Häströrelsen är viktig för Gotland

I Sverige rider en halv miljon människor regelbundet för motion, rekreation och för att tävla. Gotland är landets hästtätaste län med nästan 10 000 hästar enligt jordbruksverkets allra senaste siffror och väldigt många människor utövar ridsport här. Det finns runt 900 ridklubbar runtom i landet (7 på Gotland) och över 460 av dessa klubbar driver ridskola. Både hästnäringen och hästsporten betyder mycket för Sverige liksom för Gotland, och hästsporten är bland de största idrotterna i landet för ungdomar och för funktionsnedsatta.
Det finns i dag omkring 7 500 företag inom hästnäringen som sysselsätter närmare 30 000 personer. Dessutom behöver hästar foder, utrustning, veterinärtjänster osv, och är därmed också en viktig del i många gotländska företags utbud, framför allt på landsbygden.
Allt detta bidrar till bygget av ett bättre Sverige, men ett Sverige som mår bra måste bli bättre. Nya Moderaterna kommer därför fortsätta att arbeta för att uppmärksamma både hästnäringens och hästsportens många positiva effekter så som arbetstillfällen, god hälsa och fritidssysselsättning för både vuxna och barn.
Nya Moderaterna vill:
• Att det ska vara enkelt att starta och driva företag vilket ökar förutsättningar för företagande inom hästnäringen.
• Fortsätta satsningen på Idrottslyftet som stärker barn- och ungdomsidrott där hästsporten är av stor vikt.
• Verka för att ta tillvara på hästsektorn och verka för en jämställd tilldelning av resurser till både flickors och pojkars idrottsverksamhet, såväl nationellt som lokalt.
• Värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott.
• Att hästsektorn ska vara en naturlig del av utvecklingen av landsbygden.
• Att Sverige ska vara en stark röst för ett bra djurskydd i hela EU.
• Stödja fortsatt forskning för bättre djurvård och djurhälsa.

Lena Celion (m)
Lilian Edwards (m)

Idrott är hälsa

Livet går inte alltid som en dans, men med en bra grundkondition har vi bättre förutsättningar och möta vardagens glädjeämnen och bekymmer. Därför är det så viktigt att vi alla tar vara på de tillfällen som bjuds till rörelseglädje, både på fritiden och i skolan. Alliansen satsar nu bland annat på mer idrott i skolan, som även ge en positiv effekt på det övriga skolarbetet.
Runt om på Gotland finns mängder av klubbar och föreningar som man kan gå med i, och deras tränare och ledare gör varje dag en jätteinsats med olika aktiviteter, inte minst för barn och unga. Vi Moderater tycker det är viktigt att idrottsverksamheten kan nå ut till alla gotlänningar och alla åldrar. Och för att idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att vara en viktig del i vår fritid vill vi stödja både lärare, ledare och deras kompetensutveckling, men också se till att de anläggningar och idrottsområden som finns på Gotland kan hållas i bra skick och användas maximalt.
Därför vill vi att samarbetet mellan Region Gotland olika delar och idrottsrörelsen ska bli ännu bättre när det gäller bland annat folkhälsofrågor, aktiviteter för barn och äldre, utveckling och underhåll av anläggningar, samt kompetensutveckling av ledare.
(Jag har också jobbat som idrottslärare i många år)

Hur mycket kommer Löfven låta en vänsterregering ta från pensionärerna?

Sveriges pensionärer har varit med och byggt upp det Sverige vi känner i dag. Ett rikt land där omsorg om de mest utsatta kombineras med växtkraft och en välskött ekonomi. Jag har i valboden i Visby fått frågan vad Moderaterna vill göra för pensionärerna. Svaret är enkelt; för att vi ska kunna fortsätta att stärka ekonomin för de pensionärer som varit med om att bygga upp det moderna Sverige måste jobben bli ännu fler.

Det faktum att jobben blivit 300 000 fler sedan 2006 har gjort att Alliansen kunnat genomföra fem skattesänkningar för landets pensionärer. För en genomsnittlig pensionär innebär det cirka 850 kronor mer varje månad att leva av. Samtidigt har Alliansregeringen höjt bostadstillägget för att stötta de pensionärer som har de allra lägsta marginalerna.

När ekonomin nu börjar förbättras efter åren av ekonomisk kris är det viktigt att vi fortsätter våra ansträngningar för att jobben ska bli fler. Alliansen har som mål om att jobben ska bli 350 000 fler till 2020. Detta innebär att över fem miljoner människor har ett jobb att gå till och därmed bidrar till de gemensamma ansträngningarna för att bland annat fortsätta stärka pensionärernas ekonomi

Samtidigt oroas vi över de konsekvenser en vänsterregering under Stefan Löfven skulle få för Sveriges pensionärer. Med hjälp av Riksdagens utredningstjänst har vi beräknat hur några av vänsterpartierna förslag skulle slå mot pensionärerna:

• För det första skulle Miljöpartiets bensinskattehöjning snabbt radera ut nästintill hela den ofinansierade skattesänkning för garantipensionärer som socialdemokraterna har talat om.
• För det andra skulle ett avskaffat RUT-avdrag leda till att den genomsnittlige pensionären som använder RUT på Gotland får betala 3300 kronor mer i skatt per år. Bara här på Gotland är nästan hälften av alla dem som gör RUT-avdrag över 65 år.
• För det tredje kommer den arbetstidsförkortning som de radikala partierna Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministisk Initiativ pressar Socialdemokraterna om slå kraftigt mot kommunerna och landstingen. Dessa beräknas få mellan 57 och 114 miljarder kronor i minskade intäkter på grund av detta förslag. Det motsvarar mellan 45 000 till 90 000 kronor i minskade resurser per anställd inom exempelvis vården eller äldreomsorgen.

Mindre pengar i plånboken och minskade resurser till välfärden verkar vara vad en vänsterregering under Stefan Löfven har att erbjuda Gotlands pensionärer. Alliansens vill istället fortsätta arbetet för att stärka pensionärernas ekonomi och se till att välfärden fortsätter hålla hög kvalitet och valfrihet. Det är Moderaternas löfte till Sveriges pensionärer.

Helt fel läge för skattehöjning!

Så lackar det mot Jul igen! Julborden och julglöggen doftar gott vid fester och högtider. Ett år går så fort, men när jag kollar kalendern 2013 så ser jag ju att jag varit med om så fantastiskt mycket som regionråd, stor som smått. Upphandlingen av färjetrafiken, Almedalsveckan, kampen för 03-öppet, föredragande i kulturfrågor för SKL vid nationella möten och konferenser, många ministermöten, tillställningar med kungaparet, deltagit i framtagande av Moderaternas EU-valsedel, rekrytering av nya förvaltningschefer, beviljat miljoner till våra fyra regioner i Småland och öarna och mycket, mycket mer.
Några av ärendena vid senaste fullmäktige gällde kulturpriset och vår nya kulturplan som ger en god bild av Gotlands samlade kulturliv. Kulturen spelar en stor roll för människors utveckling och välbefinnande, och är en viktig tillväxtfaktor. Jag hade en del yrkanden kring planen som ändå behöver arbetas vidare med till nästa översyn, och fick igenom två av dem gällande själva processen, men fick avslag beträffande länsdansen och kulturskolan, synd. Vi vill ju att våra gemensamma satsningar ska nå så många gotlänningar som möjligt, och ge bästa utfall för pengarna. Och kulturen som tillväxtmotor finns också som ett starkt engagemang hos nye regiondirektören Jan Björinge, det lovar gott.
Jag vill också passa på att nämna att jag beklagar det sätt som den rödgröna majoriteten hanterat regionens ekonomi under mandatperioden. Som grädde på moset lägger de in en skattehöjning i budgeten även denna mandatperiod, i ett läge när den verkligen inte behövs, och som nu ger oss plats nr 56 i skattebotten av 290 kommuner (en försämring med 41 platser)! När det som verkligen hade behövts varit att hålla ordning och reda på ekonomi och verksamhet i våra nämnder. Många nya miljoner rullar in från regeringen nästa år, liksom återbetalda försäkringspengar, vinster vid fastighetsförsäljningar, vårdgarantipengar, minskade räntekostnader mm. Regeringens jobbpolitik visa på allt ljusare tider framöver, och flera olika prognoser pekar uppåt. Kan någon över huvudtaget uppfatta denna skattehöjning som annat än ett vallöfte om att ”nu ska det blir mer av allt” inför valrörelsen? Nej och åter nej! Det är naturligtvis helt fel signaler när vi behöver ökad inflyttning och gott näringslivsklimat!
Nästa år kommer jag att jobba något mindre med politiken eftersom jag lämnar uppdraget som regionråd. På min facebooksida lade jag för en tid sedan ut en uppdatering om att jag, efter många tankar och överväganden bestämt mig för att lämna Regionrådsuppdraget efter nyår, vilket föranledde viss uppståndelse. Jag sitter däremot kvar på mina andra uppdrag för Moderaterna i Regionstyrelsen, -fullmäktige, SKL m.m. Vi i politiken har ett spännande men hektiskt valår framför oss, och jag kommer naturligtvis att vara med och ställa upp för Moderaterna och kampanja, var så säkra! Men jag vill också få mer tid över för min familj och mina vänner.
Nu är valet av min efterträdare gjort vid måndagens Regionfullmäktige, det känns bra, och jag hälsar Stefan Wramner (M) välkommen. Jag ser också fram emot vårt fortsatta arbete på Gotland i medborgarnas tjänst. Moderaterna är redo att gå ut i en valrörelse som aldrig varit så väl förberedd, och viljan att ta hand om Gotlands välgång är på topp!
Därmed önskar jag Er alla en mycket God Jul och ett givande Gott Nytt År, och tackar samtidigt för många goda kontakter och samarbeten!

Viktigt för Gotland att färjetrafiken ges långsiktiga förutsättningar

Mitt pressmeddelande innan mötet på näringdepartementet 2013-11-13:

Lena Celion (M) träffar infrastrukturministern:

I morgon förmiddag träffar ett tiotal ledande politiker och företrädare från östra Mellansverige infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd för att till henne framföra sina synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell transportplan 2014-2025.
- Vi har tillsammans valt de viktigaste strategierna och åtgärderna för regionen. För oss på Gotland är färjetrafiken avgörande, och därför är det extra viktigt att infrastrukturministern inser vikten av den för att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för öns tillväxt och tillgänglighet, säger Lena Celion (M), Region Gotland.
I september kritiserade ledande politiker för sju län i östra Mellansverige (Stockholm, Västmanland, Uppsala, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland) i ett gemensamt remissvar på flera punkter Trafikverkets förslag till nationell transportplan, som anses otillräckligt för att täcka behoven av såväl arbetspendling som godstrafik i regionen.
- Förslaget till utbyggnadstakt håller inte jämna steg med befolkningsutvecklingen, Vi förutsätter att infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd kommer att lägga stor vikt vid våra gemensamma prioriteringar, eftersom vi representerar en så stor del av landets samlade tillväxt. Vi ökar gärna trafiken, bara regeringen ger oss erforderlig kapacitet, avslutar Lena Celion.
Lena Celion, regionråd Gotland

Gotland behöver ingen skattehöjning!

Oppositionen (M-C-FP) protesterar bestämt mot vänsterpartiernas krav på att ytterligare beskatta gotlänningarna. Skattehöjningen behövs inte, vill vi bestämt hävda, och vi är mycket förundrade över hur ihärdigt S-V-MP drivit fram denna höjning. Gotland ligger redan bland den tredjedel av landets kommuner som har högst skatt. Med den aviserade höjningen kommer vi att tillhöra den sämsta fjärdedelen. Finns det någon som på allvar tror att detta att ökar benägenheten att flytta till Gotland och att det kommer att bidra till ökad tillväxt?

Alla partier i fullmäktige känner till att vi nästa år får 90 nya miljoner i utjämningsbidrag från staten. Vi kan också räkna med återbetalning av sjukförsäkringspengar på ca 40 miljoner för år 2014. Dessutom börjar vi se positiva prognoser för landets tillväxt och därmed förbättrade skatteprognoser nästa år och 2015-2016 ser ännu bättre ut. Vi vill också fortsätta hålla i arbetet när det gäller sjukvårdens berömvärda insatser för att korta vårdköerna och öka patientsäkerheten så att vi även nästa år får en fortsatt hög tilldelning från regeringens olika stimulansbidrag (i år får vi ca 80 miljoner extra bidrag).

Vi tänker därför inte som S-V-MP väljer att göra, mörka dessa inkomster genom underbudgetering, och på så sätt tvinga fram en skattehöjning som ger 50 miljoner!

Lena Celion, gruppledare (M)
Lars Thomsson, gruppledare (C)
Mats-Ola Rödén, gruppledare (FP)

En balanserad budget utan skattehöjning

Den senaste veckan har varit myckeet intensiv. En stor utmaning för vår moderata Regionstyrelsegrupp har varit att presentera en budget vid torsdagens Regionstyrelse, utan den aviserade skattehöjning som majoriteten i S-V-MP aviserat om 50 öre per (hundralapp). En skattehöjning som jag verkligen undrar varför den ska genomföras. Är det Vänsterpartiet som återigen pressat Socialdemokraterna till detta? Totalt obegripligt är det i alla fall!

Inom moderata gruppen har vi jobbat fram ett underlag där vi också tar hänsyn till nya intääkter (en post S-V-MO medvetet underbudgeterat), permanenta liksom tillfälliga (AFA och vårdstimunlanspengar), så vi ser naturligtvis fram emot ett maktskifte nästa år, då vi kan göra Gotland till en ö där det är lätt att leva, det finns framtidstro för männsikor och tillväxt i näringsliv och företag.

(Länk http://www.moderat.se/nyhetsartikel/en-balanserad-budget-utan-skattehojning )

Skattehöjning på Gotland 2014 aviserad 11 oktober!

Jag och Stefan Wramner (M) hade följande replik på ledaren i S-märkta Gotlands Tidingar den 11 okt.:

Håkan Ericssons mardrömmar om motorsågar i GT:s ledare i går hade inte behövt drabba Gotland. När omvärlden drabbades av den ekonomiska lågkonjunkturen för några år sedan borde Åke Svensson (S) och hans vänner ha insett allvaret i situationen och dragit i bromsarna direkt. Det har de inte lyckats med särskilt bra, det är bara att konstatera.

De flesta nämnderna gör numera stora underskott, det vill säga de gör av med mer pengar än S-V-MP tilldelar dem. Och vad har de rödgröna gjort åt detta? Det borde ha inneburit att en kontinuerlig översyn av organisation, uppföljning, och kontroll hört till vardagen, och att politiken tagit på sig ledartröjan från första början!

Det var nödvändigt förra mandatperioden för Alliansen, det är nödvändigt nu för de rödgröna. Det gäller bland annat skolorganisationen där översynen Skola 2008 avbröts, för att ersättas av någon form av slumpmässig styrning som i dag leder till försämrade resultat i uppföljningar och rankingar. Nu senast tappar Gotland 13 placeringar i Lärarförbundets lista, där de hänvisar till en bristande långsiktig plan. Detta efter att resultaten under en följd av år varit på väg uppåt!

Vill man inte ta tag i problemen, då får gotlänningarna ta kostnaderna.Redan i fullmäktige i juni lade Moderaterna till mer pengar till regionalt stöd för att inte kvalitén i skolan ska försämras. Äldreboendet Pjäsen är ett annat exempel på när ideologi och ekonomi inte går i takt. Fördyringar på cirka 10 miljoner ökar på underskotten ytterligare. I stället för att fortsätta driva det i privat regi. Även det hastigt beslutade reservatsbeslutet på Hällarna som kostar många miljoner för skattebetalarna. Varför behöll man det inte som det var?

Bara det vi nämnt ovan innebär extra kostnader på 20 miljoner! Pengar som inte finns!

Värdefull Almedalsvecka

Almedalsveckan är över för den här gången, och semestertiderna tar över. Veckan väcker många förväntningar, liksom att väldigt många människor har olika åsikter om dess betydelse. Jag tycker därför det är viktigt att man väger in så många olika perspektiv som möjligt när man gör sina bedömningar. Jag kan också konstatera att jag under veckan träffade många gotlänningar, som sett de unika möjligheterna till värdefull, kostnadsfri kompetensutveckling.

Som vanligt, skulle man kunna säga, överträffade veckan även i år tidigare veckor i storlek och omfång/förlängning. 20 000 besökare (3 000 fler än förra året), nästan 2 300 evenemang (ca 450 fler) och 50 fler arrangörer. 2012 beräknades inkomsterna till regionen och öns företag ge ca 125 miljoner kronor. Gotland fick samma år utan extra kostnad reklam (i radio, TV, tidningar etc) motsvarande 250 miljoner med ca 700 journalister på plats - lika många som i år. Det är också jätteroligt att vår statsminister Fredrik Reinfeldt tog nytt publikrekord med 5 800 åhörare vid talet i Almedalen, och han är verkligen en mycket bra talare och intressant att lyssna på. Stämningen var i år mycket god och även vädrets makter visade sin bästa sida.

Näringsliv och företagande hade massor av olika seminarier och möten, som både var upplyftande och givande. Allt ifrån lokala debatter, till lansering av rikstäckande rapporter vid debatter och föredrag, om hur vi både på riks- och lokal nivå ska ge bättre förutsättningar för växande företag att nyanställa Detta är särskilt viktigt också för att unga ska få en fot in på arbetsmarknaden. Liksom mötena om vår färjetrafik, grunden för utveckling och tillväxt, och betydelsen av att mötesindustrin och turismnäringens behov tillgodoses. Annat som togs upp var nödvändig service från myndigheter och minskat regelkrångel.

Näringslivsutveckling tillsammans med arbetsmarknadsfrågor och den stora frågan om ungdomsarbetslösheten ser jag som huvudspåren i årets vecka. Gotland har alla förutsättningar att vara framgångsrikt med många företag, ett starkt varumärke som en fantastisk ö, och många duktiga entreprenörer som vill vara med och bidra till samhällsutvecklingen. Många företag på Gotland finns också inom jordbrukssektorn, och de gröna näringarna fanns med under veckan i allt från mat till energiförsörjning.

Jag deltog i en radiodebatt om ungdomsarbetslöshet med bl a Petter Stordalen på fredagen, och där påtalade också han flera gånger sitt samhällsansvar och vilka goda möjligheter både hans företag och näringslivet i största allmänhet har att se till att fler unga får sitt första jobb, och han såg att här behöver vi göra mer. Men politiken måste också göra sitt; RUT-, ROT-jobben, sänkta restaurangmomsen, sänkta arbetsgivaravgifter har förbättrat förutsättningarna för de unga. Nya platser på yrkesintroduktion och lärlingsplatser förbättrar ytterligare. Och i regionen ska vi också bli ännu bättre på att snabba upp myndighets- och servicehandläggning gentemot företag och gotlänningar. Allt ifrån förskoleplatser, till sommarjobb och praktikplatser åt de unga

En stor del av den lyckade företeelse som Almedalsveckan blivit, ligger naturligtvis i den kvalitetssäkring av veckan som ledning och organisation med koordinator Karin Lindvall i spetsen står för. Också partierna i fullmäktige på Gotland medverkar i den lokalt förankrade planeringen. Samtliga ser varje år till att allt fungerar, och att alla medverkande håller sig till de regler som gäller, och de förtjänar alla ett stort tack!

Trafikverkets förfrågningsunderlag för färjetrafiken

Den stora händelsen förra veckan var förstås fredagens möte med Trafikverkets (TRV) generaldirektör Gunnar Malm, och hans redovisning av upphandlingsunderlaget för den gotländska färjetrafiken från 2017. Mina förväntningar var stora när jag for till Stockholm, för jag hade förstått att förslaget som presenterats i januari hade slipats till i kanterna under tiden. Gunnar Malm markerade också att de haft ett omtag i arbetet, och de verkligen lyssnat på oss gotlänningar.

Upphandlingen är alltså mycket flexiblare upplagd än förra gången och anger minimikrav för funktioner, men inte detaljer, så att anbudsgivarna själva får presentera sina förslag på bästa trafiklösning i anbuden. Det innebär alltså att den som kör båtarna själv ska kunna föreslå bästa sätt utöver minimikraven, både vad gäller avresetider, överfartstider, passagerares komfort och godshantering, och det tycker jag är en bra lösning.

För att få fler anbudsgivare betalar man också ersättning till den som lämnar in anbud. Därtill ger det flexiblare upplägget också möjligheter till ökad konkurrens, som ett medel att få bästa trafik för pengarna. Vid presentationen räknades flera förändringar upp, som var och en kanske inte såg så stora ut, men tillsammans ska ge oss en bra trafik. När anbuden öppnas i höst kommer de olika ”fördelar” ges poäng, till exempel kortare överfartstid, som erbjuds utöver de kvalitativa grundkrav som anges för miljö, ekonomi, regional utveckling, stabilitet osv.

Bastrafikens antal turer till Nynäshamn och Oskarshamn, som blir kvar som sydlig hamn, anges med en maximal överfartstid, samma krav som fanns vid förra upphandlingen och som gett oss nuvarande trafik. Det rederi som vill köra båten snabbare får mer poäng i anbudsöppningen (benämns restidsvinst). Avgångstider bestämmer man själv inom ett visst spann morgon och eftermiddag för att man ska kunna resa till fastlandet, över dagen och ha gott om tid (minst 8 timmar) för möten eller handel etc. Upphandlingen har också gjort det möjligt att separera anbuden när det gäller norra och södra turen så att två olika rederier skall kunna köra dem.

Man är inte heller låst vid inkomna anbud, och om nu inga bra anbud kommer, kan upphandlingen avbrytas. Regeringen jobbar samtidigt fram en proposition om statligt ägda båtar, där enbart driften kan upphandlas. Vi hade många frågor med oss inför mötet och fick en hel del svar. Utifrån de förutsättningar jag beskrivit, är det naturligtvis en del frågor som det inte går att svara på i detalj, men som vi får veta mer om på senhösten efter den 28 oktober när det blivit klart vem som kommer att köra båtarna. Och innan dess ska vi naturligtvis fortsätta föra dialogen med TRV. Med de upplysningar om innehållet vi hittills fått känns det nu bra att få jobba vidare med våra lokala näringslivs- och tillväxtfrågor, för det behövs också.

Gotlandsmoderaterna kommenterar färjeupphandlingen

Riksdagsledamot Gustaf Hoffstedt, regionråd Lena Celion och förbundsordförande

Stefan Wramner kommenterar dagens offentliggörande av förfrågningsunderlaget

för kommande upphandling av Gotlandstrafiken.

– Vi ser positivt på att det inte blir några hastighetsbegränsningar i

förfrågningsunderlaget, utan tvärtom att kort överfartstid ger extra poäng. Exakt

vilken hastighet det blir är svårt att spekulera om, eftersom det här är ett

förfrågningsunderlag och inte anbud från rederierna. Det är dock bra att det finns

en fastställd maximal överfartstid som ligger i nivå med den förra upphandlingen,

alltså den som gav oss dagens trafik, säger Gustaf Hoffstedt.


– Förfrågningsunderlaget är öppnare än tidigare, vilket förhoppningsvis leder till

att fler än noll eller ett enda rederi svarar på det, vilket ju har varit fallet tidigare.

Om det mot förmodan skulle visa sig att anbuden uteblir eller är otillfredsställande

finns det en beredskap för statligt övertagande, men det är som sagt bara om det

skulle behövas. Jag hade gärna sett att Region Gotland hade fått vara med och utvärdera

anbuden, men jag accepterar att det hade varit i strid med gällande lag om

upphandlingssekretess, säger Lena Celion.


– Vi noterar att Västervik inte är med i underlaget, men vi är övertygade om att

deras intresse för Gotlandstrafiken har fått Oskarshamn att anstränga sig extra.

Jag utgår ifrån att den för Gotland så viktiga frågan om snabba överfarter ges en

tung viktning. Nu går färjefrågan över i nästa fas, där det gäller för oss på

Gotland att fortsätta dialogen med alla parter tills avtalet är påskrivet, säger

Stefan Wramner.

Mer fysisk aktivitet i skolan

Artikel av Tomas Tobe och mig (GA idag)

Nya moderaternas arbetsgrupp Världens bästa skola föreslår att fysisk aktivitet bör finnas på skolschemat varje dag. Många barn och ungdomar i skolåldern rör inte på sig tillräckligt mycket för att uppnå en god hälsa. Gympa en till två gånger i veckan är bra, men inte tillräckligt.

Nya studier visar att stillasittande fritidsaktiviteter har blivit vanligare. En femtedel av alla 15-åriga killar spelar data- och tv-spel minst fem timmar om dagen. Detta är alltså inte bara ett problem för skolan. Allt mer forskning pekar på att motion och sunda vanor underlättar lärande och kunskapsutveckling.

En internationellt erkänd rekommendation är att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva minst en timme per dag minst fem dagar i veckan. Enligt SCB är det så många som var femte 13-årig kille som inte når upp till rekommendationen och var tredje 15-årig tjej. Bland tjejer i femton års åldern uppger 13 procent att de chattar etc. minst fem timmar om dagen. Ca 20-25 procent av ungdomarna i 10-årsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent lider av fetma.

För att säkerställa att alla elever rör på sig tillräcklig mycket kan man införa daglig fysisk aktivitet i skolan. I Sverige har detta testats med den så kallade ”Bunkeflomodellen”. Det har visat sig ge positiva effekter på både hälsa, betyg och testresultat. Det finns ett antal andra liknande modeller eller program som syftar till att eleverna ska få någon fysisk aktivitet varje dag. Modellen bygger på samverkan med det lokala föreningslivet och har visat sig ge positiva resultat på elevernas provresultat och slutbetyg.

Det finns ett mycket omfattande forskningsstöd för att fysisk aktivitet både är en investering i en bättre folkhälsa, men också för att elevers inlärning kan förbättras om de ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet.

Redan nu finns det mycket man kan göra på kommunal nivå för att möta de problem vi ser med barnfetma och osunda vanor. Nya moderaterna anser att varje kommun bör överväga införandet av daglig fysisk aktivitet i grundskolan.

Moderaternas Sverigemöte i Karlstad och andra möten

Den senaste tiden har varit väldigt intensiv för min del, med många politiska möten och sammankomster. Inte minst gäller det att på alla nivåer förankra våra behov av en rättvis färjetrafik, så det ingår i uppdraget hela tiden. Men jag har också varit några dagar i Karlstad på Moderaternas stora Sverigemöte tillsammans med drygt 2 000 Moderater den gångna helgen.


Som vanligt var det väldigt inspirerande att få lyssna på anföranden från både statsminister Fredrik Reinfeldt, där han bland annat betonade att vi måste komma åt våldet i samhället, för att få en ökad trygghet och välfärd. Men också lyssna finansminister Anders Borgs utmärkta anförande om hur vi både ska behålla en god välfärd och samtidigt ha ordning och reda i statens finanser. Sveriges ekonomi växer snabbare nu än de flesta EU-länder – som 4:e nation idag. Fallet har alltså bromsats men det blir fortsatt besvärligt 2013.

Det var också väldigt intressant att gå på några av alla de ministerledda seminarier som gavs. Mina val handlade om ekonomi, infrastruktur, skola och kultur. Flera av dessa gällde de nya programförslagen som ska tas av arbetsstämman i höst, och som sedan ska vara en ”blå tråd” i vår politik inför valet och nästa mandatperiod.

Som ledamot i SKL:s Kultur- och Fritidsberedning (Sveriges Kommuner och Landsting) deltog jag förra veckan i den gemensamma konferensdagen med SMOK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) i Visby om framtidsfrågor, Kulturskola 2030. Det var en mycket viktig konferens med flera framtidsspår, och med många goda idéer och förslag. Viktiga frågor som jag sedan kunde berätta om för kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth när jag träffade henne vid Sverigemötet några dagar efteråt.

Jag fastnade själv totalt för elSistemas musikprojekt i Hammarkullen i Göteborg. Ett gigantiskt samarbete mellan Göteborgs Symfoniorkester och Kulturskolan i Göteborg. Ett fantastiskt projekt som fått hela stadsdelen att växa med musiken, och som ger barnen jättefina förutsättningar att vara med och musicera. Och riktigt roligt var det att få lyssna på Malin och Helena som representerade de båda delarna och redovisade projektet ; extra kul förstås, eftersom Helena Wessman, som var en av mina härliga elever på Sliteskolan för ett antal år sedan, nu är VD vid Göteborgs Symfoniorkester.

Ett annat viktigt uppdrag jag har för närvarande är också att vara med i Moderaternas nomineringskommitté och ta fram listan på kandidater till EU-valet i juni 2014. Just intervjuar vi ett stort antal nominerade kandidater till vårt provval, därefter fastställs den slutliga listan inför EU-valet av vår arbetsstämma i höst. Så tidigt i torsdags morse var det dags för en ny intervjuomgång med flera kandidater.

Gotlandstrafiken - del av svensk infrastruktur

Färjetrafiken berör och rör verkligen om på Gotland i dessa dagar. Möjligheterna att kunna bo kvar på vår ö, och vara en viktig del av utvecklingen och tillväxten i Sverige samt att komma ”närmare fastlandet” är avgörande för oss gotlänningar. Därav en växande frustration när vi känner att de som fattar besluten om vår sjöväg inte riktigt lyssnar. Samtidigt är det positivt att betydelsen av färjetrafiken för framtidens regionala utveckling nu lyfts från så många olika håll på Gotland.

Vi har under åren vant oss vid en viss ordning, och vi ser gärna att det mesta fortsätter som vanligt. Men vi måste också vara beredda att våga tänka annorlunda, för utveckling sker hela tiden, och avtalet gäller för trafiken många år in på 2020-talet. Teknik-, havs- och klimatfrågor har också kommit att bli mycket mer tungt vägande i sammanhanget. Och diskussionerna har nu kommit igång på fullt allvar. För och emot hörs oftast mest, men jag hör också andra frågor; vad är det vi behöver och hur ska trafiken i så fall fungera?

God tillgänglighet i och med mötande färjor säkerställer att man kan resa fram och tillbaka över dagen både hit och till fastlandet. Överfarterna måste också vara tillräckligt snabba för att passa i trafiksystemen för person- och godstransporter på fastlandet. När tillstånden för svavelutsläpp i Östersjön kraftigt dras ner 2015 kommer trafiken att fördyras väsentligt. En lösning på detta är förstås satsningar på teknikutveckling, både beträffande maskiner, båtkonstruktion och bränsle. Komplexiteten i hela trafikfrågan är som synes stor.

Trafikverkets första förslag för två veckor sedan om långsammare färjor, kom som en kalldusch. Diskussionerna har kommit att handla om hastighet och knop, men priset är minst lika viktigt. I det exempel på upplägg Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm presenterade, innebär det generellt mellan 25 och 40 min längre resväg till Nynäshamn och en timme mer till Oskarshamn, vilket inte är acceptabelt. Trafikverket öppnar också upp för alternativ trafik till Västervik, vilket skulle hamna nära dagens tre timmar - trots lägre fart.

I sitt förslag utelämnade Trafikverket emellertid resekostnaderna. I och med att priset på bränsle stadigt väntas öka samt att vi inte med säkerhet vet om lägre fart innebär lägre pris, menar vi Moderater att denna fråga måste lösas i avtalet. En nyhet är nu att staten kommer att ta fram ett anbudsunderlag beräknat på statligt ägda båtar. Men drift och bemanning av färjorna är inte det huvudsakliga, utan allas vår gemensamma strävan måste vara bra trafikförutsättningar till och från Gotland.

För övrigt anser jag att sjövägen till Gotland är en del av Sveriges infrastruktur, och att likvärdiga förutsättningar för tillgänglighet ska gälla alla regioner.

Vad händer med jobben?

Ja, det är en väldigt berättigad fråga idag. Det är också en fråga jag fått i samband med diskussionerna om kalkbrytningen på norra Gotland, men som många andra också ställer sig i en tid när det är tufft på arbetsmarknaden och många jobb försvinner.

Vi ska vara medvetna om att det också är en mycket berättigad fråga för alla dem som jobbar inom kalkindustrin här på Gotland idag. Det handlar om yrkesgrupper som i många år levt med hot om nerdragningar, indragningar och negativa beslut. Det är en berättigad fråga för oss alla, eftersom den indirekt berör så många fler; familjer, släktingar och vänner. Den berör leverantörer och underleverantörer till kalkföretagen här, liksom dem som behöver kalken till processer inom övrig industri i landet (stål, papper, livsmedel etc), byggsektor och privatpersoner. Och det här är något jag följt på nära håll under de senaste åren.

På Gotland jobbar idag över 300 personer inom kalkindustrin, men LO har räknat fram att indirekt berörs ytterligare ca 3 000 människor av deras jobb (nästan lika många som är utan jobb på Gotland idag). Den siffran bygger bland annat på den stora risken för avflyttning från orten om jobben försvinner, underlag för service, affärer och skolor som försvinner, och därmed försvinner även arbetstillfällena, och dessutom handlar det om jobb på landsbygden! Med detta som bakgrund, hur ska norra Gotlands förutsättningar att i fortsättningen behålla en levande landsbygd uppfyllas, om inte jobbens betydelse värderas högt?

Oftast är det vattenfrågan som motståndare till kalkbrytningen hänvisar till för att helt stoppa denna näring. Ingen människa begär att vi ska ta lättvindigt på behovet av rent vatten. Vatten är helt nödvändigt för oss, och vi har för det mesta gott om vatten på Gotland totalt. På vissa delar av Gotland kan brist uppstå vid långvarig torka och när många människor vistas på ön samtidigt. Regionen satsar många miljoner varje år på att bygga ut VA-systemen på ön och ny teknik för rening av havsvatten är idag långt framme.

Men vi har också ett enormt utflöde av rent vatten direkt till Östersjön. Vatten som vi borde ta tillvara på ett mycket bättre sätt, t ex i de magasin som blir av kalkbrott som inte längre används, eller hållas kvar i marken på ön genom olika fördämningar, så att grundvattennivån kan fyllas på och ytterligare säkra vattentillgången.

Bister arbetsmarknad för unga med Socialdemokraterna

Insändare av riksdagsman Gunnar Axén (M) och mig publicerad i dagens GA:

Med Socialdemokraternas förslag om höjd arbetsgivaravgift för unga riskerar var tionde ung anställd att bli av med sitt jobb. Detta då förslaget innebär ökade lönekostnader med 84 miljoner kronor för företagen på Gotland. En sådan politik är inte rättvis mot dem som söker jobb och försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

I tider av ekonomisk oro måste länder i vår närhet höja skatterna och genomföra nedskärningar i välfärden. I Sverige ser situationen annorlunda ut då både tillväxt och sysselsättning utvecklas bättre än i övriga EU i stort. Alliansregeringen har nu fått igenom budgeten för 2013 som fortsätter stimulera svensk ekonomi på ett fördelaktigt sätt då förslagen fokuserar på att skapa fler jobb.

Blir det billigare att anställa får fler arbetsgivare chansen att utöka sin verksamhet och fler människor får möjlighet att delta i en arbetsgemenskap. Därför har regeringen halverat arbetsgivaravgifterna för att anställa någon under 26 år så att fler ungdomar ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

En tredjedel av de ungdomar som finns ute på dagens arbetsmarknad arbetar i restaurangbranschen. Genom momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster blir kostnaderna för dessa arbetsgivare lägre och de får möjlighet att anställa fler – vilket med största sannolikhet är unga personer.

Socialdemokraterna vill helt slå undan dessa jobbskapande förutsättningar och utsätter i stället arbetsgivarna för en kostnadschock genom kraftiga skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder som läggs på jobb och företagande.

Trots att socialdemokratiska företrädare inte har besvarat hur ökade kostnader för att anställa unga kan leda till fler jobb så föreslår S ännu en gång höjda arbetsgivaravgifter för unga. Genom restaurangmomshöjningen och arbetsgivaravgiftsdubbleringen hotas mellan 15 000-20 000 jobb i landet som helhet. Är S beredda att ta ansvar för en sådan politik?

Mot detta står regeringens riktade ungdomsjobbssatsningar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor mellan 2013-2016. Utöver detta görs satsningar på olika former av utbildning och studiemotiverande insatser vilka har stort fokus på lärlings- och yrkesutbildningar. Allt för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler människor ska kunna bidra i arbetslivet.

Julhälsning i en tid av utmaningar

Året går mot sitt slut, de sista mötena hålls i dagarna på Visborg om sådant som på olika sätt påverkar gotlänningarna framöver. Frågorna är av många olika slag, och tack vare bra mediebevakning får ni runt om på ön väldigt snabbt information och kan följa med i det som sker. Vi har naturligtvis färjetrafiken som den stora viktiga framtidsfrågan, men också arbetsmarknadsläget, ekonomiska problem i våra politiska nämnder, sjunkande resultat i skolorna, elavbrott, många chefsbyten på kort tid och mycket annat. Men det finns också massor av glädjeämnen under en normal arbetsvecka.

Sista veckan har också varit extra intensiv med både Regionfullmäktige och Regionstyrelse. På fullmäktigemötet blev den stora frågan återigen hur majoriteten kan prioritera ett nytt naturreservat i orörd mark på Södra Hällarna, så när som på militärens övningar i området, för minst 4 miljoner kronor. Till det kommer dessutom de årliga skötselkostnader som vida kommer att överstiga de 300 000 kronor man beräknat per år. Med den skötselplan som de lagt fram kunde vi i Alliansen direkt peka på undermåliga ekonomiska konsekvensanalyser. Därmed kunde vi i Alliansen bromsa och återremittera planen, och ärendet återkommer istället till fullmäktige under våren.

I Regionstyrelsen har vi ofta många ärenden vi är överens om, eftersom de behandlats i arbetsutskott, och vi diskuterar fram gemensamma lösningar. Men allt är inte lika enkelt. Åtminstone två frågor väckte oenighet på RS där moderaterna och folkpartiet höll gemensam linje och voterade. Den ena gällde en fastighetsförsäljning där vi anser att våra gemensamt ägda fastigheter ska säljas till bästa pris på öppna marknaden. Den andra gällde oenighet om behovet av aortascreening. Jag kan bara konstatera att kostnaderna för ett enda fall, vida kan överstiga kostnaderna att screena alla 65-åriga män varje år. Förekomsten är absolut vanligast bland män, men därutöver utförs naturligtvis ändå undersökningar vid bedömd risk av båda könen. Båda voteringarna slutade 11-4. Men vi återkommer i debatten i fullmäktige, var så säkra!

Nu ser jag fram emot sköna helger här hemma på Gotland, och jag hoppas vintervädret blir bra så vi kan vistas utomhus, kanske med skidor eller skridskor på. Det gäller att ta vara på dygnets ljusa timmar, och sätta fart på all den energi den goda julmaten ger. Vi ska också tänka också på våra nära och kära, och andra som finns omkring oss, gärna med en liten hälsning så här i juletider! Jag vill därför avsluta med att önska alla vänner och läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Viktigt att vi känner oss trygga på Gotland

Insändare i dagens GA från Margareta Persson (M) och mig:

Att göra Sverige och Gotland tryggare att leva och bo i är ett av Alliansens viktigaste vallöften, på många områden. Vi har redan gjort många satsningar på rättsområdet. Poliserna har blivit fler, rättsväsendet har tillförts historiska anslagsökningar och vi har tagit krafttag mot den grova organiserade brottsligheten. Vi kan redan nu se att satsningarna gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning anser fler att de känner sig tryggare nu än för några år sedan. Förtroendet för polisen, kriminalvården och domstolarna har ökat.

Detta är en glädjande utveckling, men mer behöver göras. Andelen brott som inte klaras upp är fortfarande för hög, inte minst när det gäller t ex inbrott och stölder. Denna typ av brottslighet är mycket kränkande för den som drabbas och om få brott klaras upp riskerar det att skada förtroendet för rättsväsendet. Och brottslighet och otrygghet ser vi tyvärr också på Gotland. Nu i jultider befarar vi en ökning av snatterier, fickstölder och kortbedrägerier.

Det är också viktigt att markera att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet. Därför är moderaterna beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff istället för att friges villkorligt.

För att fler brott ska klaras upp måste polisen i högre grad utreda dessa brott. Polisen står inför organisationsförändringar som bland annat syftar till att göra arbetet mer effektivt. Det är t ex glädjande att gotlandspolisen nu också finns på sociala medier såsom facebook, och kan få tips och information om vad som händer den vägen. Vi tror det är en viktig trygghetsskapande del i polisarbetet, liksom synligheten i samhället och fler kontroller av nykterhet i trafiken runt om på ön bland annat.

Att öka tryggheten är fortsatt en stor utmaning. Det är därför viktigt att det finns tillgång till stöd såsom skyddat boende, stöd och rådgivning via telefonjour för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor per år utsätts för någon form av partnervåld. För dessa kvinnor präglas livet av oro och rädsla, för både dem själva och deras barn. Det kan vi inte acceptera.

Alliansregeringen har satsat mer pengar än någonsin på att bekämpa våld i nära relationer. Både genom förbättrat skydd och stöd för de utsatta, straffskärpning och med bättre kunskap hos dem som möter våldsutsatta kvinnor. Inte minst har det förebyggande arbetet fått ökade resurser och Alliansregeringen har även stärkt resurserna till landets kvinnojourer som gör ovärderliga insatser. Men mycket återstår innan varje kvinna och man kan komma hem och känna sig trygga. Därför är arbetet med att förhindra våld i nära relationer fortsatt en prioriterad fråga.

Årets Bad- och idrottsmässa (IDA) i Göteborg 2012-11-20 --22

Mitt anförande som repr för Sveriges Kommuner och Landsting vid  mässan (SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige)

Eftersom vi i SKL ser att idrottens behov och kraven ökar, liksom krav på ordning, säkerhet och medias krav, har vi generellt i landet behov av en närmare dialog med arenaägare och elitidrotten. Kommunsektorns ekonomi är hårt ansträngd, och välfärdens framtida finansiering blir en gigantisk utmaning. Och kommuner, landsting och regioner är redan idag tillsammans svensk idrotts största finansiärer.

Kommunernas eget behov handlar mer om lokaler och platser där skolan kan ha lektioner, äldre kan utöva fysisk aktivitet och ge ökad delaktighet till funktionsnedsatta så att alla invånare får möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation i föreningsform eller spontanidrott. Kommunerna har ett prioriterat ansvar att uppfylla skolans mål och bidra till ett hälsosamt beteende hos barn och unga. Liksom också bidra till jämställdhet och integration.

Idrotten bidrar med många värden i dagens samhälle och det anser vi i SKL ska vi både uppskatta bättre och värna, men också visa på utvecklingsbehov. I det kommunala perspektivet kan vi se stora samhällsvinster för folkhälsan när människor motionerar mera och tar ansvar för sin egen hälsa.

Vi kan också se att den bidrar med fostran och meningsfulla fritidsaktiviteter för många unga. Särskilt roligt är det att se alla samverkansformer som uppstår när skolor och idrottsföreningar samarbetar för det barnens bästa. Breddidrotten är därför prioriterad i kommunerna.

Idrotten är också den största folkrörelsen i landet – och av stor betydelse för att öka intresset för fysisk aktivitet och främja folkhälsan.

Idag byggs stora arenor runt om i landet som i olika hög grad finansieras av kommunerna. Det är ofta anläggningar för elitidrott, men som också kan användas för motionsidrott och andra arrangemang.

Det vi nu sett är att våra medlemskommuner har fått problem med kostnadsdrivande krav från specialidrotten på befintliga hallar. Många av kraven är av enklare slag och kan åtgärdas direkt, medan andra är stora och kostsamma. De måste hanteras i en offentlig, politisk budgetprocess som tar lång tid. Då handlar det om pengar som måste prioriteras, eller som kanske inte ens finns. Bristen på pengar kan resultera i att ett lag inte kan gå upp i sin serie, eller tvingas spela hemmamatcher någon annanstans.

Vi menar därför att nya förändringar och krav måste kostnadsberäknas och att elitidrotten måste bära en större del av sina egna kostnader.

Kommunernas stöd har historiskt handlat om att ge grundförutsättningar, gymnastiksalar, enklare idrottshallar, löpspår osv. - inte bygga elitarenor, vilket dykt upp senare år. Det stora dilemmat uppstår när klubbar hamnar i elitserien och kraven ökar. Det är olyckligt om kommuner inte kan uppfylla det pga svag ekonomi – vi ser ett ömsesidigt värde att söka finna gemensamma lösningar, men att klubbarna själva måste ta kostnadsökningarna för t ex krav från TV-bolag.

SKL skriver inga kommuner på näsan, varje kommun fattar naturligtvis beslut utifrån sina egna förutsättningar, men i vårt arbete inom SKL ser vi behovet att ta fram vägledande principer som utgångspunkter för att vägleda aktörerna i gränsdragningen mellan de arenaägande kommunernas och elitidrottens ansvar:

Finansieringsprincipens grunder bör gälla för den arenabaserade elitidrotten

Dvs att kostnader för regeländringar och andra krav från elitidrotten ska finansieras av idrotten.

I vårt förhållande till staten används begreppet då vi inte tycker att kommunerna ska behöva prioritera bort annan kärnverksamhet eller höja skatten för att finansiera nya statliga uppgifter. Då ska naturligtvis mervärden också inräknas som kan tillföra kommunerna resurser och nya jobb, t ex.

Ömsesidig relation

Vi behöver också bättre förstå varandras förutsättningar och hitta samförståndslösningar. Idrotten kan naturligtvis begära olika förändringar och förbättringar, men det är slutligt arenaägaren som beslutar om medverkan.

Ekonomiska analyser, kostnadskalkyler och utredningsunderlag

Idrotten behöver också redovisa behov med konsekvensanalyser av ekonomisk och miljömässiga påverkan på sina efterfrågade förändringar. Det är också viktigt att man gemensamt arbetar fram modeller för finansieringslösningar. Vis ser också positivt på att näringsliv och lokala initiativ investerar i nya anläggningar, vilket är ett vanligt inslag idag.

Här tar jag upp ett intressant projekt med Ishall i Slite på Gotland, samarbete med IK Graip, näringsliv, privata finansiärer, region Gotland, EU-projekt m fl. Intressant miljömässigt, då överskottsvärme från Cementa används för att kyla isen, och samlokalisering med konstgräsplan och Idrottshall, för bättre utnyttjande året runt.

Framförhållning och reella förutsättningar för förberedelser och förändringsarbete

Det är viktigt att idrotten i god tid framför sina önskemål och krav. Ofta går det inte att göra större förändringar i kommunens budget inom innevarande budgetår, som också är kalenderåret. Det är de planeringsförutsättningarna man normal jobbar efter i alla kommunal verksamhet.

Affärsplan utan vinst

Insändare i gotlandsmedia från riksdagsledamoten Margareta B Kjellin och mig:

Socialdemokraterna vill gärna påvisa att ekonomiska vinster och vårdkvalitet inte kan gå hand i hand. Att vinst för ett företag inom omsorgssektorn per automatik innebär att människor vanvårdas, personal lider och verksamheten går på knä i kampen om varje krona. Vi vet att detta inte stämmer. Enligt socialstyrelsen finns det inga skillnader i kvalitet mellan privata- eller kommunala äldreboenden. Detta var inget som förvånade oss, vi har sett, hört och frågat under våra besök i olika boenden, vi vet att det inte handlar om driftsform utan om att vilja ge bra vård och omsorg.

Nu har alltså Socialdemokraterna gett besked i frågan. Ingen vinst ska få tas ut på bekostnad av kvalitet deklarerar de och slår in ännu en öppnad dörr. För Alliansregeringen och för oss politiker som har äldres frågor högst upp på vår agenda är detta så självklart som att vi andas luft. Givetvis ska ingen vinst få tas ut på de äldres bekostnad, deras väl kommer alltid i första rummet. Vidare vill (S) reglera personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsreglerande kostnader i lagar och förordningar. Här är vi djupt oense. För vi och vårt parti anser att vi alla är olika. Vi kommer att behöva olika mycket tillsyn och omsorg och ett boende, eller till och med en avdelning, som är extra vårdtung ska givetvis ha mer personal och således högre personalkostnader. Alliansens utgångspunkt har alltid varit att det är de faktiska vårdbehoven som ska styra bemanningen inom vården av våra äldre. Det är också viktigt att ta hänsyn till saker som personalens kompetens, lokalernas utforming och organisationen i sin helhet.

Vidare fortsätter vänstersidan att göra försämringar av LOV, Lagen om Valfrihet. Detta trots kortare köer inom vården, nöjdare kunder och ökade möjligheter till företagsamhet. De menar att de som politiker vet bättre än patienterna, och vill därför inte göra det obligatoriskt för alla kommuner att införa LOV. Vi anser att du eller dina nära vet bäst vem som ska hjälpa dig när du inte klarar av allt själv längre. Vi anser att ni förtjänar valfrihet genom hela livet och för oss handlar valfrihet om att patienterna väljer vårdgivare, inte kommunpolitikerna! Att kommunen inför lagen innebär inte bara att människor får möjlighet att välja, utan också får möjligheten att välja bort. Du, dina föräldrar eller andra närstående behöver inte nöja er med ”första bästa”, utan ni kan ställa krav, kan säga: ”Det här är inte gott nog!”. Detta är en möjlighet vi anser att vi alla förtjänar, oavsett var i landet vi bor!

Socialdemokraternas kompass har snurrat för fullt under hela mandatperioden. Politiska motståndare, men även väljare, har mötts av frånvaro av besked alternativt olika budskap. Detta är för oss tecken på ett parti som famlar i mörkret. Nu har besked om välfärden getts och deras affärsplan presenterats. Men dessa reformer är på bekostnad av oss som väljare, och vilar på grunden att vi inte kan välja själva. Politikerna vet bättre! Fortfarande saknas raka besked om hur de tänker möta utmaningarna som Sverige står inför. Vi ges ofinansierade reformer, höjda trösklar in på arbetsmarknaden och kraftigt höjda skatter för företag. Dörren stängs mellan politiken och väljarna och det blir allt mer tydligt att det bara finns ett alternativ som är beredda att ta ansvar och det är Alliansen!

Efterlysning - Affärsplan för överatagande av äldreboendet Pjäsen i Visby

Debatt inlägg från Mats Hedström (M) och mig:

Socialdemokraterna lanserar nu ett nytt politiskt begrepp – affärsplaner – som innehåller vison, intention, genomförande, ekonomi och förhoppningsvis realism i hur man vill jobba med politiken. Det är bara för S på Gotland att haka på. Fast med tillägget ”ideologi”, som myntats av Socialnämndens (SON) ordförande Hanna Westerén (S), så kan affärsplanen för övertagandet av äldreboendet Pjäsen visas i handling och siffror inför budgetarbetet 2013.

Den enda regionala plan för äldreboendet Pjäsen som hitintills presenterats är en sida i A4-format, med några rader om att SON ”skall överta driften av det särskilda boendet Pjäsen i egen regi från och med 2013-06-01 och till samma kostnad (bidraget från regionen) som Attendo Care får, och med bibehållen oförändrad hög kvalité på utförandet och personalbemanning”. Beslutet är helt baserat på ideologiska skäl. Det finns inte en rad eller siffra på hur det skall gå till – bara att det skall ske!

Om man istället genomfört den redan framtagna upphandlingen, där Regionen kunnat lägga eget bud, hade det visat om Westeréns bud hade varit kvalitets och kostnadseffektivt, eller om det fanns andra utförare; privata, kooperativ eller stiftelser som kunde erbjuda än högre kvalité och bättre kostnadseffektivitet. Vem utföraren är anser vi spelar mindre roll eftersom vi menar att bästa kvalité för pengarna måste vara ledstjärnan. Det är ju trots allt gotlänningarnas skattekronor som finansierar verksamheten, och sparsamhet tror vi är något som medborgarna uppskattar, om man för den skull inte tummar på insatserna. Verksamheten är till för användarna och inte tvärt om!

Beslut före konsekvensanalys, som i det här fallet, riskerar framtida ekonomiska åtaganden som ytterligare belastar en redan hårt ansträngd ekonomi. Socialförvaltningen redan dras i år med underskott på minus 30 miljoner! Det beslutsunderlag som Westerén (S) lade på bordet hade aldrig passerat en styrelse i ett bolag vare sig regionalt, kommunalt eller privatägt, utan slängts i papperskorgen, och ideologen hade fått beskedet ”tänk efter före, gör om, gör rätt”.

Den antivinsthysteri som brutit ut inom de rödgröna, att man inte skall göra vinst i omsorgen med skattepengar, finns beskriven i Dagens Samhälle den 27 september. Den visar bland annat att Attendo Care ger 0 kr i utdelning. Drivs ”non profit” bättre av företag eller förvaltningar som går med förlust? I Region Gotlands fall därtill en förvaltning som uppenbart inte klarar sin egen ekonomi numera.

Inför budgetarbetet för 2013 måste bland annat nedanstående beaktas:

A. Engångskostnad för övertagandet måste budgeteras för 2013

B. Regionens brukarkostnad är cirka 1500-1700 kr/dygn beroende på bemanning. Attendo Care får i dag 1200 kr/dygn. Differens 300-500 kr. Regionen skall pressa sina kostnader med cirka 11-18 milj/år jämfört med Attendo idag, eller öka skatten med cirka 25 öre.

C. Regionen kan inte återfå viss del av momskostnaderna på cirka 3.5-4 milj/år

D. S vill inför budgeten 2013 att alla oönskade deltider skall bort . Detta skulle i Pjäsenfallet kosta ytterligare 6,5 miljoner per år eller ca 15 öre mer i skatt

E. Kostnaderna för nattbemanning stiger p.g. av olika anställningsavtal för Attendo Care och Region Gotland

F. F.o.m. 1 oktober finns en regional tjänsteman stationerad på Pjäsen. Kostnad?

Hela beslutsunderlaget påminner ett (S)lotteri där vinstchansen i jämförelse med nitlott är minimal med ekonomisk baksmälla som följd. Får en ideologi kosta vad som helst? Finns det ingen spärr?  Vilka blir konsekvenserna när SON inte klarar att nå de uppsatta ekonomiska och kvalitativa målen?

Allvarligt ekonomiskt läge

Pressmeddelande från Alliansen efter budgetberedningen i regionstyrelsen på Gotland;

Läget i regionen är fortfarande allvarligt, ytterst allvarligt, pga nämndernas försämrade resultat! I maj tog RF beslut om stoppaket mm eftersom nämnderna redan efter delår 1 visade stora underskott. Inga tecken finns på att ansvariga nämnder tillräckligt kraftfullt tagit tag i situationen utan underskotten har istället ökat! Den politiska styrningen av ekonomin har helt kollapsat!

Nämnderna redovisar ett underskott på -91 miljoner i år. Ett underskott nämnderna får bära med sig till 2013 om inget mer görs i år! En jämförelse med majrapporten visar att kostnaderna fortsatt att skena med ytterligare nästan -40 mil. trots stoppaket! Den passivitet och det bristande ledarskap som den politiska majoriteten har visat sedan mandatskiftet fortsätter alltså, med stora okontrollerade kostnadsökningar.

Totalt visar ändå prognosen på att innevarande budgetår får ett positivt resultat. ”Räddaren i nöden” kan än en gång sägas vara en Alliansregering med god ordning och reda i finanserna Ökade skatteintäkter, lägre räntor och en engångsåterbetalning av försäkringspengar visar på helårsprognos på +85 miljoner. Men som alla vet kan en prognos snabbt förändras till det sämre. Därför är det extremt viktigt att majoriteten följer upp fattade beslut – Vilka effekter har stoppaketet egentligen fått? Vilken koll har nämnderna och dess ordförande på ekonomin?

Sammantaget menar vi återigen att det handlar om ett mycket otydligt ledarskap. Det finns inget sammanhållet ledarskap eller linje hos den rödgröna majoriteten. Det är väldigt oklart vad de rödgröna vill och tjänstemännen får visa vägen.

Gigantiskt underskott på gång i nämnderna!

Pressmeddelande efter Regionstyrelsen 2012-09-27

De ekonomiska krisrapporterna duggar numera tätt i Region Gotland.

Vid Regionstyrelsens sammanträde idag informerade regionens ekonomiansvarige om Delårsrapport 2 som gäller för januari till och med augusti. Nämndernas underskott ökar; det handlar nu om sammanlagt -91 miljoner kronor. De största underskotten finns i Hälso- och sjukvårdsnämnden -40 miljoner, Socialnämnden -30, Tekniska nämnden –11, Barn- och utbildningsnämnden –8 samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden –6. Det innebär att nämnderna sammantaget använder 7-8 miljoner mer i månaden än de fått i budget!

”De flesta nämnder går med underskott av stora mått. Den ordning i ekonomin som tidigare uppvisats, är nu som borta. Jag kan inte se annat än att ansvarsfull ledning och styrning i nämnderna helt saknas; Svensson (S), Westerén (S), de Maecker (MP) och Benzler (V) har alla mycket att förklara för väljarna idag, när man dessutom inte ens uppfyller en bråkdel av alla sina vallöften”, säger regionrådet Lena Celion (M).

”Just nu är det fritt fall i ekonomin på nämndsnivå. Ett svagt ledarskap i alla nämnder har försämrat budgeten med ytterligare 40 miljoner sedan den förra delårsrapporten”, påpekar gruppledaren Lars Thomsson (C).

”Vi båda är ytterst oroliga för regionens ekonomi. -91 miljoner har man med sig till 2013 års verksamhet. Det är ett mycket allvarligt läge för Region Gotland”, anser Lena Celion och Lars Thomsson samstämmigt.

Bättre villkor för anställda inom omsorgssektorn

Insändare av riksdagsledamoten Margareta B Kjellin (M) och mig:

Under året har moderata politiker varit på många studiebesök inom äldreomsorgen. Syftet med besöken har varit att höra vad de äldre och personalen tycker om verksamheten. Vi vill veta hur omsorgssektorn fungerar och även vad som inte fungerar, för att ta hänsyn till det i vårt programarbete på Gotland och på riksnivån, för att kunna fortsätta utveckla äldreomsorgen framöver. Vi konstaterar med glädje att jämfört med hur det såg ut för 20 år sedan så har mycket förbättrats. Både för de anställda och för de boende. Idag använder många kommuner Lagen om Valfrihet (LOV) och ser de äldre som individer med olika preferenser och önskemål, inte en homogen grupp. Men många utmaningar kvarstår fortfarande.

Bland annat nyrekryteringen av utbildad personal som vill jobba med de äldre. Som ska gå till jobbet och känner sig glada, pigga och vet att deras arbetsinsatser är viktiga. Idag tvingas dock många anställda arbeta delade turer (ett pass på morgonen, ledigt mitt på dagen, ett nytt pass kvällen) och det upplevs som ohållbart i längden. Det är dåligt av familjeskäl att jobba så långa dagar och för arbetsmiljön då det sliter på personalen. Många känner sig utnyttjade! Om vi ska kunna rekrytera personal till denna bransch i framtiden är det viktigt att vi ger de anställda goda villkor. Om vi ska få unga människor att välja att utbilda sig inom vårdyrkena bör dessa scheman försvinna. Annars kommer vi inte att kunna ge våra äldre god vård!

Något som förbättrat tillvaron för breda yrkesgrupper inom vård och omsorg är jobbskatteavdraget. Denna skattelättnad, som främst riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, är viktig för att göra det mer lönsamt att arbeta och är en del av Alliansens gemensamma jobbpolitik. Detta har medfört att heltidsarbetande undersköterskor och sjuksköterskor fått drygt tusen kronor mer i plånboken varje månad. Det är nästan en månadslön per år. Pengar som de tjänat ihop, som de förtjänar att få behålla och som de kan använda till vad de vill.

Vi kommer att fortsätta satsa på grupper i samhället som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis unga och invandrare. Vi kommer att fortsätta att göra det lättare att få in en fot på arbetsmarknaden. Men de måste även ges goda villkor väl inne.

Det som är viktigast för oss i Alliansen är att de äldre och deras anhöriga kan känna trygghet. Trygghet genom att de vet att vården och omsorgssektorn fungerar som den ska och att den håller god kvalitet. För att nå dit måste vi ha anställda som är nöjda med sin situation. Anställda som känner sig stolta över att gå till jobbet, som känner att just deras arbetsinsats är viktig för verksamheten och som kan få livspusslet att gå ihop. Något annat är ohållbart i längden.

Flera heta frågor på Gotland

Nu i dagarna tillkännager runt om i landet våra partiledare i Alliansen många olika satsningar i höstens budgetproposition. Möjligtvis kan jag vara något färgad, men Alliansen utgör idag det enda trovärdiga regeringsalternativet i svensk politik, med gemensamma förslag för full sysselsättning, god välfärd, hållbar utveckling och sunda offentliga finanser. Vi har dessutom fått tydliga besked om att vi i valet 2014 åter ska möta väljarna tillsammans. Därför drar nu Alliansens partiledare hemma hos Annie Lööf upp riktlinjerna för det fortsatta gemensamma samarbetet och hur allianssamarbetet ska stärkas och utvecklas.

På Gotland har de stora frågorna den sista tiden framför allt gällt prisfrågan och upphandlingen när det gäller färjetrafiken. En fråga som vi självklart gör allt för att påverka i den riktning hela Gotland ställt sig bakom för en fortsatt god tillgänglighet till ön. Nu närmar sig tidpunkten för beslut i riksdagen i samband med budgetpropositionen, beträffande trafiken på kort och lång sikt. Ännu återstår några uppvaktningar, och i dagarna går en gemensam skrivelse till ministern om våra krav: nyckelorden är infrastruktur, tillgänglighet och stabila villkor, samt att det är en ödesfråga för oss alla!

Mycket oro har också kretsat kring kalkbrytningen vid Ducker. Både hos dem som inte vill se brytning över huvud taget, och hos dem som vill ha jobben kvar också i fortsättningen. Alla berörda, har tack vare att vi bor i ett demokratiskt land, en rättighet att demonstrera för det man tror på, och därtill få skydd av polisen om det skulle bli bråk. Vi har kunnat följa meningsskillnaderna både lokalt, men också i riksmedia, och Almedalen har varit plats för båda sidornas viljeyttringar. Många vittnar om att den osämja som uppstått bland boende varit olycklig. Därför är det väldigt starkt att två företrädare nu gemensamt uttalar vikten av att vara sams, även om åsikterna går isär. Man måste kunna leva tillsammans i grannlagen även efter domen. Det viktiga är också att demokratiska spelregler följs, och att man också accepterar de beslut som snart kommer från domstolen. Våra fristående domstolar är en garanti för demokratin, och ska inte påverkas av vare sig politiker eller opinion under pågående process.

För övrigt tycker jag att personalen på lasarettet ska kunna parkera vid sin arbetsplats utan att behöva oroa sig för P-böter och snurra på skivor i tid och otid, liksom personal och studenter vid högskolan! Vi har hört både doktorn vid kvinnokliniken och rektorn för högskolan uttala sig om alla de problem som uppstått på jobbet. Det finns säkert fler arbetsplatser som fått ökat krångel med alla de olyckliga P-besluten. Själv begrep jag överhuvudtaget inte varför jag måste trycka fram en biljett för 0 kr i regn och rusk, när jag redan hade en P-skiva i bilen, då jag bara parkerade en kort stund! Att Miljöpartiet och Vänstern tycker det är OK är inte så konstigt, eftersom de inte gillar bilar överhuvudtaget, varken i Visby eller på landet! Det är bra att nämnden nu gör en omprövning av beslutet. Men tänk till ordentligt nu Gardell (S), lyssna på moderaterna, för det finns mer att göra i P-frågan!

Ta tillvara lärarnas och skolledarnas engagemang!

Skolan ska vara en trygg plats med kompetenta lärare, men under lång tid har lärarna förbisetts i Sverige. Genom politisk passivitet och successivt sänkta krav har lärargruppen försvagats och skolan försämrats. Nu ändrar vi på det med Alliansens skolpolitik.

Riksdagen har nyligen infört en ny skollag där lärarnas disciplinära befogenheter förtydligas och behörighetsreglerna för läraryrket stärks. Dessutom förbättras lärarutbildningen, en lärarlegitimation införs och lärarlyftet utökas för att stötta dem som är lärare i dag.

Men det räcker inte. Vi behöver lyfta fram de bästa lärarna och se till att skolresultaten förbättras. Det finns mycket att göra för att skolan ska bli en mer modern arbetsplats för elever och personal, till exempel har knappt varannan lärare tillgång till en egen dator och det behöver vi ändra på.

Vi vet att i klassrummet är lärarens ledarskap det som påverkar elevernas lärande allra mest. Men för att en skola ska bli framgångsrik behövs också ett ledarskap som ser helheten, och då är det skolledaren som har den absolut viktigaste rollen. Även skolledarna behöver vidareutbildning och kompetensutveckling kontinuerligt.

Nu måste huvudmännen/BUN/GVN genomföra riksdagsbesluten. Vi moderater är inte nöjda med det som hänt med skolan på Gotland efter valet. Trots utfästelser från Socialdemokraterna centralt, får Vänsterpartiets alltför stort inflytande på politiken lokalt. Ökade kostnader i skolan medför t.ex. inte högre kvalitet eller bättre resultat. Vi vill se en politisk vilja från majoriteten att satsa på lärarna och skolledarna för en ökad kvalitet i alla skolor på Gotland!

Hotet mot välfärdsjobben

Anna Kinberg Batra (M) och jag skriver om välfärdsjobben i gotlandsmedia:

Vi moderater slår vakt om välfärden. Tack vare alliansens valfrihetsreformer kan vi satsa på både kvalitet och fler kvinnojobb. Moderaternas nya rapport, ”Hotet mot välfärdsjobben” visar att Lagen om valfrihetssystem (LOV), som Alliansen införde 2009, bidragit till att nya företag inom välfärdsektorn växer fram, vilket skapar fler arbetstillfällen inom vård- och omsorgssektorn där över 80 procent av samtliga sysselsatta är kvinnor. Därför oroas vi över att socialdemokraterna vill inskränka LOV och undrar hur det kommer slå mot kommunerna.

Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har stärkts med alliansens reformer och jämställdhetsvinsten är tydlig inom LOV. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att bland de 687 enskilda utförare som var verksamma i LOV-system 2010 hade närmare 80 procent en kvinnlig ägare eller VD.

LOV har även inneburit stora förbättringar runt om i landet. I december förra året hade drygt 100 kommuner infört olika valfrihetssystem och ytterligare 61 kommuner var på väg. Reformen har möjliggjort många nya inriktningar för människor att välja mellan inom olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har utvecklats och i högre grad än tidigare kunnat anpassas efter de boendes personliga behov och önskemål.

Här på Gotland har det också inneburit att många nya företag har kommit igång de senaste åren och bidragit till en ökad valfrihet. En utveckling som den rödgröna majoriteten nu vill avbryta, bland annat genom det olyckliga beslutet att inte längre upphandla driften av äldreboendet på Pjäsen.

Vi moderater värnar de stora förbättringar som LOV inneburit både lokalt, nationellt och ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är bra att människor runtom i landet har fått fler valmöjligheter och därmed kan påverka sin egen situation. Välfärdsföretagen innebär såväl nya arbetstillfällen som en ökad mångfald och valfrihet samtidigt som de är en viktig pusselbit i att förbättra villkoren för medarbetarna.

Socialdemokraterna påstår att de är ett företagarvänligt parti men de röstade mot införandet av LOV och det är oklart om de tycker att småföretagare inom vård och omsorg ska få gå med vinst eller inte. Vi oroas över skillnaden mellan Socialdemokraternas fina ord på riksnivå, där de uttrycker sig positivt om valfriheten, och den praktiska verkligheten för kommunerna om den valfriheten inskränks. Ska människors möjlighet att välja vad som passar de egna behoven tas bort och hur drabbar det kommunerna? Detta är avgörande frågor för Sveriges kommuner och invånare som Socialdemokraterna måste svara på.

Junireflektioner

Var även i år på invigning av den nionde Bergmanveckan i Fårö vackra gamla kyrka. Det känns stort. Minnet av Ingmar Bergman finns med hela tiden, många engagerade lokala företrädare är med, representanter från film och kultur och semesterfirare i största allmänhet kommer. Det är njutbart både att få lyssna på duktiga talare och vacker musik av Kleerup, Titiyo m fl. Efteråt fick jag också en inspirerande visning av Bergmancentret med Kerstin blomberg och Lennart Lindgren, några av de många eldsjälarna bakom Bergmansatsningarna. Det är värdefullt att få en redovisning av nuläget för kommande satsningar, eftersom jag vid (strukturfonds)mötet med Småland och Öarna för några veckor sedan deltog i beslutet om att bevilja 6,3 miljoner från EU:s regionalfond till den fortsatta uppbyggnaden av centret. Gotland har fått flera tilldelningar innevarande programperiod från EU-medel, t ex till Kultudralen, hamnsatsningar i Visby och Klinte, och nu senast också på biogas.
Pjäsen är ett av våra bäst fungerande äldreboenden på ön. Döm om min förvåning när jag fick höra att Hanna Western (S) ska ta över den i egen regi, och klubbade beslutet utan vare sig beredning eller ekonomisk analys! Varför ändra ett vinnande lag/koncept? Ännu ett beslut av många som minskar möjligheterna till jämförelser i utförandet, valfrihet av omsorgsgivare för de gamla, arbetsgivare för många kvinnor. Ännu en i raden tydlig rödgrön markering mot att stänga ute privata utförare! Accepterar gotlänningarna detta verkligen?

När det gäller valfriheten i skola och barnomsorg är det likadant. Den monteras ner, det trixas, det demonstreras, och sedan tas besluten tillbaka. Detta skapar ryckighet i förvaltningarna och stor oro, eftersom gotlänningarna numera uppskattar eget inflytande. Vårdnadsbidraget togs bort, det kostade regionen miljoner för fler förskoleplatser. Så även borttagandet av dagbarnvårdare – och vips så ändras beslutet. Och i dessa sammanhang tipsar jag gärna om möjligheten med barnomsorgspengen, som Eva Bofride beskrev i GT häromdagen.
Den stora frågan under längre tid och framåt den nya upphandlingen av färjetrafiken. Huvudbudskapen från oss på Gotland är:

Havet är vår landsväg - Lägre pris - Inte långsammare - Staten måste ta sitt ansvar.

Jag har varit med på många samtal med ministrar och andra beslutsfattare, och hela tiden kraftfullt argumenterat för vår väg över vattnet med färjorna. Flyget är ett mycket bra och uppskattat komplement, men då får man ju inte med bilen! Och massor av gotlänningar tågade därför i den stora manifestationen på söndagen, hela vägen från Oskarsstenen via hamnen till Kallbadhuset.

Slutligen – Almedalsvecka hade också denna gång ett fantastiskt smörgåsbord av samvaro, samhällsnytta och högklassig kompetensutveckling för alla intresserade!

Ekonomiska läget är ytterst allvarligt

Pressinformation från Alliansen
Läget i regionen är allvarligt, ytterst allvarligt! Årets budgetberedning inleddes med en redovisning av det första kvartalet i år jämfört med året 2011. Redovisningen visade på en kollaps av den politiska styrningen av ekonomin.
Det mest alarmerande är att nämnderna går med ett samlat underskott på - 55 miljoner kr. Detta underskott bär de med sig även 2013 eftersom budgeten för 2013 bygger 2012 års tilldelning. Delårsrapport 1 2012 visar att samtlig kostnadsposter har skenat och är 54 miljoner kronor högre än motsvarande kvartal 2011. Till saken hör att redan 2011 redovisades betydligt högre kostnader än åren tidigare. Jämfört 2010 var ökningen närmare 125 miljoner kronor! T.ex. så skenade konsultkostnaderna med 62 miljoner under 2011, trots stoppaket!
Den passivitet och det bristande ledarskap som majoriteten har visat sedan skiftet ger nu resultat i form av stora, okontrollerade kostnadsökningar.
Årets budgetberedning har också präglats av majoritetens passiva ledarskap. Egentligen har inte mycket hänt sen höstens budgetmöte i oktober. Nämndernas underskott har tillåtits skena iväg efter 2010. Nämndernas stora underskott på 55 miljoner bidrar starkt till det mycket osäkra rådande läget. Det försvårar förutsättningarna att reda ut ekonomin de närmaste åren, om inte åtgärder vidtas omedelbart för att dämpa nuvarande kostnadsökningar.
Budgetarbetet har också handlat om hur de övriga stora underskotten som uppstått i år, enligt delårsrapport 1, ska hämtas hem. Vi talar här om en kollaps i ekonomistyrningen från majoriteten. Obalansen/underskotten i nämndernas budgetar påverkar naturligtvis förutsättningarna för ekonomi och verksamhet inför 2013, om man har med dessa underskott in i 2013 års verksamhet. Sammantaget visar rapporten att kostnaderna för konsulter, material och löner har skenat iväg under 2011och att låneskulden ökat. Regionens likviditet är nu mycket ansträngd.
Något av en räddare i nöden kan sägas vara förbättringen i den svenska ekonomin som ger Gotland en förbättrad ekonomisk prognos med 46 miljoner i år och 36 miljoner nästa år. Men som alla vet kan en prognos snabbt förändras till det sämre, av orsaker som vi inte själva rår på. Därför är det extremt viktig att det finns ett utrymme kvar på sista raden i budgeten, en buffert.
Sammantaget menar vi att det handlar om ett mycket otydligt ledarskap, det är väldigt oklart vad de rödgröna vill, och tjänstemännen får visa vägen. Vi kan inte heller se några prioriteringar i deras budgetförslag.

Mot en ostrukturerad majoritet står en samlad Allians, och vårt budgetalternativ ser ut som följer::
Majoritetens förslag + 16 milj
Vi föreslår en ökad konkurrensutsättning av regionens verksamheter för att få mer valfrihet, näringslivsutveckling och ökad effektivitet. Vi är starkt kritiska till den fientlighet vi ser riktar sig mot att företag får utföra tjänster åt regionen. Vårdcentraler, hemtjänst, äldreboende, njurvård, personlig assistans är alla exempel på lyckade konkurrensutsättningar som gett lägre kostnader med minst bibehållen kvalitet. Konkurrensutsättning, allmänt +8,0
LSS, upphandling +5,0
Regionalt stöd till landsbygdsskolor -4,0
Kollektivtrafiken, halvtimmestrafik -1,0
Föreningsbidrag anläggning/aktivitet -1,5
Vibble fritidsgård -0,5
Vårt resultat +22 milj
Lena Celion (M), Lars Thomsson (C), Mats-Ola Rödén (FP)

Elmsäter-Svärd följer vår lokala debatt

Vi har haft många stora frågor på bordet under en tid. En av de punkter som ständigt finns med på Regionstyrelsen handlar om att följa upp och informera om den kommande upphandlingen av färjetrafiken och dess påverkan på näringsliv och tillväxt. Men också det nuvarande avtalet som förlängts till 2017. Vi måste ha likvärdiga förutsättningar för att arbeta och bo här som i övriga Sverige!

Nu har vi en period när vi måste påverka beslutsfattare på olika nivåer, i alla partier, om våra gotländska behov, och så sker dagligen. I torsdags träffade jag Alliansen i riksdagens trafikutskott tillsammans med LRF, och i måndags infrastrukturministern tillsammans med regionledning och representanter från gotländskt näringsliv. Vårt utgångsläge är alltjämt de gotländska ståndpunkterna som tagits fram i bred samstämmighet på ön. Jag också träffat och talat med många moderata företrädare, och varit med vid olika viktiga möten, både här hemma och i Stockholm.

Det viktigaste opinionsarbetet handlar om att få förståelse för våra speciella förutsättningar och påtala att Gotland är en del av Sverige och dess nationella infrastruktur (på marken, i vattnet och i luften). Vi har också ett större inflytande i förarbetet denna gång, med representanter i olika grupper och täta möten med ministern. Det känns också bra att staten har det övergripande ansvaret för själva upphandlingen. Jag vet att många i riksdagen följer debatten i våra lokala media, inte minst Elmsäter-Svärd själv, och att våra synpunkter kommer fram.

En debatt har också blommat upp på östra ön angående Moderaternas och Folkpartiets ställningstagande i Regionstyrelsen att inte skänka bort regionens fastigheter, i det här fallet Östersol. Det har varit en linje i vår politik under alla år att inte skänka bort gotlänningarnas ägodelar, så det borde inte vara någon överraskning. Visst har det hänt att vi vid kompromisser fått ge med oss tidigare, men i opposition finns det ingen anledning. Ledarsidan (HE) i GT må kalla det ”splittring i oppositionen”, bara för att centern avviker allt som oftast. Men - opposition är opposition, och då ska det kunna få vara olika i tre partier, precis som hos de röd-gröna förra perioden.

Värre är i så fall alla de kostnadsdrivande förslag som ofta oförberedda kommer upp på sammanträdesbordet från Miljöpartiet, där överraskade sossar tassar efter för att inte störa samarbetet. Och då är det snarare en samlad vänster med V+MP som frontar mot S. Det finns många hål i regionens välfärdsverksamheter vi kan stoppa eventuella nya pengar i, i stället för att sikta på nya skattehöjningar (som vänstern sagt att de inte är främmande för), och sedan skylla på alliansen lokalt eller nationellt.

Slutligen menar jag att våra väljare ska kunna lita på moderaterna och att vi tar ansvar för välfärden, är sparsamma med skattebetalarnas pengar och skarpt ogillar skattehöjningar. Vi ska inte bli populister bara för att vi är i opposition vissa år. Absolut vara pragmatiska och inlyssnande, och kunna se på helheten, för HELA Gotland ska leva. Vi har olika vägar för att nå det målet. Därför ska jag också starta en moderat arbetsgrupp som arbetar med övergripande regional- och landsbygdsfrågor.

Jag vill samtidigt understryka att vi bejakar alla goda initiativ som sker i lokala utvecklingsgrupper, föreningar och organisationer på Gotland. Det är också vårt mål att hela Gotland ska nå visionens mål om att utvecklas, att gotlänningarna mår bra, har god hälsa och ett högt välstånd.

Med dessa reflektioner vill jag önska alla gotlänningar och besökare en härlig och Glad Påsk på hela Gotland.
Lena Celion (M)
Publ. i GA 5/4-12