I Sverige rider en halv miljon människor regelbundet för motion, rekreation och för att tävla. Gotland är landets hästtätaste län med nästan 10 000 hästar enligt jordbruksverkets allra senaste siffror och väldigt många människor utövar ridsport här. Det finns runt 900 ridklubbar runtom i landet (7 på Gotland) och över 460 av dessa klubbar driver ridskola. Både hästnäringen och hästsporten betyder mycket för Sverige liksom för Gotland, och hästsporten är bland de största idrotterna i landet för ungdomar och för funktionsnedsatta.
Det finns i dag omkring 7 500 företag inom hästnäringen som sysselsätter närmare 30 000 personer. Dessutom behöver hästar foder, utrustning, veterinärtjänster osv, och är därmed också en viktig del i många gotländska företags utbud, framför allt på landsbygden.
Allt detta bidrar till bygget av ett bättre Sverige, men ett Sverige som mår bra måste bli bättre. Nya Moderaterna kommer därför fortsätta att arbeta för att uppmärksamma både hästnäringens och hästsportens många positiva effekter så som arbetstillfällen, god hälsa och fritidssysselsättning för både vuxna och barn.
Nya Moderaterna vill:
• Att det ska vara enkelt att starta och driva företag vilket ökar förutsättningar för företagande inom hästnäringen.
• Fortsätta satsningen på Idrottslyftet som stärker barn- och ungdomsidrott där hästsporten är av stor vikt.
• Verka för att ta tillvara på hästsektorn och verka för en jämställd tilldelning av resurser till både flickors och pojkars idrottsverksamhet, såväl nationellt som lokalt.
• Värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott.
• Att hästsektorn ska vara en naturlig del av utvecklingen av landsbygden.
• Att Sverige ska vara en stark röst för ett bra djurskydd i hela EU.
• Stödja fortsatt forskning för bättre djurvård och djurhälsa.
Lena Celion (m)
Lilian Edwards (m)
måndag, september 08, 2014
Idrott är hälsa
Livet går inte alltid som en dans, men med en bra grundkondition har vi bättre förutsättningar och möta vardagens glädjeämnen och bekymmer. Därför är det så viktigt att vi alla tar vara på de tillfällen som bjuds till rörelseglädje, både på fritiden och i skolan. Alliansen satsar nu bland annat på mer idrott i skolan, som även ge en positiv effekt på det övriga skolarbetet.
Runt om på Gotland finns mängder av klubbar och föreningar som man kan gå med i, och deras tränare och ledare gör varje dag en jätteinsats med olika aktiviteter, inte minst för barn och unga. Vi Moderater tycker det är viktigt att idrottsverksamheten kan nå ut till alla gotlänningar och alla åldrar. Och för att idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att vara en viktig del i vår fritid vill vi stödja både lärare, ledare och deras kompetensutveckling, men också se till att de anläggningar och idrottsområden som finns på Gotland kan hållas i bra skick och användas maximalt.
Därför vill vi att samarbetet mellan Region Gotland olika delar och idrottsrörelsen ska bli ännu bättre när det gäller bland annat folkhälsofrågor, aktiviteter för barn och äldre, utveckling och underhåll av anläggningar, samt kompetensutveckling av ledare.
(Jag har också jobbat som idrottslärare i många år)
Runt om på Gotland finns mängder av klubbar och föreningar som man kan gå med i, och deras tränare och ledare gör varje dag en jätteinsats med olika aktiviteter, inte minst för barn och unga. Vi Moderater tycker det är viktigt att idrottsverksamheten kan nå ut till alla gotlänningar och alla åldrar. Och för att idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att vara en viktig del i vår fritid vill vi stödja både lärare, ledare och deras kompetensutveckling, men också se till att de anläggningar och idrottsområden som finns på Gotland kan hållas i bra skick och användas maximalt.
Därför vill vi att samarbetet mellan Region Gotland olika delar och idrottsrörelsen ska bli ännu bättre när det gäller bland annat folkhälsofrågor, aktiviteter för barn och äldre, utveckling och underhåll av anläggningar, samt kompetensutveckling av ledare.
(Jag har också jobbat som idrottslärare i många år)
Hur mycket kommer Löfven låta en vänsterregering ta från pensionärerna?
Sveriges pensionärer har varit med och byggt upp det Sverige vi känner i dag. Ett rikt land där omsorg om de mest utsatta kombineras med växtkraft och en välskött ekonomi. Jag har i valboden i Visby fått frågan vad Moderaterna vill göra för pensionärerna. Svaret är enkelt; för att vi ska kunna fortsätta att stärka ekonomin för de pensionärer som varit med om att bygga upp det moderna Sverige måste jobben bli ännu fler.
Det faktum att jobben blivit 300 000 fler sedan 2006 har gjort att Alliansen kunnat genomföra fem skattesänkningar för landets pensionärer. För en genomsnittlig pensionär innebär det cirka 850 kronor mer varje månad att leva av. Samtidigt har Alliansregeringen höjt bostadstillägget för att stötta de pensionärer som har de allra lägsta marginalerna.
När ekonomin nu börjar förbättras efter åren av ekonomisk kris är det viktigt att vi fortsätter våra ansträngningar för att jobben ska bli fler. Alliansen har som mål om att jobben ska bli 350 000 fler till 2020. Detta innebär att över fem miljoner människor har ett jobb att gå till och därmed bidrar till de gemensamma ansträngningarna för att bland annat fortsätta stärka pensionärernas ekonomi
Samtidigt oroas vi över de konsekvenser en vänsterregering under Stefan Löfven skulle få för Sveriges pensionärer. Med hjälp av Riksdagens utredningstjänst har vi beräknat hur några av vänsterpartierna förslag skulle slå mot pensionärerna:
• För det första skulle Miljöpartiets bensinskattehöjning snabbt radera ut nästintill hela den ofinansierade skattesänkning för garantipensionärer som socialdemokraterna har talat om.
• För det andra skulle ett avskaffat RUT-avdrag leda till att den genomsnittlige pensionären som använder RUT på Gotland får betala 3300 kronor mer i skatt per år. Bara här på Gotland är nästan hälften av alla dem som gör RUT-avdrag över 65 år.
• För det tredje kommer den arbetstidsförkortning som de radikala partierna Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministisk Initiativ pressar Socialdemokraterna om slå kraftigt mot kommunerna och landstingen. Dessa beräknas få mellan 57 och 114 miljarder kronor i minskade intäkter på grund av detta förslag. Det motsvarar mellan 45 000 till 90 000 kronor i minskade resurser per anställd inom exempelvis vården eller äldreomsorgen.
Mindre pengar i plånboken och minskade resurser till välfärden verkar vara vad en vänsterregering under Stefan Löfven har att erbjuda Gotlands pensionärer. Alliansens vill istället fortsätta arbetet för att stärka pensionärernas ekonomi och se till att välfärden fortsätter hålla hög kvalitet och valfrihet. Det är Moderaternas löfte till Sveriges pensionärer.
Det faktum att jobben blivit 300 000 fler sedan 2006 har gjort att Alliansen kunnat genomföra fem skattesänkningar för landets pensionärer. För en genomsnittlig pensionär innebär det cirka 850 kronor mer varje månad att leva av. Samtidigt har Alliansregeringen höjt bostadstillägget för att stötta de pensionärer som har de allra lägsta marginalerna.
När ekonomin nu börjar förbättras efter åren av ekonomisk kris är det viktigt att vi fortsätter våra ansträngningar för att jobben ska bli fler. Alliansen har som mål om att jobben ska bli 350 000 fler till 2020. Detta innebär att över fem miljoner människor har ett jobb att gå till och därmed bidrar till de gemensamma ansträngningarna för att bland annat fortsätta stärka pensionärernas ekonomi
Samtidigt oroas vi över de konsekvenser en vänsterregering under Stefan Löfven skulle få för Sveriges pensionärer. Med hjälp av Riksdagens utredningstjänst har vi beräknat hur några av vänsterpartierna förslag skulle slå mot pensionärerna:
• För det första skulle Miljöpartiets bensinskattehöjning snabbt radera ut nästintill hela den ofinansierade skattesänkning för garantipensionärer som socialdemokraterna har talat om.
• För det andra skulle ett avskaffat RUT-avdrag leda till att den genomsnittlige pensionären som använder RUT på Gotland får betala 3300 kronor mer i skatt per år. Bara här på Gotland är nästan hälften av alla dem som gör RUT-avdrag över 65 år.
• För det tredje kommer den arbetstidsförkortning som de radikala partierna Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministisk Initiativ pressar Socialdemokraterna om slå kraftigt mot kommunerna och landstingen. Dessa beräknas få mellan 57 och 114 miljarder kronor i minskade intäkter på grund av detta förslag. Det motsvarar mellan 45 000 till 90 000 kronor i minskade resurser per anställd inom exempelvis vården eller äldreomsorgen.
Mindre pengar i plånboken och minskade resurser till välfärden verkar vara vad en vänsterregering under Stefan Löfven har att erbjuda Gotlands pensionärer. Alliansens vill istället fortsätta arbetet för att stärka pensionärernas ekonomi och se till att välfärden fortsätter hålla hög kvalitet och valfrihet. Det är Moderaternas löfte till Sveriges pensionärer.
torsdag, december 19, 2013
Helt fel läge för skattehöjning!
Så lackar det mot Jul igen! Julborden och julglöggen doftar gott vid fester och högtider. Ett år går så fort, men när jag kollar kalendern 2013 så ser jag ju att jag varit med om så fantastiskt mycket som regionråd, stor som smått. Upphandlingen av färjetrafiken, Almedalsveckan, kampen för 03-öppet, föredragande i kulturfrågor för SKL vid nationella möten och konferenser, många ministermöten, tillställningar med kungaparet, deltagit i framtagande av Moderaternas EU-valsedel, rekrytering av nya förvaltningschefer, beviljat miljoner till våra fyra regioner i Småland och öarna och mycket, mycket mer.
Några av ärendena vid senaste fullmäktige gällde kulturpriset och vår nya kulturplan som ger en god bild av Gotlands samlade kulturliv. Kulturen spelar en stor roll för människors utveckling och välbefinnande, och är en viktig tillväxtfaktor. Jag hade en del yrkanden kring planen som ändå behöver arbetas vidare med till nästa översyn, och fick igenom två av dem gällande själva processen, men fick avslag beträffande länsdansen och kulturskolan, synd. Vi vill ju att våra gemensamma satsningar ska nå så många gotlänningar som möjligt, och ge bästa utfall för pengarna. Och kulturen som tillväxtmotor finns också som ett starkt engagemang hos nye regiondirektören Jan Björinge, det lovar gott.
Jag vill också passa på att nämna att jag beklagar det sätt som den rödgröna majoriteten hanterat regionens ekonomi under mandatperioden. Som grädde på moset lägger de in en skattehöjning i budgeten även denna mandatperiod, i ett läge när den verkligen inte behövs, och som nu ger oss plats nr 56 i skattebotten av 290 kommuner (en försämring med 41 platser)! När det som verkligen hade behövts varit att hålla ordning och reda på ekonomi och verksamhet i våra nämnder. Många nya miljoner rullar in från regeringen nästa år, liksom återbetalda försäkringspengar, vinster vid fastighetsförsäljningar, vårdgarantipengar, minskade räntekostnader mm. Regeringens jobbpolitik visa på allt ljusare tider framöver, och flera olika prognoser pekar uppåt. Kan någon över huvudtaget uppfatta denna skattehöjning som annat än ett vallöfte om att ”nu ska det blir mer av allt” inför valrörelsen? Nej och åter nej! Det är naturligtvis helt fel signaler när vi behöver ökad inflyttning och gott näringslivsklimat!
Nästa år kommer jag att jobba något mindre med politiken eftersom jag lämnar uppdraget som regionråd. På min facebooksida lade jag för en tid sedan ut en uppdatering om att jag, efter många tankar och överväganden bestämt mig för att lämna Regionrådsuppdraget efter nyår, vilket föranledde viss uppståndelse. Jag sitter däremot kvar på mina andra uppdrag för Moderaterna i Regionstyrelsen, -fullmäktige, SKL m.m. Vi i politiken har ett spännande men hektiskt valår framför oss, och jag kommer naturligtvis att vara med och ställa upp för Moderaterna och kampanja, var så säkra! Men jag vill också få mer tid över för min familj och mina vänner.
Nu är valet av min efterträdare gjort vid måndagens Regionfullmäktige, det känns bra, och jag hälsar Stefan Wramner (M) välkommen. Jag ser också fram emot vårt fortsatta arbete på Gotland i medborgarnas tjänst. Moderaterna är redo att gå ut i en valrörelse som aldrig varit så väl förberedd, och viljan att ta hand om Gotlands välgång är på topp!
Därmed önskar jag Er alla en mycket God Jul och ett givande Gott Nytt År, och tackar samtidigt för många goda kontakter och samarbeten!
Några av ärendena vid senaste fullmäktige gällde kulturpriset och vår nya kulturplan som ger en god bild av Gotlands samlade kulturliv. Kulturen spelar en stor roll för människors utveckling och välbefinnande, och är en viktig tillväxtfaktor. Jag hade en del yrkanden kring planen som ändå behöver arbetas vidare med till nästa översyn, och fick igenom två av dem gällande själva processen, men fick avslag beträffande länsdansen och kulturskolan, synd. Vi vill ju att våra gemensamma satsningar ska nå så många gotlänningar som möjligt, och ge bästa utfall för pengarna. Och kulturen som tillväxtmotor finns också som ett starkt engagemang hos nye regiondirektören Jan Björinge, det lovar gott.
Jag vill också passa på att nämna att jag beklagar det sätt som den rödgröna majoriteten hanterat regionens ekonomi under mandatperioden. Som grädde på moset lägger de in en skattehöjning i budgeten även denna mandatperiod, i ett läge när den verkligen inte behövs, och som nu ger oss plats nr 56 i skattebotten av 290 kommuner (en försämring med 41 platser)! När det som verkligen hade behövts varit att hålla ordning och reda på ekonomi och verksamhet i våra nämnder. Många nya miljoner rullar in från regeringen nästa år, liksom återbetalda försäkringspengar, vinster vid fastighetsförsäljningar, vårdgarantipengar, minskade räntekostnader mm. Regeringens jobbpolitik visa på allt ljusare tider framöver, och flera olika prognoser pekar uppåt. Kan någon över huvudtaget uppfatta denna skattehöjning som annat än ett vallöfte om att ”nu ska det blir mer av allt” inför valrörelsen? Nej och åter nej! Det är naturligtvis helt fel signaler när vi behöver ökad inflyttning och gott näringslivsklimat!
Nästa år kommer jag att jobba något mindre med politiken eftersom jag lämnar uppdraget som regionråd. På min facebooksida lade jag för en tid sedan ut en uppdatering om att jag, efter många tankar och överväganden bestämt mig för att lämna Regionrådsuppdraget efter nyår, vilket föranledde viss uppståndelse. Jag sitter däremot kvar på mina andra uppdrag för Moderaterna i Regionstyrelsen, -fullmäktige, SKL m.m. Vi i politiken har ett spännande men hektiskt valår framför oss, och jag kommer naturligtvis att vara med och ställa upp för Moderaterna och kampanja, var så säkra! Men jag vill också få mer tid över för min familj och mina vänner.
Nu är valet av min efterträdare gjort vid måndagens Regionfullmäktige, det känns bra, och jag hälsar Stefan Wramner (M) välkommen. Jag ser också fram emot vårt fortsatta arbete på Gotland i medborgarnas tjänst. Moderaterna är redo att gå ut i en valrörelse som aldrig varit så väl förberedd, och viljan att ta hand om Gotlands välgång är på topp!
Därmed önskar jag Er alla en mycket God Jul och ett givande Gott Nytt År, och tackar samtidigt för många goda kontakter och samarbeten!
lördag, november 16, 2013
Viktigt för Gotland att färjetrafiken ges långsiktiga förutsättningar
Mitt pressmeddelande innan mötet på näringdepartementet 2013-11-13:
Lena Celion (M) träffar infrastrukturministern:
I morgon förmiddag träffar ett tiotal ledande politiker och företrädare från östra Mellansverige infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd för att till henne framföra sina synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell transportplan 2014-2025.
- Vi har tillsammans valt de viktigaste strategierna och åtgärderna för regionen. För oss på Gotland är färjetrafiken avgörande, och därför är det extra viktigt att infrastrukturministern inser vikten av den för att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för öns tillväxt och tillgänglighet, säger Lena Celion (M), Region Gotland.
I september kritiserade ledande politiker för sju län i östra Mellansverige (Stockholm, Västmanland, Uppsala, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland) i ett gemensamt remissvar på flera punkter Trafikverkets förslag till nationell transportplan, som anses otillräckligt för att täcka behoven av såväl arbetspendling som godstrafik i regionen.
- Förslaget till utbyggnadstakt håller inte jämna steg med befolkningsutvecklingen, Vi förutsätter att infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd kommer att lägga stor vikt vid våra gemensamma prioriteringar, eftersom vi representerar en så stor del av landets samlade tillväxt. Vi ökar gärna trafiken, bara regeringen ger oss erforderlig kapacitet, avslutar Lena Celion.
Lena Celion, regionråd Gotland
Lena Celion (M) träffar infrastrukturministern:
I morgon förmiddag träffar ett tiotal ledande politiker och företrädare från östra Mellansverige infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd för att till henne framföra sina synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell transportplan 2014-2025.
- Vi har tillsammans valt de viktigaste strategierna och åtgärderna för regionen. För oss på Gotland är färjetrafiken avgörande, och därför är det extra viktigt att infrastrukturministern inser vikten av den för att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för öns tillväxt och tillgänglighet, säger Lena Celion (M), Region Gotland.
I september kritiserade ledande politiker för sju län i östra Mellansverige (Stockholm, Västmanland, Uppsala, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland) i ett gemensamt remissvar på flera punkter Trafikverkets förslag till nationell transportplan, som anses otillräckligt för att täcka behoven av såväl arbetspendling som godstrafik i regionen.
- Förslaget till utbyggnadstakt håller inte jämna steg med befolkningsutvecklingen, Vi förutsätter att infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd kommer att lägga stor vikt vid våra gemensamma prioriteringar, eftersom vi representerar en så stor del av landets samlade tillväxt. Vi ökar gärna trafiken, bara regeringen ger oss erforderlig kapacitet, avslutar Lena Celion.
Lena Celion, regionråd Gotland
söndag, november 10, 2013
Gotland behöver ingen skattehöjning!
Oppositionen (M-C-FP) protesterar bestämt mot vänsterpartiernas krav på att ytterligare beskatta gotlänningarna. Skattehöjningen behövs inte, vill vi bestämt hävda, och vi är mycket förundrade över hur ihärdigt S-V-MP drivit fram denna höjning. Gotland ligger redan bland den tredjedel av landets kommuner som har högst skatt. Med den aviserade höjningen kommer vi att tillhöra den sämsta fjärdedelen. Finns det någon som på allvar tror att detta att ökar benägenheten att flytta till Gotland och att det kommer att bidra till ökad tillväxt?
Alla partier i fullmäktige känner till att vi nästa år får 90 nya miljoner i utjämningsbidrag från staten. Vi kan också räkna med återbetalning av sjukförsäkringspengar på ca 40 miljoner för år 2014. Dessutom börjar vi se positiva prognoser för landets tillväxt och därmed förbättrade skatteprognoser nästa år och 2015-2016 ser ännu bättre ut. Vi vill också fortsätta hålla i arbetet när det gäller sjukvårdens berömvärda insatser för att korta vårdköerna och öka patientsäkerheten så att vi även nästa år får en fortsatt hög tilldelning från regeringens olika stimulansbidrag (i år får vi ca 80 miljoner extra bidrag).
Vi tänker därför inte som S-V-MP väljer att göra, mörka dessa inkomster genom underbudgetering, och på så sätt tvinga fram en skattehöjning som ger 50 miljoner!
Lena Celion, gruppledare (M)
Lars Thomsson, gruppledare (C)
Mats-Ola Rödén, gruppledare (FP)
Alla partier i fullmäktige känner till att vi nästa år får 90 nya miljoner i utjämningsbidrag från staten. Vi kan också räkna med återbetalning av sjukförsäkringspengar på ca 40 miljoner för år 2014. Dessutom börjar vi se positiva prognoser för landets tillväxt och därmed förbättrade skatteprognoser nästa år och 2015-2016 ser ännu bättre ut. Vi vill också fortsätta hålla i arbetet när det gäller sjukvårdens berömvärda insatser för att korta vårdköerna och öka patientsäkerheten så att vi även nästa år får en fortsatt hög tilldelning från regeringens olika stimulansbidrag (i år får vi ca 80 miljoner extra bidrag).
Vi tänker därför inte som S-V-MP väljer att göra, mörka dessa inkomster genom underbudgetering, och på så sätt tvinga fram en skattehöjning som ger 50 miljoner!
Lena Celion, gruppledare (M)
Lars Thomsson, gruppledare (C)
Mats-Ola Rödén, gruppledare (FP)
lördag, november 02, 2013
En balanserad budget utan skattehöjning
Den senaste veckan har varit myckeet intensiv. En stor utmaning för vår moderata Regionstyrelsegrupp har varit att presentera en budget vid torsdagens Regionstyrelse, utan den aviserade skattehöjning som majoriteten i S-V-MP aviserat om 50 öre per (hundralapp). En skattehöjning som jag verkligen undrar varför den ska genomföras. Är det Vänsterpartiet som återigen pressat Socialdemokraterna till detta? Totalt obegripligt är det i alla fall!
Inom moderata gruppen har vi jobbat fram ett underlag där vi också tar hänsyn till nya intääkter (en post S-V-MO medvetet underbudgeterat), permanenta liksom tillfälliga (AFA och vårdstimunlanspengar), så vi ser naturligtvis fram emot ett maktskifte nästa år, då vi kan göra Gotland till en ö där det är lätt att leva, det finns framtidstro för männsikor och tillväxt i näringsliv och företag.
(Länk http://www.moderat.se/nyhetsartikel/en-balanserad-budget-utan-skattehojning )
Inom moderata gruppen har vi jobbat fram ett underlag där vi också tar hänsyn till nya intääkter (en post S-V-MO medvetet underbudgeterat), permanenta liksom tillfälliga (AFA och vårdstimunlanspengar), så vi ser naturligtvis fram emot ett maktskifte nästa år, då vi kan göra Gotland till en ö där det är lätt att leva, det finns framtidstro för männsikor och tillväxt i näringsliv och företag.
(Länk http://www.moderat.se/nyhetsartikel/en-balanserad-budget-utan-skattehojning )
lördag, oktober 12, 2013
Skattehöjning på Gotland 2014 aviserad 11 oktober!
Jag och Stefan Wramner (M) hade följande replik på ledaren i S-märkta Gotlands Tidingar den 11 okt.:
Håkan Ericssons mardrömmar om motorsågar i GT:s ledare i går hade inte behövt drabba Gotland. När omvärlden drabbades av den ekonomiska lågkonjunkturen för några år sedan borde Åke Svensson (S) och hans vänner ha insett allvaret i situationen och dragit i bromsarna direkt. Det har de inte lyckats med särskilt bra, det är bara att konstatera.
De flesta nämnderna gör numera stora underskott, det vill säga de gör av med mer pengar än S-V-MP tilldelar dem. Och vad har de rödgröna gjort åt detta? Det borde ha inneburit att en kontinuerlig översyn av organisation, uppföljning, och kontroll hört till vardagen, och att politiken tagit på sig ledartröjan från första början!
Det var nödvändigt förra mandatperioden för Alliansen, det är nödvändigt nu för de rödgröna. Det gäller bland annat skolorganisationen där översynen Skola 2008 avbröts, för att ersättas av någon form av slumpmässig styrning som i dag leder till försämrade resultat i uppföljningar och rankingar. Nu senast tappar Gotland 13 placeringar i Lärarförbundets lista, där de hänvisar till en bristande långsiktig plan. Detta efter att resultaten under en följd av år varit på väg uppåt!
Vill man inte ta tag i problemen, då får gotlänningarna ta kostnaderna.Redan i fullmäktige i juni lade Moderaterna till mer pengar till regionalt stöd för att inte kvalitén i skolan ska försämras. Äldreboendet Pjäsen är ett annat exempel på när ideologi och ekonomi inte går i takt. Fördyringar på cirka 10 miljoner ökar på underskotten ytterligare. I stället för att fortsätta driva det i privat regi. Även det hastigt beslutade reservatsbeslutet på Hällarna som kostar många miljoner för skattebetalarna. Varför behöll man det inte som det var?
Bara det vi nämnt ovan innebär extra kostnader på 20 miljoner! Pengar som inte finns!
Håkan Ericssons mardrömmar om motorsågar i GT:s ledare i går hade inte behövt drabba Gotland. När omvärlden drabbades av den ekonomiska lågkonjunkturen för några år sedan borde Åke Svensson (S) och hans vänner ha insett allvaret i situationen och dragit i bromsarna direkt. Det har de inte lyckats med särskilt bra, det är bara att konstatera.
De flesta nämnderna gör numera stora underskott, det vill säga de gör av med mer pengar än S-V-MP tilldelar dem. Och vad har de rödgröna gjort åt detta? Det borde ha inneburit att en kontinuerlig översyn av organisation, uppföljning, och kontroll hört till vardagen, och att politiken tagit på sig ledartröjan från första början!
Det var nödvändigt förra mandatperioden för Alliansen, det är nödvändigt nu för de rödgröna. Det gäller bland annat skolorganisationen där översynen Skola 2008 avbröts, för att ersättas av någon form av slumpmässig styrning som i dag leder till försämrade resultat i uppföljningar och rankingar. Nu senast tappar Gotland 13 placeringar i Lärarförbundets lista, där de hänvisar till en bristande långsiktig plan. Detta efter att resultaten under en följd av år varit på väg uppåt!
Vill man inte ta tag i problemen, då får gotlänningarna ta kostnaderna.Redan i fullmäktige i juni lade Moderaterna till mer pengar till regionalt stöd för att inte kvalitén i skolan ska försämras. Äldreboendet Pjäsen är ett annat exempel på när ideologi och ekonomi inte går i takt. Fördyringar på cirka 10 miljoner ökar på underskotten ytterligare. I stället för att fortsätta driva det i privat regi. Även det hastigt beslutade reservatsbeslutet på Hällarna som kostar många miljoner för skattebetalarna. Varför behöll man det inte som det var?
Bara det vi nämnt ovan innebär extra kostnader på 20 miljoner! Pengar som inte finns!
torsdag, juli 18, 2013
Värdefull Almedalsvecka
Almedalsveckan är över för den här gången, och semestertiderna tar över. Veckan väcker många förväntningar, liksom att väldigt många människor har olika åsikter om dess betydelse. Jag tycker därför det är viktigt att man väger in så många olika perspektiv som möjligt när man gör sina bedömningar. Jag kan också konstatera att jag under veckan träffade många gotlänningar, som sett de unika möjligheterna till värdefull, kostnadsfri kompetensutveckling.
Som vanligt, skulle man kunna säga, överträffade veckan även i år tidigare veckor i storlek och omfång/förlängning. 20 000 besökare (3 000 fler än förra året), nästan 2 300 evenemang (ca 450 fler) och 50 fler arrangörer. 2012 beräknades inkomsterna till regionen och öns företag ge ca 125 miljoner kronor. Gotland fick samma år utan extra kostnad reklam (i radio, TV, tidningar etc) motsvarande 250 miljoner med ca 700 journalister på plats - lika många som i år. Det är också jätteroligt att vår statsminister Fredrik Reinfeldt tog nytt publikrekord med 5 800 åhörare vid talet i Almedalen, och han är verkligen en mycket bra talare och intressant att lyssna på. Stämningen var i år mycket god och även vädrets makter visade sin bästa sida.
Näringsliv och företagande hade massor av olika seminarier och möten, som både var upplyftande och givande. Allt ifrån lokala debatter, till lansering av rikstäckande rapporter vid debatter och föredrag, om hur vi både på riks- och lokal nivå ska ge bättre förutsättningar för växande företag att nyanställa Detta är särskilt viktigt också för att unga ska få en fot in på arbetsmarknaden. Liksom mötena om vår färjetrafik, grunden för utveckling och tillväxt, och betydelsen av att mötesindustrin och turismnäringens behov tillgodoses. Annat som togs upp var nödvändig service från myndigheter och minskat regelkrångel.
Näringslivsutveckling tillsammans med arbetsmarknadsfrågor och den stora frågan om ungdomsarbetslösheten ser jag som huvudspåren i årets vecka. Gotland har alla förutsättningar att vara framgångsrikt med många företag, ett starkt varumärke som en fantastisk ö, och många duktiga entreprenörer som vill vara med och bidra till samhällsutvecklingen. Många företag på Gotland finns också inom jordbrukssektorn, och de gröna näringarna fanns med under veckan i allt från mat till energiförsörjning.
Jag deltog i en radiodebatt om ungdomsarbetslöshet med bl a Petter Stordalen på fredagen, och där påtalade också han flera gånger sitt samhällsansvar och vilka goda möjligheter både hans företag och näringslivet i största allmänhet har att se till att fler unga får sitt första jobb, och han såg att här behöver vi göra mer. Men politiken måste också göra sitt; RUT-, ROT-jobben, sänkta restaurangmomsen, sänkta arbetsgivaravgifter har förbättrat förutsättningarna för de unga. Nya platser på yrkesintroduktion och lärlingsplatser förbättrar ytterligare. Och i regionen ska vi också bli ännu bättre på att snabba upp myndighets- och servicehandläggning gentemot företag och gotlänningar. Allt ifrån förskoleplatser, till sommarjobb och praktikplatser åt de unga
En stor del av den lyckade företeelse som Almedalsveckan blivit, ligger naturligtvis i den kvalitetssäkring av veckan som ledning och organisation med koordinator Karin Lindvall i spetsen står för. Också partierna i fullmäktige på Gotland medverkar i den lokalt förankrade planeringen. Samtliga ser varje år till att allt fungerar, och att alla medverkande håller sig till de regler som gäller, och de förtjänar alla ett stort tack!
Som vanligt, skulle man kunna säga, överträffade veckan även i år tidigare veckor i storlek och omfång/förlängning. 20 000 besökare (3 000 fler än förra året), nästan 2 300 evenemang (ca 450 fler) och 50 fler arrangörer. 2012 beräknades inkomsterna till regionen och öns företag ge ca 125 miljoner kronor. Gotland fick samma år utan extra kostnad reklam (i radio, TV, tidningar etc) motsvarande 250 miljoner med ca 700 journalister på plats - lika många som i år. Det är också jätteroligt att vår statsminister Fredrik Reinfeldt tog nytt publikrekord med 5 800 åhörare vid talet i Almedalen, och han är verkligen en mycket bra talare och intressant att lyssna på. Stämningen var i år mycket god och även vädrets makter visade sin bästa sida.
Näringsliv och företagande hade massor av olika seminarier och möten, som både var upplyftande och givande. Allt ifrån lokala debatter, till lansering av rikstäckande rapporter vid debatter och föredrag, om hur vi både på riks- och lokal nivå ska ge bättre förutsättningar för växande företag att nyanställa Detta är särskilt viktigt också för att unga ska få en fot in på arbetsmarknaden. Liksom mötena om vår färjetrafik, grunden för utveckling och tillväxt, och betydelsen av att mötesindustrin och turismnäringens behov tillgodoses. Annat som togs upp var nödvändig service från myndigheter och minskat regelkrångel.
Näringslivsutveckling tillsammans med arbetsmarknadsfrågor och den stora frågan om ungdomsarbetslösheten ser jag som huvudspåren i årets vecka. Gotland har alla förutsättningar att vara framgångsrikt med många företag, ett starkt varumärke som en fantastisk ö, och många duktiga entreprenörer som vill vara med och bidra till samhällsutvecklingen. Många företag på Gotland finns också inom jordbrukssektorn, och de gröna näringarna fanns med under veckan i allt från mat till energiförsörjning.
Jag deltog i en radiodebatt om ungdomsarbetslöshet med bl a Petter Stordalen på fredagen, och där påtalade också han flera gånger sitt samhällsansvar och vilka goda möjligheter både hans företag och näringslivet i största allmänhet har att se till att fler unga får sitt första jobb, och han såg att här behöver vi göra mer. Men politiken måste också göra sitt; RUT-, ROT-jobben, sänkta restaurangmomsen, sänkta arbetsgivaravgifter har förbättrat förutsättningarna för de unga. Nya platser på yrkesintroduktion och lärlingsplatser förbättrar ytterligare. Och i regionen ska vi också bli ännu bättre på att snabba upp myndighets- och servicehandläggning gentemot företag och gotlänningar. Allt ifrån förskoleplatser, till sommarjobb och praktikplatser åt de unga
En stor del av den lyckade företeelse som Almedalsveckan blivit, ligger naturligtvis i den kvalitetssäkring av veckan som ledning och organisation med koordinator Karin Lindvall i spetsen står för. Också partierna i fullmäktige på Gotland medverkar i den lokalt förankrade planeringen. Samtliga ser varje år till att allt fungerar, och att alla medverkande håller sig till de regler som gäller, och de förtjänar alla ett stort tack!
torsdag, maj 09, 2013
Trafikverkets förfrågningsunderlag för färjetrafiken
Den stora händelsen förra veckan var förstås fredagens möte med Trafikverkets (TRV) generaldirektör Gunnar Malm, och hans redovisning av upphandlingsunderlaget för den gotländska färjetrafiken från 2017. Mina förväntningar var stora när jag for till Stockholm, för jag hade förstått att förslaget som presenterats i januari hade slipats till i kanterna under tiden. Gunnar Malm markerade också att de haft ett omtag i arbetet, och de verkligen lyssnat på oss gotlänningar.
Upphandlingen är alltså mycket flexiblare upplagd än förra gången och anger minimikrav för funktioner, men inte detaljer, så att anbudsgivarna själva får presentera sina förslag på bästa trafiklösning i anbuden. Det innebär alltså att den som kör båtarna själv ska kunna föreslå bästa sätt utöver minimikraven, både vad gäller avresetider, överfartstider, passagerares komfort och godshantering, och det tycker jag är en bra lösning.
För att få fler anbudsgivare betalar man också ersättning till den som lämnar in anbud. Därtill ger det flexiblare upplägget också möjligheter till ökad konkurrens, som ett medel att få bästa trafik för pengarna. Vid presentationen räknades flera förändringar upp, som var och en kanske inte såg så stora ut, men tillsammans ska ge oss en bra trafik. När anbuden öppnas i höst kommer de olika ”fördelar” ges poäng, till exempel kortare överfartstid, som erbjuds utöver de kvalitativa grundkrav som anges för miljö, ekonomi, regional utveckling, stabilitet osv.
Bastrafikens antal turer till Nynäshamn och Oskarshamn, som blir kvar som sydlig hamn, anges med en maximal överfartstid, samma krav som fanns vid förra upphandlingen och som gett oss nuvarande trafik. Det rederi som vill köra båten snabbare får mer poäng i anbudsöppningen (benämns restidsvinst). Avgångstider bestämmer man själv inom ett visst spann morgon och eftermiddag för att man ska kunna resa till fastlandet, över dagen och ha gott om tid (minst 8 timmar) för möten eller handel etc. Upphandlingen har också gjort det möjligt att separera anbuden när det gäller norra och södra turen så att två olika rederier skall kunna köra dem.
Man är inte heller låst vid inkomna anbud, och om nu inga bra anbud kommer, kan upphandlingen avbrytas. Regeringen jobbar samtidigt fram en proposition om statligt ägda båtar, där enbart driften kan upphandlas. Vi hade många frågor med oss inför mötet och fick en hel del svar. Utifrån de förutsättningar jag beskrivit, är det naturligtvis en del frågor som det inte går att svara på i detalj, men som vi får veta mer om på senhösten efter den 28 oktober när det blivit klart vem som kommer att köra båtarna. Och innan dess ska vi naturligtvis fortsätta föra dialogen med TRV. Med de upplysningar om innehållet vi hittills fått känns det nu bra att få jobba vidare med våra lokala näringslivs- och tillväxtfrågor, för det behövs också.
Upphandlingen är alltså mycket flexiblare upplagd än förra gången och anger minimikrav för funktioner, men inte detaljer, så att anbudsgivarna själva får presentera sina förslag på bästa trafiklösning i anbuden. Det innebär alltså att den som kör båtarna själv ska kunna föreslå bästa sätt utöver minimikraven, både vad gäller avresetider, överfartstider, passagerares komfort och godshantering, och det tycker jag är en bra lösning.
För att få fler anbudsgivare betalar man också ersättning till den som lämnar in anbud. Därtill ger det flexiblare upplägget också möjligheter till ökad konkurrens, som ett medel att få bästa trafik för pengarna. Vid presentationen räknades flera förändringar upp, som var och en kanske inte såg så stora ut, men tillsammans ska ge oss en bra trafik. När anbuden öppnas i höst kommer de olika ”fördelar” ges poäng, till exempel kortare överfartstid, som erbjuds utöver de kvalitativa grundkrav som anges för miljö, ekonomi, regional utveckling, stabilitet osv.
Bastrafikens antal turer till Nynäshamn och Oskarshamn, som blir kvar som sydlig hamn, anges med en maximal överfartstid, samma krav som fanns vid förra upphandlingen och som gett oss nuvarande trafik. Det rederi som vill köra båten snabbare får mer poäng i anbudsöppningen (benämns restidsvinst). Avgångstider bestämmer man själv inom ett visst spann morgon och eftermiddag för att man ska kunna resa till fastlandet, över dagen och ha gott om tid (minst 8 timmar) för möten eller handel etc. Upphandlingen har också gjort det möjligt att separera anbuden när det gäller norra och södra turen så att två olika rederier skall kunna köra dem.
Man är inte heller låst vid inkomna anbud, och om nu inga bra anbud kommer, kan upphandlingen avbrytas. Regeringen jobbar samtidigt fram en proposition om statligt ägda båtar, där enbart driften kan upphandlas. Vi hade många frågor med oss inför mötet och fick en hel del svar. Utifrån de förutsättningar jag beskrivit, är det naturligtvis en del frågor som det inte går att svara på i detalj, men som vi får veta mer om på senhösten efter den 28 oktober när det blivit klart vem som kommer att köra båtarna. Och innan dess ska vi naturligtvis fortsätta föra dialogen med TRV. Med de upplysningar om innehållet vi hittills fått känns det nu bra att få jobba vidare med våra lokala näringslivs- och tillväxtfrågor, för det behövs också.
fredag, maj 03, 2013
Gotlandsmoderaterna kommenterar färjeupphandlingen
Riksdagsledamot Gustaf Hoffstedt, regionråd Lena Celion och förbundsordförande
Stefan Wramner kommenterar dagens offentliggörande av förfrågningsunderlaget
för kommande upphandling av Gotlandstrafiken.
– Vi ser positivt på att det inte blir några hastighetsbegränsningar i
förfrågningsunderlaget, utan tvärtom att kort överfartstid ger extra poäng. Exakt
vilken hastighet det blir är svårt att spekulera om, eftersom det här är ett
förfrågningsunderlag och inte anbud från rederierna. Det är dock bra att det finns
en fastställd maximal överfartstid som ligger i nivå med den förra upphandlingen,
alltså den som gav oss dagens trafik, säger Gustaf Hoffstedt.
– Förfrågningsunderlaget är öppnare än tidigare, vilket förhoppningsvis leder till
att fler än noll eller ett enda rederi svarar på det, vilket ju har varit fallet tidigare.
Om det mot förmodan skulle visa sig att anbuden uteblir eller är otillfredsställande
finns det en beredskap för statligt övertagande, men det är som sagt bara om det
skulle behövas. Jag hade gärna sett att Region Gotland hade fått vara med och utvärdera
anbuden, men jag accepterar att det hade varit i strid med gällande lag om
upphandlingssekretess, säger Lena Celion.
– Vi noterar att Västervik inte är med i underlaget, men vi är övertygade om att
deras intresse för Gotlandstrafiken har fått Oskarshamn att anstränga sig extra.
Jag utgår ifrån att den för Gotland så viktiga frågan om snabba överfarter ges en
tung viktning. Nu går färjefrågan över i nästa fas, där det gäller för oss på
Gotland att fortsätta dialogen med alla parter tills avtalet är påskrivet, säger
Stefan Wramner.
tisdag, april 09, 2013
Mer fysisk aktivitet i skolan
Artikel av Tomas Tobe och mig (GA idag)
Nya moderaternas arbetsgrupp Världens bästa skola föreslår att fysisk aktivitet bör finnas på skolschemat varje dag. Många barn och ungdomar i skolåldern rör inte på sig tillräckligt mycket för att uppnå en god hälsa. Gympa en till två gånger i veckan är bra, men inte tillräckligt.
Nya studier visar att stillasittande fritidsaktiviteter har blivit vanligare. En femtedel av alla 15-åriga killar spelar data- och tv-spel minst fem timmar om dagen. Detta är alltså inte bara ett problem för skolan. Allt mer forskning pekar på att motion och sunda vanor underlättar lärande och kunskapsutveckling.
En internationellt erkänd rekommendation är att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva minst en timme per dag minst fem dagar i veckan. Enligt SCB är det så många som var femte 13-årig kille som inte når upp till rekommendationen och var tredje 15-årig tjej. Bland tjejer i femton års åldern uppger 13 procent att de chattar etc. minst fem timmar om dagen. Ca 20-25 procent av ungdomarna i 10-årsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent lider av fetma.
För att säkerställa att alla elever rör på sig tillräcklig mycket kan man införa daglig fysisk aktivitet i skolan. I Sverige har detta testats med den så kallade ”Bunkeflomodellen”. Det har visat sig ge positiva effekter på både hälsa, betyg och testresultat. Det finns ett antal andra liknande modeller eller program som syftar till att eleverna ska få någon fysisk aktivitet varje dag. Modellen bygger på samverkan med det lokala föreningslivet och har visat sig ge positiva resultat på elevernas provresultat och slutbetyg.
Det finns ett mycket omfattande forskningsstöd för att fysisk aktivitet både är en investering i en bättre folkhälsa, men också för att elevers inlärning kan förbättras om de ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet.
Redan nu finns det mycket man kan göra på kommunal nivå för att möta de problem vi ser med barnfetma och osunda vanor. Nya moderaterna anser att varje kommun bör överväga införandet av daglig fysisk aktivitet i grundskolan.
Nya moderaternas arbetsgrupp Världens bästa skola föreslår att fysisk aktivitet bör finnas på skolschemat varje dag. Många barn och ungdomar i skolåldern rör inte på sig tillräckligt mycket för att uppnå en god hälsa. Gympa en till två gånger i veckan är bra, men inte tillräckligt.
Nya studier visar att stillasittande fritidsaktiviteter har blivit vanligare. En femtedel av alla 15-åriga killar spelar data- och tv-spel minst fem timmar om dagen. Detta är alltså inte bara ett problem för skolan. Allt mer forskning pekar på att motion och sunda vanor underlättar lärande och kunskapsutveckling.
En internationellt erkänd rekommendation är att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva minst en timme per dag minst fem dagar i veckan. Enligt SCB är det så många som var femte 13-årig kille som inte når upp till rekommendationen och var tredje 15-årig tjej. Bland tjejer i femton års åldern uppger 13 procent att de chattar etc. minst fem timmar om dagen. Ca 20-25 procent av ungdomarna i 10-årsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent lider av fetma.
För att säkerställa att alla elever rör på sig tillräcklig mycket kan man införa daglig fysisk aktivitet i skolan. I Sverige har detta testats med den så kallade ”Bunkeflomodellen”. Det har visat sig ge positiva effekter på både hälsa, betyg och testresultat. Det finns ett antal andra liknande modeller eller program som syftar till att eleverna ska få någon fysisk aktivitet varje dag. Modellen bygger på samverkan med det lokala föreningslivet och har visat sig ge positiva resultat på elevernas provresultat och slutbetyg.
Det finns ett mycket omfattande forskningsstöd för att fysisk aktivitet både är en investering i en bättre folkhälsa, men också för att elevers inlärning kan förbättras om de ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet.
Redan nu finns det mycket man kan göra på kommunal nivå för att möta de problem vi ser med barnfetma och osunda vanor. Nya moderaterna anser att varje kommun bör överväga införandet av daglig fysisk aktivitet i grundskolan.
lördag, mars 23, 2013
Moderaternas Sverigemöte i Karlstad och andra möten
Den senaste tiden har varit väldigt intensiv för min del, med många politiska möten och sammankomster. Inte minst gäller det att på alla nivåer förankra våra behov av en rättvis färjetrafik, så det ingår i uppdraget hela tiden. Men jag har också varit några dagar i Karlstad på Moderaternas stora Sverigemöte tillsammans med drygt 2 000 Moderater den gångna helgen.
Som vanligt var det väldigt inspirerande att få lyssna på anföranden från både statsminister Fredrik Reinfeldt, där han bland annat betonade att vi måste komma åt våldet i samhället, för att få en ökad trygghet och välfärd. Men också lyssna finansminister Anders Borgs utmärkta anförande om hur vi både ska behålla en god välfärd och samtidigt ha ordning och reda i statens finanser. Sveriges ekonomi växer snabbare nu än de flesta EU-länder – som 4:e nation idag. Fallet har alltså bromsats men det blir fortsatt besvärligt 2013.
Det var också väldigt intressant att gå på några av alla de ministerledda seminarier som gavs. Mina val handlade om ekonomi, infrastruktur, skola och kultur. Flera av dessa gällde de nya programförslagen som ska tas av arbetsstämman i höst, och som sedan ska vara en ”blå tråd” i vår politik inför valet och nästa mandatperiod.
Som ledamot i SKL:s Kultur- och Fritidsberedning (Sveriges Kommuner och Landsting) deltog jag förra veckan i den gemensamma konferensdagen med SMOK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) i Visby om framtidsfrågor, Kulturskola 2030. Det var en mycket viktig konferens med flera framtidsspår, och med många goda idéer och förslag. Viktiga frågor som jag sedan kunde berätta om för kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth när jag träffade henne vid Sverigemötet några dagar efteråt.
Jag fastnade själv totalt för elSistemas musikprojekt i Hammarkullen i Göteborg. Ett gigantiskt samarbete mellan Göteborgs Symfoniorkester och Kulturskolan i Göteborg. Ett fantastiskt projekt som fått hela stadsdelen att växa med musiken, och som ger barnen jättefina förutsättningar att vara med och musicera. Och riktigt roligt var det att få lyssna på Malin och Helena som representerade de båda delarna och redovisade projektet ; extra kul förstås, eftersom Helena Wessman, som var en av mina härliga elever på Sliteskolan för ett antal år sedan, nu är VD vid Göteborgs Symfoniorkester.
Ett annat viktigt uppdrag jag har för närvarande är också att vara med i Moderaternas nomineringskommitté och ta fram listan på kandidater till EU-valet i juni 2014. Just intervjuar vi ett stort antal nominerade kandidater till vårt provval, därefter fastställs den slutliga listan inför EU-valet av vår arbetsstämma i höst. Så tidigt i torsdags morse var det dags för en ny intervjuomgång med flera kandidater.
Som vanligt var det väldigt inspirerande att få lyssna på anföranden från både statsminister Fredrik Reinfeldt, där han bland annat betonade att vi måste komma åt våldet i samhället, för att få en ökad trygghet och välfärd. Men också lyssna finansminister Anders Borgs utmärkta anförande om hur vi både ska behålla en god välfärd och samtidigt ha ordning och reda i statens finanser. Sveriges ekonomi växer snabbare nu än de flesta EU-länder – som 4:e nation idag. Fallet har alltså bromsats men det blir fortsatt besvärligt 2013.
Det var också väldigt intressant att gå på några av alla de ministerledda seminarier som gavs. Mina val handlade om ekonomi, infrastruktur, skola och kultur. Flera av dessa gällde de nya programförslagen som ska tas av arbetsstämman i höst, och som sedan ska vara en ”blå tråd” i vår politik inför valet och nästa mandatperiod.
Som ledamot i SKL:s Kultur- och Fritidsberedning (Sveriges Kommuner och Landsting) deltog jag förra veckan i den gemensamma konferensdagen med SMOK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) i Visby om framtidsfrågor, Kulturskola 2030. Det var en mycket viktig konferens med flera framtidsspår, och med många goda idéer och förslag. Viktiga frågor som jag sedan kunde berätta om för kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth när jag träffade henne vid Sverigemötet några dagar efteråt.
Jag fastnade själv totalt för elSistemas musikprojekt i Hammarkullen i Göteborg. Ett gigantiskt samarbete mellan Göteborgs Symfoniorkester och Kulturskolan i Göteborg. Ett fantastiskt projekt som fått hela stadsdelen att växa med musiken, och som ger barnen jättefina förutsättningar att vara med och musicera. Och riktigt roligt var det att få lyssna på Malin och Helena som representerade de båda delarna och redovisade projektet ; extra kul förstås, eftersom Helena Wessman, som var en av mina härliga elever på Sliteskolan för ett antal år sedan, nu är VD vid Göteborgs Symfoniorkester.
Ett annat viktigt uppdrag jag har för närvarande är också att vara med i Moderaternas nomineringskommitté och ta fram listan på kandidater till EU-valet i juni 2014. Just intervjuar vi ett stort antal nominerade kandidater till vårt provval, därefter fastställs den slutliga listan inför EU-valet av vår arbetsstämma i höst. Så tidigt i torsdags morse var det dags för en ny intervjuomgång med flera kandidater.
onsdag, februari 13, 2013
Gotlandstrafiken - del av svensk infrastruktur
Färjetrafiken berör och rör verkligen om på Gotland i dessa dagar. Möjligheterna att kunna bo kvar på vår ö, och vara en viktig del av utvecklingen och tillväxten i Sverige samt att komma ”närmare fastlandet” är avgörande för oss gotlänningar. Därav en växande frustration när vi känner att de som fattar besluten om vår sjöväg inte riktigt lyssnar. Samtidigt är det positivt att betydelsen av färjetrafiken för framtidens regionala utveckling nu lyfts från så många olika håll på Gotland.
Vi har under åren vant oss vid en viss ordning, och vi ser gärna att det mesta fortsätter som vanligt. Men vi måste också vara beredda att våga tänka annorlunda, för utveckling sker hela tiden, och avtalet gäller för trafiken många år in på 2020-talet. Teknik-, havs- och klimatfrågor har också kommit att bli mycket mer tungt vägande i sammanhanget. Och diskussionerna har nu kommit igång på fullt allvar. För och emot hörs oftast mest, men jag hör också andra frågor; vad är det vi behöver och hur ska trafiken i så fall fungera?
God tillgänglighet i och med mötande färjor säkerställer att man kan resa fram och tillbaka över dagen både hit och till fastlandet. Överfarterna måste också vara tillräckligt snabba för att passa i trafiksystemen för person- och godstransporter på fastlandet. När tillstånden för svavelutsläpp i Östersjön kraftigt dras ner 2015 kommer trafiken att fördyras väsentligt. En lösning på detta är förstås satsningar på teknikutveckling, både beträffande maskiner, båtkonstruktion och bränsle. Komplexiteten i hela trafikfrågan är som synes stor.
Trafikverkets första förslag för två veckor sedan om långsammare färjor, kom som en kalldusch. Diskussionerna har kommit att handla om hastighet och knop, men priset är minst lika viktigt. I det exempel på upplägg Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm presenterade, innebär det generellt mellan 25 och 40 min längre resväg till Nynäshamn och en timme mer till Oskarshamn, vilket inte är acceptabelt. Trafikverket öppnar också upp för alternativ trafik till Västervik, vilket skulle hamna nära dagens tre timmar - trots lägre fart.
I sitt förslag utelämnade Trafikverket emellertid resekostnaderna. I och med att priset på bränsle stadigt väntas öka samt att vi inte med säkerhet vet om lägre fart innebär lägre pris, menar vi Moderater att denna fråga måste lösas i avtalet. En nyhet är nu att staten kommer att ta fram ett anbudsunderlag beräknat på statligt ägda båtar. Men drift och bemanning av färjorna är inte det huvudsakliga, utan allas vår gemensamma strävan måste vara bra trafikförutsättningar till och från Gotland.
För övrigt anser jag att sjövägen till Gotland är en del av Sveriges infrastruktur, och att likvärdiga förutsättningar för tillgänglighet ska gälla alla regioner.
fredag, januari 18, 2013
Vad händer med jobben?
Ja, det är en väldigt berättigad fråga idag. Det är också en fråga jag fått i samband med diskussionerna om kalkbrytningen på norra Gotland, men som många andra också ställer sig i en tid när det är tufft på arbetsmarknaden och många jobb försvinner.
Vi ska vara medvetna om att det också är en mycket berättigad fråga för alla dem som jobbar inom kalkindustrin här på Gotland idag. Det handlar om yrkesgrupper som i många år levt med hot om nerdragningar, indragningar och negativa beslut. Det är en berättigad fråga för oss alla, eftersom den indirekt berör så många fler; familjer, släktingar och vänner. Den berör leverantörer och underleverantörer till kalkföretagen här, liksom dem som behöver kalken till processer inom övrig industri i landet (stål, papper, livsmedel etc), byggsektor och privatpersoner. Och det här är något jag följt på nära håll under de senaste åren.
På Gotland jobbar idag över 300 personer inom kalkindustrin, men LO har räknat fram att indirekt berörs ytterligare ca 3 000 människor av deras jobb (nästan lika många som är utan jobb på Gotland idag). Den siffran bygger bland annat på den stora risken för avflyttning från orten om jobben försvinner, underlag för service, affärer och skolor som försvinner, och därmed försvinner även arbetstillfällena, och dessutom handlar det om jobb på landsbygden! Med detta som bakgrund, hur ska norra Gotlands förutsättningar att i fortsättningen behålla en levande landsbygd uppfyllas, om inte jobbens betydelse värderas högt?
Oftast är det vattenfrågan som motståndare till kalkbrytningen hänvisar till för att helt stoppa denna näring. Ingen människa begär att vi ska ta lättvindigt på behovet av rent vatten. Vatten är helt nödvändigt för oss, och vi har för det mesta gott om vatten på Gotland totalt. På vissa delar av Gotland kan brist uppstå vid långvarig torka och när många människor vistas på ön samtidigt. Regionen satsar många miljoner varje år på att bygga ut VA-systemen på ön och ny teknik för rening av havsvatten är idag långt framme.
Men vi har också ett enormt utflöde av rent vatten direkt till Östersjön. Vatten som vi borde ta tillvara på ett mycket bättre sätt, t ex i de magasin som blir av kalkbrott som inte längre används, eller hållas kvar i marken på ön genom olika fördämningar, så att grundvattennivån kan fyllas på och ytterligare säkra vattentillgången.
Vi ska vara medvetna om att det också är en mycket berättigad fråga för alla dem som jobbar inom kalkindustrin här på Gotland idag. Det handlar om yrkesgrupper som i många år levt med hot om nerdragningar, indragningar och negativa beslut. Det är en berättigad fråga för oss alla, eftersom den indirekt berör så många fler; familjer, släktingar och vänner. Den berör leverantörer och underleverantörer till kalkföretagen här, liksom dem som behöver kalken till processer inom övrig industri i landet (stål, papper, livsmedel etc), byggsektor och privatpersoner. Och det här är något jag följt på nära håll under de senaste åren.
På Gotland jobbar idag över 300 personer inom kalkindustrin, men LO har räknat fram att indirekt berörs ytterligare ca 3 000 människor av deras jobb (nästan lika många som är utan jobb på Gotland idag). Den siffran bygger bland annat på den stora risken för avflyttning från orten om jobben försvinner, underlag för service, affärer och skolor som försvinner, och därmed försvinner även arbetstillfällena, och dessutom handlar det om jobb på landsbygden! Med detta som bakgrund, hur ska norra Gotlands förutsättningar att i fortsättningen behålla en levande landsbygd uppfyllas, om inte jobbens betydelse värderas högt?
Oftast är det vattenfrågan som motståndare till kalkbrytningen hänvisar till för att helt stoppa denna näring. Ingen människa begär att vi ska ta lättvindigt på behovet av rent vatten. Vatten är helt nödvändigt för oss, och vi har för det mesta gott om vatten på Gotland totalt. På vissa delar av Gotland kan brist uppstå vid långvarig torka och när många människor vistas på ön samtidigt. Regionen satsar många miljoner varje år på att bygga ut VA-systemen på ön och ny teknik för rening av havsvatten är idag långt framme.
Men vi har också ett enormt utflöde av rent vatten direkt till Östersjön. Vatten som vi borde ta tillvara på ett mycket bättre sätt, t ex i de magasin som blir av kalkbrott som inte längre används, eller hållas kvar i marken på ön genom olika fördämningar, så att grundvattennivån kan fyllas på och ytterligare säkra vattentillgången.
lördag, december 29, 2012
Bister arbetsmarknad för unga med Socialdemokraterna
Insändare av riksdagsman Gunnar Axén (M) och mig publicerad i dagens GA:
Med Socialdemokraternas förslag om höjd arbetsgivaravgift för unga riskerar var tionde ung anställd att bli av med sitt jobb. Detta då förslaget innebär ökade lönekostnader med 84 miljoner kronor för företagen på Gotland. En sådan politik är inte rättvis mot dem som söker jobb och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.
I tider av ekonomisk oro måste länder i vår närhet höja skatterna och genomföra nedskärningar i välfärden. I Sverige ser situationen annorlunda ut då både tillväxt och sysselsättning utvecklas bättre än i övriga EU i stort. Alliansregeringen har nu fått igenom budgeten för 2013 som fortsätter stimulera svensk ekonomi på ett fördelaktigt sätt då förslagen fokuserar på att skapa fler jobb.
Blir det billigare att anställa får fler arbetsgivare chansen att utöka sin verksamhet och fler människor får möjlighet att delta i en arbetsgemenskap. Därför har regeringen halverat arbetsgivaravgifterna för att anställa någon under 26 år så att fler ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
En tredjedel av de ungdomar som finns ute på dagens arbetsmarknad arbetar i restaurangbranschen. Genom momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster blir kostnaderna för dessa arbetsgivare lägre och de får möjlighet att anställa fler – vilket med största sannolikhet är unga personer.
Socialdemokraterna vill helt slå undan dessa jobbskapande förutsättningar och utsätter i stället arbetsgivarna för en kostnadschock genom kraftiga skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder som läggs på jobb och företagande.
Trots att socialdemokratiska företrädare inte har besvarat hur ökade kostnader för att anställa unga kan leda till fler jobb så föreslår S ännu en gång höjda arbetsgivaravgifter för unga. Genom restaurangmomshöjningen och arbetsgivaravgiftsdubbleringen hotas mellan 15 000-20 000 jobb i landet som helhet. Är S beredda att ta ansvar för en sådan politik?
Mot detta står regeringens riktade ungdomsjobbssatsningar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor mellan 2013-2016. Utöver detta görs satsningar på olika former av utbildning och studiemotiverande insatser vilka har stort fokus på lärlings- och yrkesutbildningar. Allt för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler människor ska kunna bidra i arbetslivet.
Med Socialdemokraternas förslag om höjd arbetsgivaravgift för unga riskerar var tionde ung anställd att bli av med sitt jobb. Detta då förslaget innebär ökade lönekostnader med 84 miljoner kronor för företagen på Gotland. En sådan politik är inte rättvis mot dem som söker jobb och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.
I tider av ekonomisk oro måste länder i vår närhet höja skatterna och genomföra nedskärningar i välfärden. I Sverige ser situationen annorlunda ut då både tillväxt och sysselsättning utvecklas bättre än i övriga EU i stort. Alliansregeringen har nu fått igenom budgeten för 2013 som fortsätter stimulera svensk ekonomi på ett fördelaktigt sätt då förslagen fokuserar på att skapa fler jobb.
Blir det billigare att anställa får fler arbetsgivare chansen att utöka sin verksamhet och fler människor får möjlighet att delta i en arbetsgemenskap. Därför har regeringen halverat arbetsgivaravgifterna för att anställa någon under 26 år så att fler ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
En tredjedel av de ungdomar som finns ute på dagens arbetsmarknad arbetar i restaurangbranschen. Genom momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster blir kostnaderna för dessa arbetsgivare lägre och de får möjlighet att anställa fler – vilket med största sannolikhet är unga personer.
Socialdemokraterna vill helt slå undan dessa jobbskapande förutsättningar och utsätter i stället arbetsgivarna för en kostnadschock genom kraftiga skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder som läggs på jobb och företagande.
Trots att socialdemokratiska företrädare inte har besvarat hur ökade kostnader för att anställa unga kan leda till fler jobb så föreslår S ännu en gång höjda arbetsgivaravgifter för unga. Genom restaurangmomshöjningen och arbetsgivaravgiftsdubbleringen hotas mellan 15 000-20 000 jobb i landet som helhet. Är S beredda att ta ansvar för en sådan politik?
Mot detta står regeringens riktade ungdomsjobbssatsningar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor mellan 2013-2016. Utöver detta görs satsningar på olika former av utbildning och studiemotiverande insatser vilka har stort fokus på lärlings- och yrkesutbildningar. Allt för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler människor ska kunna bidra i arbetslivet.
torsdag, december 20, 2012
Julhälsning i en tid av utmaningar
Året går mot sitt slut, de sista mötena hålls i dagarna på Visborg om sådant som på olika sätt påverkar gotlänningarna framöver. Frågorna är av många olika slag, och tack vare bra mediebevakning får ni runt om på ön väldigt snabbt information och kan följa med i det som sker. Vi har naturligtvis färjetrafiken som den stora viktiga framtidsfrågan, men också arbetsmarknadsläget, ekonomiska problem i våra politiska nämnder, sjunkande resultat i skolorna, elavbrott, många chefsbyten på kort tid och mycket annat. Men det finns också massor av glädjeämnen under en normal arbetsvecka.
Sista veckan har också varit extra intensiv med både Regionfullmäktige och Regionstyrelse. På fullmäktigemötet blev den stora frågan återigen hur majoriteten kan prioritera ett nytt naturreservat i orörd mark på Södra Hällarna, så när som på militärens övningar i området, för minst 4 miljoner kronor. Till det kommer dessutom de årliga skötselkostnader som vida kommer att överstiga de 300 000 kronor man beräknat per år. Med den skötselplan som de lagt fram kunde vi i Alliansen direkt peka på undermåliga ekonomiska konsekvensanalyser. Därmed kunde vi i Alliansen bromsa och återremittera planen, och ärendet återkommer istället till fullmäktige under våren.
I Regionstyrelsen har vi ofta många ärenden vi är överens om, eftersom de behandlats i arbetsutskott, och vi diskuterar fram gemensamma lösningar. Men allt är inte lika enkelt. Åtminstone två frågor väckte oenighet på RS där moderaterna och folkpartiet höll gemensam linje och voterade. Den ena gällde en fastighetsförsäljning där vi anser att våra gemensamt ägda fastigheter ska säljas till bästa pris på öppna marknaden. Den andra gällde oenighet om behovet av aortascreening. Jag kan bara konstatera att kostnaderna för ett enda fall, vida kan överstiga kostnaderna att screena alla 65-åriga män varje år. Förekomsten är absolut vanligast bland män, men därutöver utförs naturligtvis ändå undersökningar vid bedömd risk av båda könen. Båda voteringarna slutade 11-4. Men vi återkommer i debatten i fullmäktige, var så säkra!
Nu ser jag fram emot sköna helger här hemma på Gotland, och jag hoppas vintervädret blir bra så vi kan vistas utomhus, kanske med skidor eller skridskor på. Det gäller att ta vara på dygnets ljusa timmar, och sätta fart på all den energi den goda julmaten ger. Vi ska också tänka också på våra nära och kära, och andra som finns omkring oss, gärna med en liten hälsning så här i juletider! Jag vill därför avsluta med att önska alla vänner och läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Sista veckan har också varit extra intensiv med både Regionfullmäktige och Regionstyrelse. På fullmäktigemötet blev den stora frågan återigen hur majoriteten kan prioritera ett nytt naturreservat i orörd mark på Södra Hällarna, så när som på militärens övningar i området, för minst 4 miljoner kronor. Till det kommer dessutom de årliga skötselkostnader som vida kommer att överstiga de 300 000 kronor man beräknat per år. Med den skötselplan som de lagt fram kunde vi i Alliansen direkt peka på undermåliga ekonomiska konsekvensanalyser. Därmed kunde vi i Alliansen bromsa och återremittera planen, och ärendet återkommer istället till fullmäktige under våren.
I Regionstyrelsen har vi ofta många ärenden vi är överens om, eftersom de behandlats i arbetsutskott, och vi diskuterar fram gemensamma lösningar. Men allt är inte lika enkelt. Åtminstone två frågor väckte oenighet på RS där moderaterna och folkpartiet höll gemensam linje och voterade. Den ena gällde en fastighetsförsäljning där vi anser att våra gemensamt ägda fastigheter ska säljas till bästa pris på öppna marknaden. Den andra gällde oenighet om behovet av aortascreening. Jag kan bara konstatera att kostnaderna för ett enda fall, vida kan överstiga kostnaderna att screena alla 65-åriga män varje år. Förekomsten är absolut vanligast bland män, men därutöver utförs naturligtvis ändå undersökningar vid bedömd risk av båda könen. Båda voteringarna slutade 11-4. Men vi återkommer i debatten i fullmäktige, var så säkra!
Nu ser jag fram emot sköna helger här hemma på Gotland, och jag hoppas vintervädret blir bra så vi kan vistas utomhus, kanske med skidor eller skridskor på. Det gäller att ta vara på dygnets ljusa timmar, och sätta fart på all den energi den goda julmaten ger. Vi ska också tänka också på våra nära och kära, och andra som finns omkring oss, gärna med en liten hälsning så här i juletider! Jag vill därför avsluta med att önska alla vänner och läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
onsdag, december 19, 2012
Viktigt att vi känner oss trygga på Gotland
Insändare i dagens GA från Margareta Persson (M) och mig:
Att göra Sverige och Gotland tryggare att leva och bo i är ett av Alliansens viktigaste vallöften, på många områden. Vi har redan gjort många satsningar på rättsområdet. Poliserna har blivit fler, rättsväsendet har tillförts historiska anslagsökningar och vi har tagit krafttag mot den grova organiserade brottsligheten. Vi kan redan nu se att satsningarna gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning anser fler att de känner sig tryggare nu än för några år sedan. Förtroendet för polisen, kriminalvården och domstolarna har ökat.
Detta är en glädjande utveckling, men mer behöver göras. Andelen brott som inte klaras upp är fortfarande för hög, inte minst när det gäller t ex inbrott och stölder. Denna typ av brottslighet är mycket kränkande för den som drabbas och om få brott klaras upp riskerar det att skada förtroendet för rättsväsendet. Och brottslighet och otrygghet ser vi tyvärr också på Gotland. Nu i jultider befarar vi en ökning av snatterier, fickstölder och kortbedrägerier.
Det är också viktigt att markera att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet. Därför är moderaterna beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff istället för att friges villkorligt.
För att fler brott ska klaras upp måste polisen i högre grad utreda dessa brott. Polisen står inför organisationsförändringar som bland annat syftar till att göra arbetet mer effektivt. Det är t ex glädjande att gotlandspolisen nu också finns på sociala medier såsom facebook, och kan få tips och information om vad som händer den vägen. Vi tror det är en viktig trygghetsskapande del i polisarbetet, liksom synligheten i samhället och fler kontroller av nykterhet i trafiken runt om på ön bland annat.
Att öka tryggheten är fortsatt en stor utmaning. Det är därför viktigt att det finns tillgång till stöd såsom skyddat boende, stöd och rådgivning via telefonjour för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor per år utsätts för någon form av partnervåld. För dessa kvinnor präglas livet av oro och rädsla, för både dem själva och deras barn. Det kan vi inte acceptera.
Alliansregeringen har satsat mer pengar än någonsin på att bekämpa våld i nära relationer. Både genom förbättrat skydd och stöd för de utsatta, straffskärpning och med bättre kunskap hos dem som möter våldsutsatta kvinnor. Inte minst har det förebyggande arbetet fått ökade resurser och Alliansregeringen har även stärkt resurserna till landets kvinnojourer som gör ovärderliga insatser. Men mycket återstår innan varje kvinna och man kan komma hem och känna sig trygga. Därför är arbetet med att förhindra våld i nära relationer fortsatt en prioriterad fråga.
Att göra Sverige och Gotland tryggare att leva och bo i är ett av Alliansens viktigaste vallöften, på många områden. Vi har redan gjort många satsningar på rättsområdet. Poliserna har blivit fler, rättsväsendet har tillförts historiska anslagsökningar och vi har tagit krafttag mot den grova organiserade brottsligheten. Vi kan redan nu se att satsningarna gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning anser fler att de känner sig tryggare nu än för några år sedan. Förtroendet för polisen, kriminalvården och domstolarna har ökat.
Detta är en glädjande utveckling, men mer behöver göras. Andelen brott som inte klaras upp är fortfarande för hög, inte minst när det gäller t ex inbrott och stölder. Denna typ av brottslighet är mycket kränkande för den som drabbas och om få brott klaras upp riskerar det att skada förtroendet för rättsväsendet. Och brottslighet och otrygghet ser vi tyvärr också på Gotland. Nu i jultider befarar vi en ökning av snatterier, fickstölder och kortbedrägerier.
Det är också viktigt att markera att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet. Därför är moderaterna beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff istället för att friges villkorligt.
För att fler brott ska klaras upp måste polisen i högre grad utreda dessa brott. Polisen står inför organisationsförändringar som bland annat syftar till att göra arbetet mer effektivt. Det är t ex glädjande att gotlandspolisen nu också finns på sociala medier såsom facebook, och kan få tips och information om vad som händer den vägen. Vi tror det är en viktig trygghetsskapande del i polisarbetet, liksom synligheten i samhället och fler kontroller av nykterhet i trafiken runt om på ön bland annat.
Att öka tryggheten är fortsatt en stor utmaning. Det är därför viktigt att det finns tillgång till stöd såsom skyddat boende, stöd och rådgivning via telefonjour för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor per år utsätts för någon form av partnervåld. För dessa kvinnor präglas livet av oro och rädsla, för både dem själva och deras barn. Det kan vi inte acceptera.
Alliansregeringen har satsat mer pengar än någonsin på att bekämpa våld i nära relationer. Både genom förbättrat skydd och stöd för de utsatta, straffskärpning och med bättre kunskap hos dem som möter våldsutsatta kvinnor. Inte minst har det förebyggande arbetet fått ökade resurser och Alliansregeringen har även stärkt resurserna till landets kvinnojourer som gör ovärderliga insatser. Men mycket återstår innan varje kvinna och man kan komma hem och känna sig trygga. Därför är arbetet med att förhindra våld i nära relationer fortsatt en prioriterad fråga.
söndag, december 16, 2012
Årets Bad- och idrottsmässa (IDA) i Göteborg 2012-11-20 --22
Mitt anförande som repr för Sveriges Kommuner och Landsting vid mässan (SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige)
Eftersom vi i SKL ser att idrottens behov och kraven ökar, liksom krav på ordning, säkerhet och medias krav, har vi generellt i landet behov av en närmare dialog med arenaägare och elitidrotten. Kommunsektorns ekonomi är hårt ansträngd, och välfärdens framtida finansiering blir en gigantisk utmaning. Och kommuner, landsting och regioner är redan idag tillsammans svensk idrotts största finansiärer.
Kommunernas eget behov handlar mer om lokaler och platser där skolan kan ha lektioner, äldre kan utöva fysisk aktivitet och ge ökad delaktighet till funktionsnedsatta så att alla invånare får möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation i föreningsform eller spontanidrott. Kommunerna har ett prioriterat ansvar att uppfylla skolans mål och bidra till ett hälsosamt beteende hos barn och unga. Liksom också bidra till jämställdhet och integration.
Idrotten bidrar med många värden i dagens samhälle och det anser vi i SKL ska vi både uppskatta bättre och värna, men också visa på utvecklingsbehov. I det kommunala perspektivet kan vi se stora samhällsvinster för folkhälsan när människor motionerar mera och tar ansvar för sin egen hälsa.
Vi kan också se att den bidrar med fostran och meningsfulla fritidsaktiviteter för många unga. Särskilt roligt är det att se alla samverkansformer som uppstår när skolor och idrottsföreningar samarbetar för det barnens bästa. Breddidrotten är därför prioriterad i kommunerna.
Idrotten är också den största folkrörelsen i landet – och av stor betydelse för att öka intresset för fysisk aktivitet och främja folkhälsan.
Idag byggs stora arenor runt om i landet som i olika hög grad finansieras av kommunerna. Det är ofta anläggningar för elitidrott, men som också kan användas för motionsidrott och andra arrangemang.
Det vi nu sett är att våra medlemskommuner har fått problem med kostnadsdrivande krav från specialidrotten på befintliga hallar. Många av kraven är av enklare slag och kan åtgärdas direkt, medan andra är stora och kostsamma. De måste hanteras i en offentlig, politisk budgetprocess som tar lång tid. Då handlar det om pengar som måste prioriteras, eller som kanske inte ens finns. Bristen på pengar kan resultera i att ett lag inte kan gå upp i sin serie, eller tvingas spela hemmamatcher någon annanstans.
Vi menar därför att nya förändringar och krav måste kostnadsberäknas och att elitidrotten måste bära en större del av sina egna kostnader.
Kommunernas stöd har historiskt handlat om att ge grundförutsättningar, gymnastiksalar, enklare idrottshallar, löpspår osv. - inte bygga elitarenor, vilket dykt upp senare år. Det stora dilemmat uppstår när klubbar hamnar i elitserien och kraven ökar. Det är olyckligt om kommuner inte kan uppfylla det pga svag ekonomi – vi ser ett ömsesidigt värde att söka finna gemensamma lösningar, men att klubbarna själva måste ta kostnadsökningarna för t ex krav från TV-bolag.
SKL skriver inga kommuner på näsan, varje kommun fattar naturligtvis beslut utifrån sina egna förutsättningar, men i vårt arbete inom SKL ser vi behovet att ta fram vägledande principer som utgångspunkter för att vägleda aktörerna i gränsdragningen mellan de arenaägande kommunernas och elitidrottens ansvar:
Finansieringsprincipens grunder bör gälla för den arenabaserade elitidrotten
Dvs att kostnader för regeländringar och andra krav från elitidrotten ska finansieras av idrotten.
I vårt förhållande till staten används begreppet då vi inte tycker att kommunerna ska behöva prioritera bort annan kärnverksamhet eller höja skatten för att finansiera nya statliga uppgifter. Då ska naturligtvis mervärden också inräknas som kan tillföra kommunerna resurser och nya jobb, t ex.
Ömsesidig relation
Vi behöver också bättre förstå varandras förutsättningar och hitta samförståndslösningar. Idrotten kan naturligtvis begära olika förändringar och förbättringar, men det är slutligt arenaägaren som beslutar om medverkan.
Ekonomiska analyser, kostnadskalkyler och utredningsunderlag
Idrotten behöver också redovisa behov med konsekvensanalyser av ekonomisk och miljömässiga påverkan på sina efterfrågade förändringar. Det är också viktigt att man gemensamt arbetar fram modeller för finansieringslösningar. Vis ser också positivt på att näringsliv och lokala initiativ investerar i nya anläggningar, vilket är ett vanligt inslag idag.
Här tar jag upp ett intressant projekt med Ishall i Slite på Gotland, samarbete med IK Graip, näringsliv, privata finansiärer, region Gotland, EU-projekt m fl. Intressant miljömässigt, då överskottsvärme från Cementa används för att kyla isen, och samlokalisering med konstgräsplan och Idrottshall, för bättre utnyttjande året runt.
Framförhållning och reella förutsättningar för förberedelser och förändringsarbete
Det är viktigt att idrotten i god tid framför sina önskemål och krav. Ofta går det inte att göra större förändringar i kommunens budget inom innevarande budgetår, som också är kalenderåret. Det är de planeringsförutsättningarna man normal jobbar efter i alla kommunal verksamhet.
Eftersom vi i SKL ser att idrottens behov och kraven ökar, liksom krav på ordning, säkerhet och medias krav, har vi generellt i landet behov av en närmare dialog med arenaägare och elitidrotten. Kommunsektorns ekonomi är hårt ansträngd, och välfärdens framtida finansiering blir en gigantisk utmaning. Och kommuner, landsting och regioner är redan idag tillsammans svensk idrotts största finansiärer.
Kommunernas eget behov handlar mer om lokaler och platser där skolan kan ha lektioner, äldre kan utöva fysisk aktivitet och ge ökad delaktighet till funktionsnedsatta så att alla invånare får möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation i föreningsform eller spontanidrott. Kommunerna har ett prioriterat ansvar att uppfylla skolans mål och bidra till ett hälsosamt beteende hos barn och unga. Liksom också bidra till jämställdhet och integration.
Idrotten bidrar med många värden i dagens samhälle och det anser vi i SKL ska vi både uppskatta bättre och värna, men också visa på utvecklingsbehov. I det kommunala perspektivet kan vi se stora samhällsvinster för folkhälsan när människor motionerar mera och tar ansvar för sin egen hälsa.
Vi kan också se att den bidrar med fostran och meningsfulla fritidsaktiviteter för många unga. Särskilt roligt är det att se alla samverkansformer som uppstår när skolor och idrottsföreningar samarbetar för det barnens bästa. Breddidrotten är därför prioriterad i kommunerna.
Idrotten är också den största folkrörelsen i landet – och av stor betydelse för att öka intresset för fysisk aktivitet och främja folkhälsan.
Idag byggs stora arenor runt om i landet som i olika hög grad finansieras av kommunerna. Det är ofta anläggningar för elitidrott, men som också kan användas för motionsidrott och andra arrangemang.
Det vi nu sett är att våra medlemskommuner har fått problem med kostnadsdrivande krav från specialidrotten på befintliga hallar. Många av kraven är av enklare slag och kan åtgärdas direkt, medan andra är stora och kostsamma. De måste hanteras i en offentlig, politisk budgetprocess som tar lång tid. Då handlar det om pengar som måste prioriteras, eller som kanske inte ens finns. Bristen på pengar kan resultera i att ett lag inte kan gå upp i sin serie, eller tvingas spela hemmamatcher någon annanstans.
Vi menar därför att nya förändringar och krav måste kostnadsberäknas och att elitidrotten måste bära en större del av sina egna kostnader.
Kommunernas stöd har historiskt handlat om att ge grundförutsättningar, gymnastiksalar, enklare idrottshallar, löpspår osv. - inte bygga elitarenor, vilket dykt upp senare år. Det stora dilemmat uppstår när klubbar hamnar i elitserien och kraven ökar. Det är olyckligt om kommuner inte kan uppfylla det pga svag ekonomi – vi ser ett ömsesidigt värde att söka finna gemensamma lösningar, men att klubbarna själva måste ta kostnadsökningarna för t ex krav från TV-bolag.
SKL skriver inga kommuner på näsan, varje kommun fattar naturligtvis beslut utifrån sina egna förutsättningar, men i vårt arbete inom SKL ser vi behovet att ta fram vägledande principer som utgångspunkter för att vägleda aktörerna i gränsdragningen mellan de arenaägande kommunernas och elitidrottens ansvar:
Finansieringsprincipens grunder bör gälla för den arenabaserade elitidrotten
Dvs att kostnader för regeländringar och andra krav från elitidrotten ska finansieras av idrotten.
I vårt förhållande till staten används begreppet då vi inte tycker att kommunerna ska behöva prioritera bort annan kärnverksamhet eller höja skatten för att finansiera nya statliga uppgifter. Då ska naturligtvis mervärden också inräknas som kan tillföra kommunerna resurser och nya jobb, t ex.
Ömsesidig relation
Vi behöver också bättre förstå varandras förutsättningar och hitta samförståndslösningar. Idrotten kan naturligtvis begära olika förändringar och förbättringar, men det är slutligt arenaägaren som beslutar om medverkan.
Ekonomiska analyser, kostnadskalkyler och utredningsunderlag
Idrotten behöver också redovisa behov med konsekvensanalyser av ekonomisk och miljömässiga påverkan på sina efterfrågade förändringar. Det är också viktigt att man gemensamt arbetar fram modeller för finansieringslösningar. Vis ser också positivt på att näringsliv och lokala initiativ investerar i nya anläggningar, vilket är ett vanligt inslag idag.
Här tar jag upp ett intressant projekt med Ishall i Slite på Gotland, samarbete med IK Graip, näringsliv, privata finansiärer, region Gotland, EU-projekt m fl. Intressant miljömässigt, då överskottsvärme från Cementa används för att kyla isen, och samlokalisering med konstgräsplan och Idrottshall, för bättre utnyttjande året runt.
Framförhållning och reella förutsättningar för förberedelser och förändringsarbete
Det är viktigt att idrotten i god tid framför sina önskemål och krav. Ofta går det inte att göra större förändringar i kommunens budget inom innevarande budgetår, som också är kalenderåret. Det är de planeringsförutsättningarna man normal jobbar efter i alla kommunal verksamhet.
onsdag, november 07, 2012
Affärsplan utan vinst
Insändare i gotlandsmedia från riksdagsledamoten Margareta B Kjellin och mig:
Socialdemokraterna vill gärna påvisa att ekonomiska vinster och vårdkvalitet inte kan gå hand i hand. Att vinst för ett företag inom omsorgssektorn per automatik innebär att människor vanvårdas, personal lider och verksamheten går på knä i kampen om varje krona. Vi vet att detta inte stämmer. Enligt socialstyrelsen finns det inga skillnader i kvalitet mellan privata- eller kommunala äldreboenden. Detta var inget som förvånade oss, vi har sett, hört och frågat under våra besök i olika boenden, vi vet att det inte handlar om driftsform utan om att vilja ge bra vård och omsorg.
Nu har alltså Socialdemokraterna gett besked i frågan. Ingen vinst ska få tas ut på bekostnad av kvalitet deklarerar de och slår in ännu en öppnad dörr. För Alliansregeringen och för oss politiker som har äldres frågor högst upp på vår agenda är detta så självklart som att vi andas luft. Givetvis ska ingen vinst få tas ut på de äldres bekostnad, deras väl kommer alltid i första rummet. Vidare vill (S) reglera personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsreglerande kostnader i lagar och förordningar. Här är vi djupt oense. För vi och vårt parti anser att vi alla är olika. Vi kommer att behöva olika mycket tillsyn och omsorg och ett boende, eller till och med en avdelning, som är extra vårdtung ska givetvis ha mer personal och således högre personalkostnader. Alliansens utgångspunkt har alltid varit att det är de faktiska vårdbehoven som ska styra bemanningen inom vården av våra äldre. Det är också viktigt att ta hänsyn till saker som personalens kompetens, lokalernas utforming och organisationen i sin helhet.
Vidare fortsätter vänstersidan att göra försämringar av LOV, Lagen om Valfrihet. Detta trots kortare köer inom vården, nöjdare kunder och ökade möjligheter till företagsamhet. De menar att de som politiker vet bättre än patienterna, och vill därför inte göra det obligatoriskt för alla kommuner att införa LOV. Vi anser att du eller dina nära vet bäst vem som ska hjälpa dig när du inte klarar av allt själv längre. Vi anser att ni förtjänar valfrihet genom hela livet och för oss handlar valfrihet om att patienterna väljer vårdgivare, inte kommunpolitikerna! Att kommunen inför lagen innebär inte bara att människor får möjlighet att välja, utan också får möjligheten att välja bort. Du, dina föräldrar eller andra närstående behöver inte nöja er med ”första bästa”, utan ni kan ställa krav, kan säga: ”Det här är inte gott nog!”. Detta är en möjlighet vi anser att vi alla förtjänar, oavsett var i landet vi bor!
Socialdemokraternas kompass har snurrat för fullt under hela mandatperioden. Politiska motståndare, men även väljare, har mötts av frånvaro av besked alternativt olika budskap. Detta är för oss tecken på ett parti som famlar i mörkret. Nu har besked om välfärden getts och deras affärsplan presenterats. Men dessa reformer är på bekostnad av oss som väljare, och vilar på grunden att vi inte kan välja själva. Politikerna vet bättre! Fortfarande saknas raka besked om hur de tänker möta utmaningarna som Sverige står inför. Vi ges ofinansierade reformer, höjda trösklar in på arbetsmarknaden och kraftigt höjda skatter för företag. Dörren stängs mellan politiken och väljarna och det blir allt mer tydligt att det bara finns ett alternativ som är beredda att ta ansvar och det är Alliansen!
Socialdemokraterna vill gärna påvisa att ekonomiska vinster och vårdkvalitet inte kan gå hand i hand. Att vinst för ett företag inom omsorgssektorn per automatik innebär att människor vanvårdas, personal lider och verksamheten går på knä i kampen om varje krona. Vi vet att detta inte stämmer. Enligt socialstyrelsen finns det inga skillnader i kvalitet mellan privata- eller kommunala äldreboenden. Detta var inget som förvånade oss, vi har sett, hört och frågat under våra besök i olika boenden, vi vet att det inte handlar om driftsform utan om att vilja ge bra vård och omsorg.
Nu har alltså Socialdemokraterna gett besked i frågan. Ingen vinst ska få tas ut på bekostnad av kvalitet deklarerar de och slår in ännu en öppnad dörr. För Alliansregeringen och för oss politiker som har äldres frågor högst upp på vår agenda är detta så självklart som att vi andas luft. Givetvis ska ingen vinst få tas ut på de äldres bekostnad, deras väl kommer alltid i första rummet. Vidare vill (S) reglera personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsreglerande kostnader i lagar och förordningar. Här är vi djupt oense. För vi och vårt parti anser att vi alla är olika. Vi kommer att behöva olika mycket tillsyn och omsorg och ett boende, eller till och med en avdelning, som är extra vårdtung ska givetvis ha mer personal och således högre personalkostnader. Alliansens utgångspunkt har alltid varit att det är de faktiska vårdbehoven som ska styra bemanningen inom vården av våra äldre. Det är också viktigt att ta hänsyn till saker som personalens kompetens, lokalernas utforming och organisationen i sin helhet.
Vidare fortsätter vänstersidan att göra försämringar av LOV, Lagen om Valfrihet. Detta trots kortare köer inom vården, nöjdare kunder och ökade möjligheter till företagsamhet. De menar att de som politiker vet bättre än patienterna, och vill därför inte göra det obligatoriskt för alla kommuner att införa LOV. Vi anser att du eller dina nära vet bäst vem som ska hjälpa dig när du inte klarar av allt själv längre. Vi anser att ni förtjänar valfrihet genom hela livet och för oss handlar valfrihet om att patienterna väljer vårdgivare, inte kommunpolitikerna! Att kommunen inför lagen innebär inte bara att människor får möjlighet att välja, utan också får möjligheten att välja bort. Du, dina föräldrar eller andra närstående behöver inte nöja er med ”första bästa”, utan ni kan ställa krav, kan säga: ”Det här är inte gott nog!”. Detta är en möjlighet vi anser att vi alla förtjänar, oavsett var i landet vi bor!
Socialdemokraternas kompass har snurrat för fullt under hela mandatperioden. Politiska motståndare, men även väljare, har mötts av frånvaro av besked alternativt olika budskap. Detta är för oss tecken på ett parti som famlar i mörkret. Nu har besked om välfärden getts och deras affärsplan presenterats. Men dessa reformer är på bekostnad av oss som väljare, och vilar på grunden att vi inte kan välja själva. Politikerna vet bättre! Fortfarande saknas raka besked om hur de tänker möta utmaningarna som Sverige står inför. Vi ges ofinansierade reformer, höjda trösklar in på arbetsmarknaden och kraftigt höjda skatter för företag. Dörren stängs mellan politiken och väljarna och det blir allt mer tydligt att det bara finns ett alternativ som är beredda att ta ansvar och det är Alliansen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)