Mitt anförande som repr för Sveriges Kommuner och Landsting vid mässan (SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige)
Eftersom vi i SKL ser att idrottens behov och kraven ökar, liksom krav på ordning, säkerhet och medias krav, har vi generellt i landet behov av en närmare dialog med arenaägare och elitidrotten. Kommunsektorns ekonomi är hårt ansträngd, och välfärdens framtida finansiering blir en gigantisk utmaning. Och kommuner, landsting och regioner är redan idag tillsammans svensk idrotts största finansiärer.
Kommunernas eget behov handlar mer om lokaler och platser där skolan kan ha lektioner, äldre kan utöva fysisk aktivitet och ge ökad delaktighet till funktionsnedsatta så att alla invånare får möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation i föreningsform eller spontanidrott. Kommunerna har ett prioriterat ansvar att uppfylla skolans mål och bidra till ett hälsosamt beteende hos barn och unga. Liksom också bidra till jämställdhet och integration.
Idrotten bidrar med många värden i dagens samhälle och det anser vi i SKL ska vi både uppskatta bättre och värna, men också visa på utvecklingsbehov. I det kommunala perspektivet kan vi se stora samhällsvinster för folkhälsan när människor motionerar mera och tar ansvar för sin egen hälsa.
Vi kan också se att den bidrar med fostran och meningsfulla fritidsaktiviteter för många unga. Särskilt roligt är det att se alla samverkansformer som uppstår när skolor och idrottsföreningar samarbetar för det barnens bästa. Breddidrotten är därför prioriterad i kommunerna.
Idrotten är också den största folkrörelsen i landet – och av stor betydelse för att öka intresset för fysisk aktivitet och främja folkhälsan.
Idag byggs stora arenor runt om i landet som i olika hög grad finansieras av kommunerna. Det är ofta anläggningar för elitidrott, men som också kan användas för motionsidrott och andra arrangemang.
Det vi nu sett är att våra medlemskommuner har fått problem med kostnadsdrivande krav från specialidrotten på befintliga hallar. Många av kraven är av enklare slag och kan åtgärdas direkt, medan andra är stora och kostsamma. De måste hanteras i en offentlig, politisk budgetprocess som tar lång tid. Då handlar det om pengar som måste prioriteras, eller som kanske inte ens finns. Bristen på pengar kan resultera i att ett lag inte kan gå upp i sin serie, eller tvingas spela hemmamatcher någon annanstans.
Vi menar därför att nya förändringar och krav måste kostnadsberäknas och att elitidrotten måste bära en större del av sina egna kostnader.
Kommunernas stöd har historiskt handlat om att ge grundförutsättningar, gymnastiksalar, enklare idrottshallar, löpspår osv. - inte bygga elitarenor, vilket dykt upp senare år. Det stora dilemmat uppstår när klubbar hamnar i elitserien och kraven ökar. Det är olyckligt om kommuner inte kan uppfylla det pga svag ekonomi – vi ser ett ömsesidigt värde att söka finna gemensamma lösningar, men att klubbarna själva måste ta kostnadsökningarna för t ex krav från TV-bolag.
SKL skriver inga kommuner på näsan, varje kommun fattar naturligtvis beslut utifrån sina egna förutsättningar, men i vårt arbete inom SKL ser vi behovet att ta fram vägledande principer som utgångspunkter för att vägleda aktörerna i gränsdragningen mellan de arenaägande kommunernas och elitidrottens ansvar:
Finansieringsprincipens grunder bör gälla för den arenabaserade elitidrotten
Dvs att kostnader för regeländringar och andra krav från elitidrotten ska finansieras av idrotten.
I vårt förhållande till staten används begreppet då vi inte tycker att kommunerna ska behöva prioritera bort annan kärnverksamhet eller höja skatten för att finansiera nya statliga uppgifter. Då ska naturligtvis mervärden också inräknas som kan tillföra kommunerna resurser och nya jobb, t ex.
Ömsesidig relation
Vi behöver också bättre förstå varandras förutsättningar och hitta samförståndslösningar. Idrotten kan naturligtvis begära olika förändringar och förbättringar, men det är slutligt arenaägaren som beslutar om medverkan.
Ekonomiska analyser, kostnadskalkyler och utredningsunderlag
Idrotten behöver också redovisa behov med konsekvensanalyser av ekonomisk och miljömässiga påverkan på sina efterfrågade förändringar. Det är också viktigt att man gemensamt arbetar fram modeller för finansieringslösningar. Vis ser också positivt på att näringsliv och lokala initiativ investerar i nya anläggningar, vilket är ett vanligt inslag idag.
Här tar jag upp ett intressant projekt med Ishall i Slite på Gotland, samarbete med IK Graip, näringsliv, privata finansiärer, region Gotland, EU-projekt m fl. Intressant miljömässigt, då överskottsvärme från Cementa används för att kyla isen, och samlokalisering med konstgräsplan och Idrottshall, för bättre utnyttjande året runt.
Framförhållning och reella förutsättningar för förberedelser och förändringsarbete
Det är viktigt att idrotten i god tid framför sina önskemål och krav. Ofta går det inte att göra större förändringar i kommunens budget inom innevarande budgetår, som också är kalenderåret. Det är de planeringsförutsättningarna man normal jobbar efter i alla kommunal verksamhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar