En modern kunskapsskola
Insändare GT 2011-09-08
Sommarlovet är slut och nu har höstterminen börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. De närmaste åren genomför den svenska skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan får vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. De ungdomar som börjar på gymnasiet i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.
Ungefär 30 000 elever hoppar av gymnasiet varje år och det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger dem rätt förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer yrkesanpassad införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt får man på yrkesprogrammen mer fördjupning i de praktiska ämnena. Meningen är att våra ungdomar tidigare ska få kontakt med arbetsmarknaden. På så vis får de en fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. ”Läraren är viktigast” sade många elever nyligen i ett TV4 inslag om Skolverkets mattesatsning, som är nog så viktig. Det kommer därför en behövlig satsning på matematiken i skolan – 2,6 miljarder anvisas i regeringens budget!
Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar, t ex med fler lektorer i våra skolor. Resurserna till lärarna kommer nu att öka. All forskning pekar nämligen i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat.
Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot Åstorp
Lena Celion (M)
Regionråd Gotland
Sommarlovet är slut och nu har höstterminen börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. De närmaste åren genomför den svenska skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan får vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. De ungdomar som börjar på gymnasiet i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.
Ungefär 30 000 elever hoppar av gymnasiet varje år och det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger dem rätt förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer yrkesanpassad införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt får man på yrkesprogrammen mer fördjupning i de praktiska ämnena. Meningen är att våra ungdomar tidigare ska få kontakt med arbetsmarknaden. På så vis får de en fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. ”Läraren är viktigast” sade många elever nyligen i ett TV4 inslag om Skolverkets mattesatsning, som är nog så viktig. Det kommer därför en behövlig satsning på matematiken i skolan – 2,6 miljarder anvisas i regeringens budget!
Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar, t ex med fler lektorer i våra skolor. Resurserna till lärarna kommer nu att öka. All forskning pekar nämligen i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat.
Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot Åstorp
Lena Celion (M)
Regionråd Gotland
onsdag, september 07, 2011
SKLs företagsundersökning
Pressmeddelande
2011-09-07
Icke godkänt för Gotlands företagsklimat!
Region Gotland i botten för servicemätningar bland företagen i juni 2011, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört i 166 kommuner (”Insikt 2011”)
”SKLs mätningar visar på mycket nedslående resultat i jämförelse med andra kommuner inom områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, samt serveringstillstånd. Endast miljö- och hälsoskydd uppnår medelresultat, medan markupplåtelser och bygglov får mycket dåliga resultat. Detta är inte förenligt med visionsmålen för Gotland och påverkar öns tillväxt mycket negativt.
Resultatet av undersökningen visar väldigt tydligt att Region Gotland måste jobba stenhårt med alla kvalitetsaspekterna och bli både effektivare och mer tillgängligt. Ett tungt ansvar för detta vilar nu på Regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) ”, säger Lena Celion (M), regionråd i opposition på Gotland.
2011-09-07
Icke godkänt för Gotlands företagsklimat!
Region Gotland i botten för servicemätningar bland företagen i juni 2011, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört i 166 kommuner (”Insikt 2011”)
”SKLs mätningar visar på mycket nedslående resultat i jämförelse med andra kommuner inom områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, samt serveringstillstånd. Endast miljö- och hälsoskydd uppnår medelresultat, medan markupplåtelser och bygglov får mycket dåliga resultat. Detta är inte förenligt med visionsmålen för Gotland och påverkar öns tillväxt mycket negativt.
Resultatet av undersökningen visar väldigt tydligt att Region Gotland måste jobba stenhårt med alla kvalitetsaspekterna och bli både effektivare och mer tillgängligt. Ett tungt ansvar för detta vilar nu på Regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) ”, säger Lena Celion (M), regionråd i opposition på Gotland.
tisdag, augusti 30, 2011
Sänkt krogmoms är rätt väg att gå
Från vänsterhåll finns många synpunkter på förslaget om sänkt krogmoms. Vi Moderater väljer att gå vidare med sänkt krogmoms då det leder till nya inhopp på restauranger eller kaféer för unga som mycket väl kan bli inkörsporten till arbetslivet. Höga krav på utbildning eller lång yrkeserfarenhet krävs sällan och det är således en bransch öppen för många, som i sin tur kan bli fler, när momsen sänks, priserna sänks och fler kunder strömmar till. Detta i sin tur leder till att fler behöver anställas. Ungdomar, invandrare eller lågutbildade kan i och med detta få en större chans att finna en meningsfull sysselsättning istället för att lyfta försörjningsstöd.
Bland annat genomför nu Alliansen gigantiska utbildningssatsningar av olika slag för ungdomar och arbetslösa. Utbildning lönar sig alltid! Men alla vill/kan inte gå in i utbildningar, just nu, bara för att politiker säger att de ska, den egna viljan är förmodligen en starkare drivkraft.
Enligt en utredning där man tittat på effekterna av en förändrad skattesats från 25 till 12 procent och som presenterades för finansminister Anders Borg i våras, så visar den på att sänkt krogmoms kan bidra med andra positiva effekter för arbetsmarknaden och resten av samhället.
Förslaget på sänkt krogmoms tillhör de reformambitioner vi i Alliansen gick till val på att genomföra då det statsfinansiella läget så tillåter. Vi väljer att prioritera detta område före ett femte jobbskatteavdrag samt sänkt skatt pensionärer, som får vänta lite, då detta är vad som snabbast kan ge mellan 3000-4000 nya jobb till unga, invandrare och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Bland annat genomför nu Alliansen gigantiska utbildningssatsningar av olika slag för ungdomar och arbetslösa. Utbildning lönar sig alltid! Men alla vill/kan inte gå in i utbildningar, just nu, bara för att politiker säger att de ska, den egna viljan är förmodligen en starkare drivkraft.
Enligt en utredning där man tittat på effekterna av en förändrad skattesats från 25 till 12 procent och som presenterades för finansminister Anders Borg i våras, så visar den på att sänkt krogmoms kan bidra med andra positiva effekter för arbetsmarknaden och resten av samhället.
Förslaget på sänkt krogmoms tillhör de reformambitioner vi i Alliansen gick till val på att genomföra då det statsfinansiella läget så tillåter. Vi väljer att prioritera detta område före ett femte jobbskatteavdrag samt sänkt skatt pensionärer, som får vänta lite, då detta är vad som snabbast kan ge mellan 3000-4000 nya jobb till unga, invandrare och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden.
måndag, augusti 22, 2011
Reflektioner om sommaren som snart gått
Nu är de flesta tillbaka på sina jobb efter sommaruppehåll och semestrar. Så även jag. Jag har haft en fantastisk sommar, för efter Almedalsveckan kändes det som om Gotland blev en semesterö och man kunde andas ut i vackra Botvaldevik i sommarvärmen. Almedalsveckans intäkter beräknas ha gett det gotländska näringslivet cirka 110 miljoner plus moms och resor. Till detta kommer intäkter för lokaluthyrning, catering och andra lokala tjänster. Övriga sommarveckor lär inte komma långt efter. Som vanligt har det också varit rekord i resande både med färjor och flyg, och ytterligare en liten andel besökare tar sig ju också hit med privata båtar av varierande dimensioner.
Debatten om kostnader för färjetrafiken går vidare. Höjda oljepriser drabbar inte bara privatresenärer, även fraktpriserna berörs. Nu börjar de höjda fraktpriserna också att märkas inom det gotländska näringslivet. De höjda fraktpriserna till fastlandet diskuteras nu bland annat inom LRF på Gotland som håller ett särskilt möte om frågan. Även åkarna har tidigare i sommar haft oro för höjda avgifter på upp till 20%, och de fortsätter att driva frågan. Det är nödvändigt att Gotland får långsiktiga och goda förutsättningar när det gäller färjetrafiken, för att kunna bo och leva här, liksom att ha möjlighet att driva företag som behöver ”exportera” sina varor till fastlandet och utomlands till rimliga kostnader. Den motsvarar faktiskt vägar och järnvägar i övriga landet.
Andra aktuella frågor gäller också idrottens förutsättningar. Naturligtvis måste Gutavallens löparbanor vara säkra och hålla en standard som gör att de kan användas för många spännande tävlingar även framöver. Här måste regionen/Kultur- och fritidsnämnden samt idrotten prata ihop sig. På förslag från moderaterna har mer pengar avsatts för idrottsanläggningar i regionens budget, för vi vet att behoven funnits. Nu gäller det även Gutavallen som behöver ny beläggning. En annan aktuell fråga är också förutsättningarna för idrottsklubbarna att kunna etablera sig på Wisborg. Den finns delade meningar om vad som skall finnas vid vårt nya idrottscentrum. Detta måste lösas, men idrottsrörelsen borde kunna ges ett stort ansvar och inflytande på planeringen. Det är där kunskapen om behoven finns, och begränsningarna blir till slut de ekonomiska förutsättningarna vilket vi alla säkert inser.
Vi har också i sommar sett hur snabbt det ekonomiska läget kan förändras i världen och här hemma. Även om Sverige i många år haft en ansvarsfull borgerlig regering som sparat i ladorna, så finns oro i den svenska ekonomin. Det känns ändå tryggt med ansvarsfulla ministrar som värnar om de offentliga finanserna. Det kommer säkert ändå att kännas av på Gotland framöver, men vi har ännu inte fått några nya ekonomiska prognoser i regionstyrelsen. Bilden lär klarna under hösten. Jag ser tyvärr en stor risk för att inte regionens budget för 2012 kommer att hålla, utan behöver revideras ner i november.
Debatten om kostnader för färjetrafiken går vidare. Höjda oljepriser drabbar inte bara privatresenärer, även fraktpriserna berörs. Nu börjar de höjda fraktpriserna också att märkas inom det gotländska näringslivet. De höjda fraktpriserna till fastlandet diskuteras nu bland annat inom LRF på Gotland som håller ett särskilt möte om frågan. Även åkarna har tidigare i sommar haft oro för höjda avgifter på upp till 20%, och de fortsätter att driva frågan. Det är nödvändigt att Gotland får långsiktiga och goda förutsättningar när det gäller färjetrafiken, för att kunna bo och leva här, liksom att ha möjlighet att driva företag som behöver ”exportera” sina varor till fastlandet och utomlands till rimliga kostnader. Den motsvarar faktiskt vägar och järnvägar i övriga landet.
Andra aktuella frågor gäller också idrottens förutsättningar. Naturligtvis måste Gutavallens löparbanor vara säkra och hålla en standard som gör att de kan användas för många spännande tävlingar även framöver. Här måste regionen/Kultur- och fritidsnämnden samt idrotten prata ihop sig. På förslag från moderaterna har mer pengar avsatts för idrottsanläggningar i regionens budget, för vi vet att behoven funnits. Nu gäller det även Gutavallen som behöver ny beläggning. En annan aktuell fråga är också förutsättningarna för idrottsklubbarna att kunna etablera sig på Wisborg. Den finns delade meningar om vad som skall finnas vid vårt nya idrottscentrum. Detta måste lösas, men idrottsrörelsen borde kunna ges ett stort ansvar och inflytande på planeringen. Det är där kunskapen om behoven finns, och begränsningarna blir till slut de ekonomiska förutsättningarna vilket vi alla säkert inser.
Vi har också i sommar sett hur snabbt det ekonomiska läget kan förändras i världen och här hemma. Även om Sverige i många år haft en ansvarsfull borgerlig regering som sparat i ladorna, så finns oro i den svenska ekonomin. Det känns ändå tryggt med ansvarsfulla ministrar som värnar om de offentliga finanserna. Det kommer säkert ändå att kännas av på Gotland framöver, men vi har ännu inte fått några nya ekonomiska prognoser i regionstyrelsen. Bilden lär klarna under hösten. Jag ser tyvärr en stor risk för att inte regionens budget för 2012 kommer att hålla, utan behöver revideras ner i november.
måndag, juli 11, 2011
Almedalsveckan 2011
Årets Almedalsvecka är över och man kan bara konstatera att den ännu en gång överträffat tidigare veckor. Innehållet blir allt mer proffsigt, partiledarnas tal mycket skickligt framförda, och mina hitresta vänner och bekanta har samtliga varit väldigt nöjda.
Jag har själv deltagit i regionledningens frukostmöten med repr från partiledningar på respektive dagar, och även varit med i paneler och som åhörare på åtskilliga seminarier. Allt från EUs socialfonder, kulturteman och samhällsbyggnadsfrågor till allmän politik. Kort sagt. Man kan ha stor behållning av det som bjuds under veckan, oavsett om man har ett brett perspektiv eller ett "smalt" intresse.
Frågan många ställer sig nu är - kan veckan bli ännu större? Så länge uppfinningsrikedomen vad gäller boende, lokaler och transporter gör att det praktiska löser sig, och gotlänningarna förstår värdet av veckan använder sig av alla möjligheter den erbjuder, så finns säkert fortfarande ett utrymme att växa.
Jag har själv deltagit i regionledningens frukostmöten med repr från partiledningar på respektive dagar, och även varit med i paneler och som åhörare på åtskilliga seminarier. Allt från EUs socialfonder, kulturteman och samhällsbyggnadsfrågor till allmän politik. Kort sagt. Man kan ha stor behållning av det som bjuds under veckan, oavsett om man har ett brett perspektiv eller ett "smalt" intresse.
Frågan många ställer sig nu är - kan veckan bli ännu större? Så länge uppfinningsrikedomen vad gäller boende, lokaler och transporter gör att det praktiska löser sig, och gotlänningarna förstår värdet av veckan använder sig av alla möjligheter den erbjuder, så finns säkert fortfarande ett utrymme att växa.
onsdag, juni 22, 2011
Gårdsförsäljning
Eftersom de rödgörna avstyrkte utredningen om gårdsförsäljnng lämnade vi i Alliansen följande reservation vid Regionstyrelsens sammanträde:
Ärende 4. Remiss Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)
Undertecknade partier tillstyrker utredningens förslagna modell för gårdsförsäljning med följande motivering:
o Vi delar utredarens bedömning att den föreslagna modellen för gårdsförsäljning inte leder till negativa konsekvenser för bevarandet av Systembolagets monopol eller strider mot EU rätten
o Förslagen modell medför inte negativa konsekvenser för folkhälsan
o Gårdsförsäljning bidrar till ökad sysselsättning och bidrar till en levande landsbygd vilket är till gagn för såväl folkhälsan i stort som den regionala utvecklingen
Utredningen bedömer att den föreslagna modellen för gårdsförsäljning är förenlig
med den svenska alkoholpolitiken och att den inte kommer att leda till några negativa konsekvenser för folkhälsan, vilket vi helt instämmer i.
Utredningens uppdrag har varit att ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandels-monopolet utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan. Slutsatsen är att det går att införa gårdsförsäljning under de angivna förutsättningarna.
Förslaget innebär begränsningar gällande möjligheterna att köpa alkoholdrycker, försäljning får endast ske i samband med en upplevelsetjänst med anknytning till den aktuella alkoholdrycken som erbjuds allmänheten mot betalning. Dessutom begränsas den individuella och kvantitativa mängden alkoholdryck som får säljas. Sammantaget innebär förslaget att gårdsförsäljningen inte i något avseende ersätter eller inskränker Systembolagets monopol eller leder till fler negativa än positiva konsekvenser för folkhälsan.
Gårdsförsäljning kommer att bidra till en levande landsbygd genom ökad sysselsättning. För Gotlands del skulle denna möjlighet bidra till positiv utveckling för de lokala producenterna och bidra till nya upplevelsetjänster inom besöksnäringen. Gårdsförsäljning kan på så sätt i stället få en positiv påverkan på såväl folkhälsan i stort som sysselsättningen och den regionala utvecklingen.
För Allianspartierna i Regionstyrelsen
Lena Celion Eva Nypelius Johan Malmros
Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet
Ärende 4. Remiss Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)
Undertecknade partier tillstyrker utredningens förslagna modell för gårdsförsäljning med följande motivering:
o Vi delar utredarens bedömning att den föreslagna modellen för gårdsförsäljning inte leder till negativa konsekvenser för bevarandet av Systembolagets monopol eller strider mot EU rätten
o Förslagen modell medför inte negativa konsekvenser för folkhälsan
o Gårdsförsäljning bidrar till ökad sysselsättning och bidrar till en levande landsbygd vilket är till gagn för såväl folkhälsan i stort som den regionala utvecklingen
Utredningen bedömer att den föreslagna modellen för gårdsförsäljning är förenlig
med den svenska alkoholpolitiken och att den inte kommer att leda till några negativa konsekvenser för folkhälsan, vilket vi helt instämmer i.
Utredningens uppdrag har varit att ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandels-monopolet utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan. Slutsatsen är att det går att införa gårdsförsäljning under de angivna förutsättningarna.
Förslaget innebär begränsningar gällande möjligheterna att köpa alkoholdrycker, försäljning får endast ske i samband med en upplevelsetjänst med anknytning till den aktuella alkoholdrycken som erbjuds allmänheten mot betalning. Dessutom begränsas den individuella och kvantitativa mängden alkoholdryck som får säljas. Sammantaget innebär förslaget att gårdsförsäljningen inte i något avseende ersätter eller inskränker Systembolagets monopol eller leder till fler negativa än positiva konsekvenser för folkhälsan.
Gårdsförsäljning kommer att bidra till en levande landsbygd genom ökad sysselsättning. För Gotlands del skulle denna möjlighet bidra till positiv utveckling för de lokala producenterna och bidra till nya upplevelsetjänster inom besöksnäringen. Gårdsförsäljning kan på så sätt i stället få en positiv påverkan på såväl folkhälsan i stort som sysselsättningen och den regionala utvecklingen.
För Allianspartierna i Regionstyrelsen
Lena Celion Eva Nypelius Johan Malmros
Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet
måndag, juni 06, 2011
Färjor och budgetbeslut
Aspekt publicerad i GA 2 juni:
I fredags deltog jag i en överläggning på Näringsdepartementet i Stockholm om den kommande upphandlingen av färjetrafiken, hos infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd. Det är väldigt bra att vi har en minister som är så tillgänglig för oss gotlänningar som Catharina är, och nog så viktigt för oss alla på ön, eftersom våra färjor faktiskt är en del i den nationella infrastrukturen. Jag ser också värdet av tidigare löften om inflytande, som också måste uppfyllas inför arbetet som nu pågår med att förbereda den nya upphandlingen. Det tycks nu också vara möjligt att förlänga nuvarande avtal en tid för att det ska bli bra. Tiden går, och fort och fel är inget vi önskar.
Vi har också haft Regionstyrelsemöte i veckan och där lade vi i Alliansen fram ett eget förslag till justeringar i budgeten för 2012. Dels handlade det om att inte behålla bussiga kortet i stadstrafiken, utan använda de 1,5 miljonerna (minst) till att förstärka underhållet på enskilda vägar. Många gamla bor långt ute på landet, liksom barn och unga som måste gå/cykla på småvägar till skolbussen varje dag. Även för gotlänningar och turister är det viktigt att småvägarna hålls öppna. Det förslaget röstades ner av S-V-MP.
Dessutom ville vi avsätta mer pengar till ungdomsidrottens aktiviteter och till föreningsdrivna anläggningar, och detta fick vi faktiskt igenom till min stora glädje! Liksom att vi fick bifall till att införa halvtimmestrafik på de stora pendlingsvägarna, ett förslag som vi lade i fullmäktige redan i höstas men då inte fick gehör för, och nu gick även detta gick igenom. Slutligen tyckte vi i Alliansen att våra bad- och besöksplatser måste hålla en bra standard och ville avsätta medel för detta i sommar, och även detta fick vi igenom.
När det gäller den infekterade frågan om P-avgifter, som moderaterna länge agerat emot, och som fullmäktige tidigare beslutat införa, har Alliansen lyft frågan om en avgiftsfri timme, och detta gillades också av de rödgröna. Liksom avgiftsfri parkering för funktionshindrade och begäran av en redovisning av vad som gäller för miljöbilar enligt ett tidigare KF-beslut.
Något som däremot inte S-V-MP ville bifalla var våra krav i vårt budgetförslag: Fortsatt konkurrensutsättning av Regionens verksamheter för att få ökad valfrihet, näringslivsut-veckling och ökad effektivitet. Bland annat bör det gälla Fastighetsservice, IT-centrum, Kök, Lab-verksamhet samt Roma och Klintehamns vårdcentraler. Jag tycker det hade varit vikitga signaler att lämna till näringslivet på Gotland, men nu blev det tyvärr inte så! Den rödgröna majoriteten har fortfarande problem internt när det gäller privata utförare, vilket har visat sig bl a genom nyligen avbrutna upphandlingar och borttagandet av utmaningsrätten.
Kongresshallens byggprocess har med rätta kritiserats av många, och revisionens rapport var med på styrelsen efter den oberoende revision som Regionfullmäktige beslutade om i höstas. En revidering som bl a moderaterna begärde och voterade om i fullmäktige vid slutredovisningen. Den har nu lyft fram ett flertal kritiska områden i den drygt 10-åriga byggprocessen. Bland annat handlar det om utökningar utan politiska beslut, styrgruppens sammansättning har förändrats efter varje val, ingen affärsmässig uppräkning av kostnaderna gjordes, tidspress mot slutet mm. Fortsättning följer - slutredovisningen kommer att behandlas än en gång av Regionfullmäktige .
I fredags deltog jag i en överläggning på Näringsdepartementet i Stockholm om den kommande upphandlingen av färjetrafiken, hos infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd. Det är väldigt bra att vi har en minister som är så tillgänglig för oss gotlänningar som Catharina är, och nog så viktigt för oss alla på ön, eftersom våra färjor faktiskt är en del i den nationella infrastrukturen. Jag ser också värdet av tidigare löften om inflytande, som också måste uppfyllas inför arbetet som nu pågår med att förbereda den nya upphandlingen. Det tycks nu också vara möjligt att förlänga nuvarande avtal en tid för att det ska bli bra. Tiden går, och fort och fel är inget vi önskar.
Vi har också haft Regionstyrelsemöte i veckan och där lade vi i Alliansen fram ett eget förslag till justeringar i budgeten för 2012. Dels handlade det om att inte behålla bussiga kortet i stadstrafiken, utan använda de 1,5 miljonerna (minst) till att förstärka underhållet på enskilda vägar. Många gamla bor långt ute på landet, liksom barn och unga som måste gå/cykla på småvägar till skolbussen varje dag. Även för gotlänningar och turister är det viktigt att småvägarna hålls öppna. Det förslaget röstades ner av S-V-MP.
Dessutom ville vi avsätta mer pengar till ungdomsidrottens aktiviteter och till föreningsdrivna anläggningar, och detta fick vi faktiskt igenom till min stora glädje! Liksom att vi fick bifall till att införa halvtimmestrafik på de stora pendlingsvägarna, ett förslag som vi lade i fullmäktige redan i höstas men då inte fick gehör för, och nu gick även detta gick igenom. Slutligen tyckte vi i Alliansen att våra bad- och besöksplatser måste hålla en bra standard och ville avsätta medel för detta i sommar, och även detta fick vi igenom.
När det gäller den infekterade frågan om P-avgifter, som moderaterna länge agerat emot, och som fullmäktige tidigare beslutat införa, har Alliansen lyft frågan om en avgiftsfri timme, och detta gillades också av de rödgröna. Liksom avgiftsfri parkering för funktionshindrade och begäran av en redovisning av vad som gäller för miljöbilar enligt ett tidigare KF-beslut.
Något som däremot inte S-V-MP ville bifalla var våra krav i vårt budgetförslag: Fortsatt konkurrensutsättning av Regionens verksamheter för att få ökad valfrihet, näringslivsut-veckling och ökad effektivitet. Bland annat bör det gälla Fastighetsservice, IT-centrum, Kök, Lab-verksamhet samt Roma och Klintehamns vårdcentraler. Jag tycker det hade varit vikitga signaler att lämna till näringslivet på Gotland, men nu blev det tyvärr inte så! Den rödgröna majoriteten har fortfarande problem internt när det gäller privata utförare, vilket har visat sig bl a genom nyligen avbrutna upphandlingar och borttagandet av utmaningsrätten.
Kongresshallens byggprocess har med rätta kritiserats av många, och revisionens rapport var med på styrelsen efter den oberoende revision som Regionfullmäktige beslutade om i höstas. En revidering som bl a moderaterna begärde och voterade om i fullmäktige vid slutredovisningen. Den har nu lyft fram ett flertal kritiska områden i den drygt 10-åriga byggprocessen. Bland annat handlar det om utökningar utan politiska beslut, styrgruppens sammansättning har förändrats efter varje val, ingen affärsmässig uppräkning av kostnaderna gjordes, tidspress mot slutet mm. Fortsättning följer - slutredovisningen kommer att behandlas än en gång av Regionfullmäktige .
fredag, maj 20, 2011
Alliansen bekämpar barnfattigdom
En insändare jag fått publicerad i GT/GA:
Att bekämpa barnfattigdomen är och förblir viktigt i vår ambition att bygga ett Sverige som håller samman och där alla barn kan känna trygghet. Det bästa sättet att bekämpa och förebygga barnfattigdom är att fler kommer i arbete. Det innebär trygghet och makt över vardagen och utgör därför också den långsiktigt bästa fördelningspolitiken.
För oss moderater är det viktigt att alla barn får chansen att växa upp under ekonomiskt trygga förhållanden. Vi tar därför frågan om barnfattigdomen på största allvar. Många människor hamnade i kläm under finanskrisen och för att möta krisens effekter har alliansregeringen gjort, och kommer även framöver att genomföra, riktade satsningar till barnfamiljer.
Grunden för en trygg ekonomi i barnfamiljer är arbete och att människor kan leva på sin lön. Därför är en politik för fler i arbete central för att minska barnfattigdomen så att människor och familjer med minskad arbetslöshet kan få makt över sin tillvaro och bättre möjligheter till försörjning. Trots den djupa kris vi just gått igenom väntas arbetslösheten gå ner till historiskt låga nivåer framöver.
Det är också viktigt att förbättra låg- och medelinkomsttagares marginaler så att fler får pengar över när månadens räkningar är betalda. Jobbskatteavdraget är en viktig reform för att åstadkomma detta och har stor betydelse för många föräldrars möjlighet att få ekonomin att gå ihop.
Bland barnfamiljer utgör de med många barn en förhållandevis stor andel av de hushåll som har en låg ekonomisk standard. Den 1 juli 2010 förstärkte regeringen flerbarnstillägget i barnbidraget med 50 kronor per månad för det andra barnet, med 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn.
För att ytterligare stärka ekonomin för barnfamiljer höjs bostadsbidragets särskilda bidrag för barnfamiljer från den 1 januari 2012, beroende på antal barn. Samtliga barnfamiljer som har bostadsbidrag, cirka 150 000 hushåll, får del av satsningen (cirka 135 000 är ensamstående). I huvudsak riktar sig satsningen alltså till ensamstående föräldrar med knappa marginaler.
Därför måste vår politik för minskad barnfattigdom även i fortsättningen rikta in sig på att underlätta för fler människor att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gör vi genom att främja jobbskapande och skapa tydligare incitament till arbete. Det ska löna sig att arbeta.
Att bekämpa barnfattigdomen är och förblir viktigt i vår ambition att bygga ett Sverige som håller samman och där alla barn kan känna trygghet. Det bästa sättet att bekämpa och förebygga barnfattigdom är att fler kommer i arbete. Det innebär trygghet och makt över vardagen och utgör därför också den långsiktigt bästa fördelningspolitiken.
För oss moderater är det viktigt att alla barn får chansen att växa upp under ekonomiskt trygga förhållanden. Vi tar därför frågan om barnfattigdomen på största allvar. Många människor hamnade i kläm under finanskrisen och för att möta krisens effekter har alliansregeringen gjort, och kommer även framöver att genomföra, riktade satsningar till barnfamiljer.
Grunden för en trygg ekonomi i barnfamiljer är arbete och att människor kan leva på sin lön. Därför är en politik för fler i arbete central för att minska barnfattigdomen så att människor och familjer med minskad arbetslöshet kan få makt över sin tillvaro och bättre möjligheter till försörjning. Trots den djupa kris vi just gått igenom väntas arbetslösheten gå ner till historiskt låga nivåer framöver.
Det är också viktigt att förbättra låg- och medelinkomsttagares marginaler så att fler får pengar över när månadens räkningar är betalda. Jobbskatteavdraget är en viktig reform för att åstadkomma detta och har stor betydelse för många föräldrars möjlighet att få ekonomin att gå ihop.
Bland barnfamiljer utgör de med många barn en förhållandevis stor andel av de hushåll som har en låg ekonomisk standard. Den 1 juli 2010 förstärkte regeringen flerbarnstillägget i barnbidraget med 50 kronor per månad för det andra barnet, med 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn.
För att ytterligare stärka ekonomin för barnfamiljer höjs bostadsbidragets särskilda bidrag för barnfamiljer från den 1 januari 2012, beroende på antal barn. Samtliga barnfamiljer som har bostadsbidrag, cirka 150 000 hushåll, får del av satsningen (cirka 135 000 är ensamstående). I huvudsak riktar sig satsningen alltså till ensamstående föräldrar med knappa marginaler.
Därför måste vår politik för minskad barnfattigdom även i fortsättningen rikta in sig på att underlätta för fler människor att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gör vi genom att främja jobbskapande och skapa tydligare incitament till arbete. Det ska löna sig att arbeta.
fredag, maj 13, 2011
Majoriteten tagna på sängen
Debattartikel från Alliansen i RSau;
Arbetet med det kommande årets budget har nu haft sin första rejäla mangling, men årets budgetberedning har lämnat mycket övrigt att önska både vad gäller de ekonomiska förutsättningarna och det material vi haft att tillgå. Flera underlag från nämnderna har varit dåligt förberedda, ofullständiga och för sent inkomna. Speciellt gäller det Tekniska nämnden som precis innan beredningen kom in med tilläggsäskanden på drygt 33 miljoner! Det motsvarar ett krav på utökade skattemedel med 23 % vilket givetvis är helt orimligt i rådande läge.
Vi inom oppositionspartierna kommer att till Regionstyrelsen att precisera våra prioriteringar. Det kommer att ske liksom under den förra mandatperioden med ansvar för ordning och reda i ekonomin och för ett hållbart samhälle. Vi har en gemensam grundsyn att vi måste anpassa kostymen för Regionens verksamhet till det ekonomiska utrymmet och prioritera samhällsnyttan. Vi tycker att det behövs rätt signaler för företagandet och en ökad tillväxt på Gotland.
Den nya majoriteten är tagna på sängen av det ekonomiska läget. Samtidigt som de nyttjar spenderbyxorna när de beslutar om nya utgifter för tex Bussiga kort och Feriearbeten så tvingas de nu till tuffa besparingar på befintlig verksamhet. Det saknas en helhetsanalys och fler strukturella åtgärder kommer att bli nödvändiga. T ex har den väl genomarbetade skolöversynen för Visbyområdet som togs fram i höstas knappt gett något konkret resultat – ”det bidde en tumme”, och sjukvården b löder ännu mer. Dessutom behöver vi jobba vidare med konkurrensutsättning som ett sätt att få våra skattemedel att räcka längre.
För oss hade det också varit själv klart att fortsätta på den inslagna vägen med att pröva att finna andra som kan utföra regionens tjänster. Vi var under den förra mandatperioden överens om att fortsätta med att konkurrensutsätta verksamhet. Majoritetens löfte att beslutade upphandlingar ska fortsätta har man redan spräckt. Idag vet vi att upphandlingen av fastighetsskötsel har stoppats – ett av många löften som nu bryts. Utmaningsrätten har tagits bort, valfriheten naggats i kanten , vi ser många tecken på återställare, och dessa signaler oroar redan många företagare på ön . Vi vill istället se på möjligheterna att fortsätta upphandling av verksamheter; till exempel vårdcentraler, måltidsverksamhet och annan kommunal service.
Alliansens gruppledare
Lena Celion (M) Lars Thomson (C) Mats-Ola Rödén (FP)
Arbetet med det kommande årets budget har nu haft sin första rejäla mangling, men årets budgetberedning har lämnat mycket övrigt att önska både vad gäller de ekonomiska förutsättningarna och det material vi haft att tillgå. Flera underlag från nämnderna har varit dåligt förberedda, ofullständiga och för sent inkomna. Speciellt gäller det Tekniska nämnden som precis innan beredningen kom in med tilläggsäskanden på drygt 33 miljoner! Det motsvarar ett krav på utökade skattemedel med 23 % vilket givetvis är helt orimligt i rådande läge.
Vi inom oppositionspartierna kommer att till Regionstyrelsen att precisera våra prioriteringar. Det kommer att ske liksom under den förra mandatperioden med ansvar för ordning och reda i ekonomin och för ett hållbart samhälle. Vi har en gemensam grundsyn att vi måste anpassa kostymen för Regionens verksamhet till det ekonomiska utrymmet och prioritera samhällsnyttan. Vi tycker att det behövs rätt signaler för företagandet och en ökad tillväxt på Gotland.
Den nya majoriteten är tagna på sängen av det ekonomiska läget. Samtidigt som de nyttjar spenderbyxorna när de beslutar om nya utgifter för tex Bussiga kort och Feriearbeten så tvingas de nu till tuffa besparingar på befintlig verksamhet. Det saknas en helhetsanalys och fler strukturella åtgärder kommer att bli nödvändiga. T ex har den väl genomarbetade skolöversynen för Visbyområdet som togs fram i höstas knappt gett något konkret resultat – ”det bidde en tumme”, och sjukvården b löder ännu mer. Dessutom behöver vi jobba vidare med konkurrensutsättning som ett sätt att få våra skattemedel att räcka längre.
För oss hade det också varit själv klart att fortsätta på den inslagna vägen med att pröva att finna andra som kan utföra regionens tjänster. Vi var under den förra mandatperioden överens om att fortsätta med att konkurrensutsätta verksamhet. Majoritetens löfte att beslutade upphandlingar ska fortsätta har man redan spräckt. Idag vet vi att upphandlingen av fastighetsskötsel har stoppats – ett av många löften som nu bryts. Utmaningsrätten har tagits bort, valfriheten naggats i kanten , vi ser många tecken på återställare, och dessa signaler oroar redan många företagare på ön . Vi vill istället se på möjligheterna att fortsätta upphandling av verksamheter; till exempel vårdcentraler, måltidsverksamhet och annan kommunal service.
Alliansens gruppledare
Lena Celion (M) Lars Thomson (C) Mats-Ola Rödén (FP)
tisdag, maj 10, 2011
Från moderaternas Sverigemöte i Karlstad 6-7 maj
En grupp gotlandsmoderater deltog på Moderaternas stora riksmöte - Sverigemötet i Karlstad i slutet av förra veckan. Mötet hölls i Karlstads CCC (konferens) vid Klarälvens vatten.
På andra sidan älven byggs Sundstabadet om till en fantastisk badanläggning inne/ute, och den berömda Sola i Karlstad lyste värmande på oss. Mötet gav oss alla ett enastående tillfälle att mingla, utbyta erfarenheter och höra hur andra moderater värnar medborgarnas intressen i sina kommuner, i majoritet och opposition .
Efter några spännande inledningar höll finansministern Anders Borg ett uppskattat anförande. Han betonade hur viktiga jobben är för Sveriges fortsatta framgångar. Att ha ett arbete påverkar vår livssituation, och vi måste fortsätta underlätta för företag att anställa och förbättra villkor för företagande.
Som vanligt blev det en mycket professionell och pedagogisk "lektion" om komplexa samband i svensk ekonomi. Applåderna ville aldrig ta slut efteråt.
Ett väldigt inspirerande paneldebatt hölls direkt därpå av riksdagsgruppens ordförande Anna Kinberg Batra med fyra idrottsprofiler om deras ledarskap. Inte minst uppskattat av oss gotlänningar eftersom sportchefen i Färjestad Håkan Loob satt med i panelen!
För att få till ett bra ledarskap poängterade han bland annat lyhördhet och tillit till spelarna, samt att det är viktigt att alla i laget får komma fram och ta sin del av ansvaret. När han också berättade om sina egna framgångsrecept, och lyfte fram en trygg uppväxt blev man ju extra stolt som gotlänning och slitebo!
Flera valbara seminarier om ett nytt kommunpolitiskt program "Arbete, trygghet, välfärd" gavs båda dagarna. Programmet arbetas fram med stor delaktighet, och nu pågår en remissrunda i landets förbund och föreningar.
Vi gotlandsmoderater tar gärna emot önskemål om vad som bör finnas med under maj månad, och vi kan nås via vår hemsida moderat.se. Beslut tas sen vid partistämman i oktober och blir ett arbetsdokument som visar vägen framåt.
Som avslutning höll statsministern Fredrik Reinfeldt som vanligt ett mycket inspirerande anförande, och betonade betydelsen av att alla får jobba, med parollen "Alla jobb behövs".
Där lyfte han fram tre områden där Socialdemokraterna gått emot regeringens jobbreformer: sänkt restaurangmoms, RUT-avdraget och halverad arbetsgivaravgift för ungdomar. Reformer som direkt gett nya jobb och minskat utanförskap.
Han betonade också med emfas att Moderaterna inte ger upp på vägen framåt med ytterligare skattesänkningar, och att vi ska kämpa för detta, eftersom det också i förlängningen ger ökad konsumtion och fler nya jobb.
Men det handlade också mycket om att värdera upp alla de jobb inom välfärdsområdet som utförs i kommuner och landsting och att vara vara bra arbetsgivare. Vi ska också vara ett parti som tar ansvar - ansvar för våra medborgare hemma och för kloka beslut i kommunerna. Vi ska ta Sverige framåt.
Även efter Fredriks tal var det som om applåderna aldrig ville ta slut. Stämningen under dagarna har varit otroligt bra!
På andra sidan älven byggs Sundstabadet om till en fantastisk badanläggning inne/ute, och den berömda Sola i Karlstad lyste värmande på oss. Mötet gav oss alla ett enastående tillfälle att mingla, utbyta erfarenheter och höra hur andra moderater värnar medborgarnas intressen i sina kommuner, i majoritet och opposition .
Efter några spännande inledningar höll finansministern Anders Borg ett uppskattat anförande. Han betonade hur viktiga jobben är för Sveriges fortsatta framgångar. Att ha ett arbete påverkar vår livssituation, och vi måste fortsätta underlätta för företag att anställa och förbättra villkor för företagande.
Som vanligt blev det en mycket professionell och pedagogisk "lektion" om komplexa samband i svensk ekonomi. Applåderna ville aldrig ta slut efteråt.
Ett väldigt inspirerande paneldebatt hölls direkt därpå av riksdagsgruppens ordförande Anna Kinberg Batra med fyra idrottsprofiler om deras ledarskap. Inte minst uppskattat av oss gotlänningar eftersom sportchefen i Färjestad Håkan Loob satt med i panelen!
För att få till ett bra ledarskap poängterade han bland annat lyhördhet och tillit till spelarna, samt att det är viktigt att alla i laget får komma fram och ta sin del av ansvaret. När han också berättade om sina egna framgångsrecept, och lyfte fram en trygg uppväxt blev man ju extra stolt som gotlänning och slitebo!
Flera valbara seminarier om ett nytt kommunpolitiskt program "Arbete, trygghet, välfärd" gavs båda dagarna. Programmet arbetas fram med stor delaktighet, och nu pågår en remissrunda i landets förbund och föreningar.
Vi gotlandsmoderater tar gärna emot önskemål om vad som bör finnas med under maj månad, och vi kan nås via vår hemsida moderat.se. Beslut tas sen vid partistämman i oktober och blir ett arbetsdokument som visar vägen framåt.
Som avslutning höll statsministern Fredrik Reinfeldt som vanligt ett mycket inspirerande anförande, och betonade betydelsen av att alla får jobba, med parollen "Alla jobb behövs".
Där lyfte han fram tre områden där Socialdemokraterna gått emot regeringens jobbreformer: sänkt restaurangmoms, RUT-avdraget och halverad arbetsgivaravgift för ungdomar. Reformer som direkt gett nya jobb och minskat utanförskap.
Han betonade också med emfas att Moderaterna inte ger upp på vägen framåt med ytterligare skattesänkningar, och att vi ska kämpa för detta, eftersom det också i förlängningen ger ökad konsumtion och fler nya jobb.
Men det handlade också mycket om att värdera upp alla de jobb inom välfärdsområdet som utförs i kommuner och landsting och att vara vara bra arbetsgivare. Vi ska också vara ett parti som tar ansvar - ansvar för våra medborgare hemma och för kloka beslut i kommunerna. Vi ska ta Sverige framåt.
Även efter Fredriks tal var det som om applåderna aldrig ville ta slut. Stämningen under dagarna har varit otroligt bra!
lördag, april 02, 2011
Dimma och vår
Nu har vi haft ett dygn med tät dimma över ön. Det kan bara bero på väderomslag (önsketänkande?). Våren borde ju snart vara här, och när varm luft möter kall luft brukar det ju uppstå dimma?
Bara det att sommartid nu gäller på klockan gör att dagen känns längre och ljusare.
Med våren kommer också lusten att fixa lite i trädgården och förbereda sommarens vistelse i stugan (nästan) vid havet. Längtar...
Bara det att sommartid nu gäller på klockan gör att dagen känns längre och ljusare.
Med våren kommer också lusten att fixa lite i trädgården och förbereda sommarens vistelse i stugan (nästan) vid havet. Längtar...
fredag, april 01, 2011
Lena Celion (M) ny vice ordförande i strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna
Vid gårdagens regeringssammanträde förordnades Lena Celion (M), Region Gotland, som vice ordförande i strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna (Gotland, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län). Partnerskapen hanterar EU-medlen för de regionala och nationella strukturfondsprogrammen.
Ordförande blir Leif Larsson (C), Region Kalmar, och som ytterligare representant för Region Gotland har regionstyrelsen på Gotland nominerat Björn Jansson (S). Övriga partnerskapet utses av ordföranden
-Det känns mycket hedersamt att få detta uppdrag i ett för Gotland så viktigt sammanhang. I fonden för Småland och Öarna finns stora pengar som skall fördelas, och Gotland har redan fått resurser till flera viktiga projekt ur dessa EU-medel, säger Lena Celion, regionråd på Gotland.
Ordförande blir Leif Larsson (C), Region Kalmar, och som ytterligare representant för Region Gotland har regionstyrelsen på Gotland nominerat Björn Jansson (S). Övriga partnerskapet utses av ordföranden
-Det känns mycket hedersamt att få detta uppdrag i ett för Gotland så viktigt sammanhang. I fonden för Småland och Öarna finns stora pengar som skall fördelas, och Gotland har redan fått resurser till flera viktiga projekt ur dessa EU-medel, säger Lena Celion, regionråd på Gotland.
tisdag, mars 29, 2011
Ingen mässa för region Gotland
Under helgen som gått har socialdemokraterna valt ny partiledare.
Vi var nog många som såg fram med spänning emot vilka framgångsrecept för nystarten Håkan Juholt skulle förmedla efter att ha varit tyst som en mussla om detta. Vi var säkert ännu fler som till slut förstod att det vi fick höra mest var en upprepning av den gamla politiken.
Det kom inga nya djärva grepp, inga tecken på att han dragit lärdom av tidigare felgrepp, utan "more of the same", som man brukar säga. Steg till vänster, mer av allt till alla, receptet blir med säkerhet skattehöjningar och åtskilliga försämringar.
Hur man kan få detta att gå ihop ekonomiskt, genom att påstå att om alla betalar mer i skatt får alla det bättre, kan jag inte begripa. Fast det rev ju ner applåder i kongresshallen.
Detta tillsammans med en nästan obefintlig poängtering av behovet av näring för näringslivet och företagare för företagandet, om vi vill ha ökad tillväxt, ger inga bra signaler. Det blir verkligen spännande att följa partiets utveckling framöver.
Den stora TUR-mässan i Göteborg har också timat under helgen. En stor grupp gotlänningar har varit med och visat vad Gotland har att erbjuda. Turism och evenemang är värdefulla näringsgrenar här hemma, står för många arbetstillfällen på Gotland, och är också prioriterade områden i Vision 2025.
Tyvärr hade inte Region Gotland någon egen representant denna gång. Det tycker jag var riktigt olyckligt. Jag hade själv gärna både velat och kunnat delta och bidragit med information om regionen, till alla som besökte de gotländska inslagen.
Nu stundar också mandatperiodens valkongress i Stockholm för Sveriges kommuner och landsting (SKL), en medlemsorganisation för bland andra Region Gotland. Det är roligt att konstatera att Allianspartierna har behållit majoriteten i SKL även denna period, och Anders Knape (M) föreslås som fortsatt ordförande med en socialdemokrat som vice.
Själv är jag föreslagen som ledamot i Kultur- och fritidsberedningen. Jag har redan varit med i den beredningen innevarande mandatperiod, och tycker det ska bli väldigt intressant att fortsätta jobba med kultur, idrott och fritidsfrågor på ett övergripande plan för medlemmarna ännu en period. Ämnesområdena handlar om till exempel kulturkofferten, biblioteken, studieförbunden, kraven på idrottsanläggningar, ungdomars fritidsaktiviteter och mycket mer som landar i kommunen/regionen. Som gotlänning har jag en bredare erfarenhet av frågorna än många av de andra kommunal- och landstingsföreträdarna, så det känns jättebra.
Beredningen bidrar också med policies och kompetens i form av litteratur och konferenser. En viktig konferens är SKL:s årliga kulturkonferens som i år förläggs till Visby den 10-11 oktober, ett gyllene tillfälle för många kulturintresserade på Gotland att delta. Då blir det kultur för hela slanten, och ännu ett viktigt evenemang förlagt till Gotland!
Vi var nog många som såg fram med spänning emot vilka framgångsrecept för nystarten Håkan Juholt skulle förmedla efter att ha varit tyst som en mussla om detta. Vi var säkert ännu fler som till slut förstod att det vi fick höra mest var en upprepning av den gamla politiken.
Det kom inga nya djärva grepp, inga tecken på att han dragit lärdom av tidigare felgrepp, utan "more of the same", som man brukar säga. Steg till vänster, mer av allt till alla, receptet blir med säkerhet skattehöjningar och åtskilliga försämringar.
Hur man kan få detta att gå ihop ekonomiskt, genom att påstå att om alla betalar mer i skatt får alla det bättre, kan jag inte begripa. Fast det rev ju ner applåder i kongresshallen.
Detta tillsammans med en nästan obefintlig poängtering av behovet av näring för näringslivet och företagare för företagandet, om vi vill ha ökad tillväxt, ger inga bra signaler. Det blir verkligen spännande att följa partiets utveckling framöver.
Den stora TUR-mässan i Göteborg har också timat under helgen. En stor grupp gotlänningar har varit med och visat vad Gotland har att erbjuda. Turism och evenemang är värdefulla näringsgrenar här hemma, står för många arbetstillfällen på Gotland, och är också prioriterade områden i Vision 2025.
Tyvärr hade inte Region Gotland någon egen representant denna gång. Det tycker jag var riktigt olyckligt. Jag hade själv gärna både velat och kunnat delta och bidragit med information om regionen, till alla som besökte de gotländska inslagen.
Nu stundar också mandatperiodens valkongress i Stockholm för Sveriges kommuner och landsting (SKL), en medlemsorganisation för bland andra Region Gotland. Det är roligt att konstatera att Allianspartierna har behållit majoriteten i SKL även denna period, och Anders Knape (M) föreslås som fortsatt ordförande med en socialdemokrat som vice.
Själv är jag föreslagen som ledamot i Kultur- och fritidsberedningen. Jag har redan varit med i den beredningen innevarande mandatperiod, och tycker det ska bli väldigt intressant att fortsätta jobba med kultur, idrott och fritidsfrågor på ett övergripande plan för medlemmarna ännu en period. Ämnesområdena handlar om till exempel kulturkofferten, biblioteken, studieförbunden, kraven på idrottsanläggningar, ungdomars fritidsaktiviteter och mycket mer som landar i kommunen/regionen. Som gotlänning har jag en bredare erfarenhet av frågorna än många av de andra kommunal- och landstingsföreträdarna, så det känns jättebra.
Beredningen bidrar också med policies och kompetens i form av litteratur och konferenser. En viktig konferens är SKL:s årliga kulturkonferens som i år förläggs till Visby den 10-11 oktober, ett gyllene tillfälle för många kulturintresserade på Gotland att delta. Då blir det kultur för hela slanten, och ännu ett viktigt evenemang förlagt till Gotland!
tisdag, mars 22, 2011
Jag ser gärna fler privata vårdcentraler på Gotland
För någon vecka sedan satte sig Gotlands Turistförening i likvidation, och nu ska verksamheten avvecklas, tillgångar säljas och skulder betalas. Det är mycket tråkigt men samtidigt nödvändigt av allt att döma. Föreningen har funnits i över hundra år, men har tyvärr ändå inte lyckats engagera samtliga som har sin utkomst från turismen. Regionen tar över verksamheten under året så att inte kommande turistsäsong berörs mer än nödvändigt. Just nu pågår också upphandlingen av de tjänster som regionen har att tillhandahålla för bl a turismen, men företagen har också själva goda möjligheter att fortsätta driva sina frågor genom nätverkande eller i föreningsform.
Destinationen har också varit i hetluften, även om det under tisdagens Öppna Forum på Wisby Hotell mycket handlade om de positiva åtgärder som sker inom färjetrafiken. Nära 800 personer följde forumet på plats eller via webben och hade möjligheter att ställa direkta frågor utöver de hundratals som kommit in i förväg. Det handlade om att kunna koppla upp sig ombord, boka sittplatser via nätet, maten, platser i djuravdelningen, och tysta avdelningar mm. Även beträffande framtida färjetrafik så görs nu en ny upphandling av det nya Trafikverket. Regionens ställningstaganden står fast, och dessa ska vi driva i kommande förhandlingar och med våra riksdagspartier.
Under veckan har också Regionstyrelsens arbetsutskott hållit dialogmöten med nämnder och förvaltningar om deras verksamhet, som en del i styr- och planeringsprocessen. Resultatet 2010 har överlag varit bra både vad gäller ekonomi och verksamhet med ett plus i årsredovisningen på 20 miljoner. Däremot är jag orolig för hur det kommer att gå framöver. Årets början har visat på flera bekymmer i nämnderna och ökade kostnader.
Oavsett Skolinspektionens synpunkter har t ex skolan de senaste åren uppnått allt bättre resultat och ligger nu över riket i snitt på de flesta mätetal jämförelser och brukarenkäter. Till en del spelar säkert konkurrensen med öns friskolor roll, men vi har också satt igång ett medvetet kvalitetsarbete med krav på goda resultat i våra verksamheter, kompetensutveckling och jämförelser med andra kommuner som lyckats bra. Men allting går naturligtvis att utveckla, och kvalitén varierar fortfarande mellan skolor.
Samma gäller inom primärvården. Där ser vi idag att regionens egna vårdcentraler inte klarar sig på samma ersättning som de privata, utan visade på ett ganska stort underskott förra året. Primärvården har ju numera också konkurrens genom att vi har både egna och privata vårdcentraler. Det är bra för nu har man bättre möjligheter att jämföra inom regionen, och jag skulle gärna se ännu fler vårdcentraler i privat drift på hela Gotland.
Destinationen har också varit i hetluften, även om det under tisdagens Öppna Forum på Wisby Hotell mycket handlade om de positiva åtgärder som sker inom färjetrafiken. Nära 800 personer följde forumet på plats eller via webben och hade möjligheter att ställa direkta frågor utöver de hundratals som kommit in i förväg. Det handlade om att kunna koppla upp sig ombord, boka sittplatser via nätet, maten, platser i djuravdelningen, och tysta avdelningar mm. Även beträffande framtida färjetrafik så görs nu en ny upphandling av det nya Trafikverket. Regionens ställningstaganden står fast, och dessa ska vi driva i kommande förhandlingar och med våra riksdagspartier.
Under veckan har också Regionstyrelsens arbetsutskott hållit dialogmöten med nämnder och förvaltningar om deras verksamhet, som en del i styr- och planeringsprocessen. Resultatet 2010 har överlag varit bra både vad gäller ekonomi och verksamhet med ett plus i årsredovisningen på 20 miljoner. Däremot är jag orolig för hur det kommer att gå framöver. Årets början har visat på flera bekymmer i nämnderna och ökade kostnader.
Oavsett Skolinspektionens synpunkter har t ex skolan de senaste åren uppnått allt bättre resultat och ligger nu över riket i snitt på de flesta mätetal jämförelser och brukarenkäter. Till en del spelar säkert konkurrensen med öns friskolor roll, men vi har också satt igång ett medvetet kvalitetsarbete med krav på goda resultat i våra verksamheter, kompetensutveckling och jämförelser med andra kommuner som lyckats bra. Men allting går naturligtvis att utveckla, och kvalitén varierar fortfarande mellan skolor.
Samma gäller inom primärvården. Där ser vi idag att regionens egna vårdcentraler inte klarar sig på samma ersättning som de privata, utan visade på ett ganska stort underskott förra året. Primärvården har ju numera också konkurrens genom att vi har både egna och privata vårdcentraler. Det är bra för nu har man bättre möjligheter att jämföra inom regionen, och jag skulle gärna se ännu fler vårdcentraler i privat drift på hela Gotland.
lördag, mars 05, 2011
Tankar i månadsskiftet
Nu stundar ett härligt sportlov för våra ungdomar i de gotländska skolorna. Jag hoppas verkligen att alla barn och unga (med föräldrar) tar vara på möjligheten att vistas utomhus i backar och skidspår för att ta njuta av vintern och naturens tillgångar. Men man kan naturligtvis också ägna sig åt andra sporter och inomhusaktiviteter för att få rörelsebehovet uppfyllt, i t ex alla våra simhallar, idrottshallar och ishallar. Många arrangemang och tillfällen till rörelse och motion finns alltså under veckan här på ön!
Regionfullmäktige i måndags blev en bra värdemätare på läget för den gotländska politiken idag. Jag är stolt över min alerta moderata grupp som gång på gång argumenterade för våra ställningstaganden i olika frågor. Vid åtskilliga tillfällen blev regionstyrelsens ordförande Åke Svensson svarslös, och våra ledamöter satte fingret på regionens problem med stor skicklighet. Åtskilliga viktiga interpellationer och motioner lämnades in även denna gång, varav många tar upp olika miljöaspekter. Den bredd som vår grupp uppvisar bådar gott framöver, och jag hoppas våra medborgare tar chansen att föra fram sina synpunkter i olika frågor till oss.
Snön och kylan har annars hållit ön i ett järngrepp. Senast har vi fått besked om att färjorna kan bli försenade pga massor av is – senast det hände var ca 25 år sedan! Även flyget har drabbats av förseningar emellanåt, men det har berott mer på att flygplatser på fastlandet inte kunnat hänga med i snöröjningen, och det drabbar då i nästa led Gotland. I stort sett tycker jag också att vi haft en bra snöröjning på Gotland. Självklart kan inte alla vägar plogas samtidigt som snön börjar falla varje gång, men jag tycker ändå den prioritering plogsvängen gör med viktigaste vägarna först varit bra.
Den stora händelsen senast är ändå turistföreningens likvidation. Därför bör man nog nu ta sig en funderare på om inte det finns skäl att göra om upphandlingen av turist- och näringslivstjänster, så som moderaterna och folkpartiet begärde och yrkade på i regionstyrelsen? Gör om och gör rätt – skulle man kunna säga.
Regionfullmäktige i måndags blev en bra värdemätare på läget för den gotländska politiken idag. Jag är stolt över min alerta moderata grupp som gång på gång argumenterade för våra ställningstaganden i olika frågor. Vid åtskilliga tillfällen blev regionstyrelsens ordförande Åke Svensson svarslös, och våra ledamöter satte fingret på regionens problem med stor skicklighet. Åtskilliga viktiga interpellationer och motioner lämnades in även denna gång, varav många tar upp olika miljöaspekter. Den bredd som vår grupp uppvisar bådar gott framöver, och jag hoppas våra medborgare tar chansen att föra fram sina synpunkter i olika frågor till oss.
Snön och kylan har annars hållit ön i ett järngrepp. Senast har vi fått besked om att färjorna kan bli försenade pga massor av is – senast det hände var ca 25 år sedan! Även flyget har drabbats av förseningar emellanåt, men det har berott mer på att flygplatser på fastlandet inte kunnat hänga med i snöröjningen, och det drabbar då i nästa led Gotland. I stort sett tycker jag också att vi haft en bra snöröjning på Gotland. Självklart kan inte alla vägar plogas samtidigt som snön börjar falla varje gång, men jag tycker ändå den prioritering plogsvängen gör med viktigaste vägarna först varit bra.
Den stora händelsen senast är ändå turistföreningens likvidation. Därför bör man nog nu ta sig en funderare på om inte det finns skäl att göra om upphandlingen av turist- och näringslivstjänster, så som moderaterna och folkpartiet begärde och yrkade på i regionstyrelsen? Gör om och gör rätt – skulle man kunna säga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)